5. RESULTAT OCH ANALYS
5.4 Finns det någon skillnad i kontinuitet mellan privata och
Personalen vid de offentliga äldreboendena har i högre grad anställningar som består av mer än 85 procent av en heltid. Vidare har de offentliga äldreboendena också i genomsnitt färre timanställda än vad de privata utförarna har vid sina äldreboenden. Sist men inte minst är det en mindre del av personalen vid de offentliga äldreboendena som har lämnat sina tjänster under det senaste året än vid de privata.
I tabellen x ser man det som nämns i det inledande stycket i svaret på denna forskningsfråga. Ur hypotesen som formats utifrån new public management kan styrka att de offentliga utförarna har en högre kontinuitet än de privata. Skillnaden i det mätta resultatet har i hypotesen som styrks, bakgrunden i att de offentliga utövarna inte på samma sätt är underordnade den rådande marknaden som förutsätter en ökad flexibilitet och omsättning bland personalen.
Med vetskapen om att man här precis som vid de andra forskningsfrågorna kan bortse från bakgrundsfaktorer som ekonomi och geografi framgår det ett svar ut mätningen och hypotesen. Svaret på forskningsfrågan blir att det finns en skillnad i kontinuitet vid Skånska äldreboenden. Den skillnaden säger som ovan nämnt att de offentliga utförarna har en bättre kontinuitet än vad de privata har.
I analysen av svaret på forskningsfrågan och av kontinuiteten bör man tänka på att Ett bra omdöme när det kommer till kontinuitet kan få negativa konsekvenser om man samtidigt har ett lågt omdöme på kvalitetsområdet kompetens. Likaväl kan man få ett starkare värde i kontinuiteten om får bra omdöme när det kommer till personalens kompetens. För att man i analysen ska kunna känna sig riktigt trygg med värdet av kontinuiteten vid ett äldreboende bör man studera det omdömet av kontinuiteten tillsammans med omdömet kompetens när man använder
äldreguiden.
5.5 Finns det någon skillnad avseende de äldres självständighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?
När det kommer till självständighet uppnår de privata och de offentliga utförarna samma värde. I det här sammanhanget menas att äldreboendenas bostäder och dess hygien utrymmen är av samma snitt standard oberoende av om driftsformen är privat eller offentlig.
I relation till att man som ovan inte i mätningen och som framgår av tabell X inte kan skilja de två utförarna åt då faller också hypotesen. Det framgår inte trots utgångspunkten i teorin new public management att privata utförarna uppnår en högre grad av självständighet vid sina boenden. Trots att man kunde se en skillnad
30
när det kom till delaktighet kan man inte styrka hypotesen att en tydligare kundfokusering ger utslag när det kommer till kvalitetsområdet självständighet.
Svaret på forskningsfrågan blir därför att man inte kan se någon skillnad avseende de äldres självständighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne.
Vid analysen av forskningsfrågan och av faktumet att hypotesen faller kan man i detta fall härleda det till vad det är som egentligen undersöks i Äldreguiden på kvalitetsområdet självständighet.
Innebörden av begreppet självständighet kan vara väldigt omfattande och tolkas på många olika sätt. I äldreguiden har Socialstyrelsen valt att frikoppla begreppet självständighet från individen och dess möjlighet till makt och påverkan av sin tillvaro på äldreboendet. Värden som påverkan, inflytande och makt har i
äldreguiden som här tidigare skrivit kopplats till innebörden av kvalitetsområdet delaktighet.
Omdömet som man presenterar inom ramarna för kvalitetsområdet självständighet visar istället på de fysiska förutsättningarna när det kommer till de äldres
boendemiljö. Här ser man i analysen i att guiden inte mäter självständighet utifrån värden som är intressanta utifrån new public management.
De lagar som reglerar de fysiska förutsättningarna vid äldreboende är självklart desamma för alla äldreboenden oavsett driftsform. Därför är resultatet i relation till vad mätningen i Äldreguiden avser inget konstigt i sig.
5.6 Finns det någon skillnad i kvalité avseende mat mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?
De äldre som är boende på ett äldreboende i privat regi får i större utsträckning välja mellan två eller fler rätter vid huvudmåltiden än vad de som bor vid
offentliga äldreboenden får göra. För de äldre innebär det beräknade medelvärdet också att om man bor på ett äldreboende som drivs i privat regi, då är
tidsdifferensen mindre mellan den sista måltiden på kvällen och den första måltiden på morgonen dagen efter.
Svaret på forskningsfrågan är att det finns skillnader i kvalité avseende mat mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne. På samma gång kan man också ta avstamp i new public management då den ur teorin hämtade hypotesen går igen i mätningens resultat. Nämligen det att då alla utförare konkurerar med varandra har de privata utförarna satsat mer på att anpassa maten efter den enskildes behov för att med hjälp av det vinna över sina konkurrenter vid upphandlingar.
Om man ska analysera och reflektera över var fokus från äldreguidens och Socialstyrelsens sida har varit på det här kvalitetsområdet. Då finner man att de utgått ifrån de äldres möjlighet att välja mellan minst två alternativ vid
31
Som ovan nämnt finns det skillnader när det kommer till mat vid de Skånska äldreboendena. Resultatet är till de privata utförarnas fördel då de har mer valmöjligheter och en kortare nattfasta för sina äldre.
5.7 Finns det någon skillnad avseende ledning mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?
För den som leder arbetet vid de undersökta äldreboendena i privat regi blir konsekvensen av det högre värdet att varje enhetschef har mindre antal personal som man har ansvarar för än enhetscheferna vid de offentliga äldreboendena.
Den sista forskningsfrågan som gäller ledning visar också den på att det finns tydliga skillnader mellan de olika utförarna. Här uppnår de privata äldreboendena ett bättre värde än de offentliga. Samtidigt stärker man hypotesen ur teorin new public management. Att inom de nya driftsformer som de privata utförarna utgör arbetar man med mindre enheter för att öka effektiviteten och komma ifrån de stora offentliga organisationer som fanns tidigare.
Svaret på forskningsfrågan är tydligt i det att det finns en klar skillnad avseende ledning mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne. De med privata utförare där har cheferna mindre personalgrupper att hantera än sina offentliga motparter.
I analysen blir reflektionen att man belyser en viktig aspekt som man med stöd i teorin också kan poängtera att det är en viktig sak i driften och ledningen av ett äldreboende. Samtidigt lämnar omdömet på detta kvalitetsområde mycket att önska ur ett lednings- och ledarskaps perspektiv.
9. AVSLUTANDE DISKUSSION
Att göra en undersökning av hur kvalitén ser ut på våra äldreboenden och om driftsformen spelar roll var svårare sagt än gjort. Många funderingar,
avgränsningar och ett väsentligt antal omarbetningar av syfte, frågeställningar och metod krävdes innan jag en väg för att kunna undersöka det jag önskade.
Äldreomsorgen i allmänhet och våra äldreboenden i synnerhet är en viktig del av samhället och något som måste fungera för att många äldre ska få en bra
ålderdom. Med bakgrund i den roll äldreboende spelar, med tanke på många människor som har dem som sina hem och att många i framtiden kan få dem som sitt hem känns samhällsdiskussionen om dem begränsad. I den pågående
samhällsdebatten slänger sig debattörer och politiker med politiska argument och ideologiska ställningstagande som känns svåra för den enskilde medborgaren att ta till sig.
Debatten om våra äldreboenden har en längre tid allt som oftast landat i något som verkar vara en ideologisk strid mellan vänster och höger kring boendenas
driftsformer. Självklart får debattörer och politiker diskutera de frågor de önskar och de väljer själva vad som är viktigt för dem att belysa i samhällsdebatten.
32
Men för den oinvigde som önskar att få information om hur situationen och kvalitén är på våra äldreboenden hänvisas för det mesta till att ta del av
politikernas diskussion om driftsformer, entreprenad, offentligt kontra privat och vinstuttagets vara eller icke vara inom äldreomsorgen och de befintliga
äldreboendena.
Alternativen för någon som vill sätta sig in i standard, förutsättningarna och kvalitén på äldreboendena kan kännas knappa och inte helt enkla. Vad innebär egentligen kvalité och hur kan man mäta denna? Är inte kvalité något som är väldigt individuellt för den som i detta fall betraktar eller kartlägger ett eller flera äldreboenden? Det finns många möjliga vinklar av diskussionen och en av dessa är problematiken för den enskilde medborgaren att kunna ta del av vilken kvalité som respektive äldreboende håller.
Här får man som brukare, anhörig och medborgare möjligheten att till skillnad från tidigare i alla fall se omdömen om olika kvalitetsområden utifrån
äldreguidens mätningar och resultat. En möjlighet som bara för några år sedan inte fanns tillhands. Med det i baktanke och äldreguidens tillgänglighet och
användarvänlighet i åtanke, blir äldreguiden ett bra redskap för att den enskilde att undersöka vilken kvalitet äldreboendet i ens kommun håller.
Äldreguiden är dock begränsad i sin användning då man har fått koncentrera sig till ett antal kvalitetsområden och delaspekter av dessa i sina mätningar. Man bör som enskild användare av äldreguiden ta sig tid och undersöka vad det är för värden man egentligen får utav det studerade omdömet under respektive
kvalitetsområde. Om man som brukar inte gör detta kan det bli svårt att förstå den vad kvalitetsområdet och dess omdöme i praktiken innebär.
Från Socialstyrelsens sida har man varit noga att poängtera vikten av att man ska bedöma varje kvalitetsområde för sig själv och att det är för komplext att ge ett allmänt värde baserat på samtliga av de sju kvalitetsområdena. I ett första skede kan det faktum att det inte finns något samlat värde verka förvirrande för brukaren men efter genomgång av guiden och dess kvalitetsområde ser man logiken i att bedöma varje kvalitetsområde för sig. Man kan dock sätta kvalitetsområdena i relation till varandra och få fram ett än tydligare resultat baserat på vad man anser sig vara viktigt när det kommer till kvalité.
Ur aspekten att jämföra skillnaderna i kvalité mellan äldreboenden i privat och offentlig regi, är Socialstyrelsens äldreguide i ett första skede inget bra
hjälpmedel. I guiden har man ingen funktion där man kan göra mätningar av omdömen utifrån driftsform. Inte heller framgår det med någon nämnvärd tydlighet vilken driftsform det berörda boendet har. Ett antal av de äldreboenden som är i privat drift har man vid namnet på boendet lagt till entreprenören eller den privata utförarens namn. Det framgår dock när man gör en studie av Skånes alla äldreboende och kartlägger deras driftsformer att man i väldigt många fall har missat att tydligöra den privata utförarens namn i äldreguiden.
Om man som det har gjorts i denna uppsats, själv kartlägger vilken driftsform de olika äldreboendena har och sedan använder äldreguiden, då blir äldreguiden ett bra redskap. Med äldreguiden kan man då under varje specifikt kvalitetsområde
33
genomföra en statistisk analys och få fram ett beräknat medelvärde för de olika driftsformerna.
Med de beräknade medelvärdena av omdömena vid varje kvalitetsområde i
äldreguiden som de privata respektive offentliga äldreboendena i Skåne har fått ett resultat utkristalliserat sig.
Resultatet blir som redovisat i kapitel åtta att de äldreboenden som har privata utförare får ett högre beräknat medelvärde i fyra av de sju kvalitetsområdena. De fyra där områdena där man i äldreguiden ger de privata utförarna ett övertag i kvalité är inom områdena delaktighet, kompetens, mat och ledning. I ett
kvalitetsområde nämligen självständighet uppnår de båda driftsformerna samma nivå på sina omdömen. De äldreboenden som är i offentlig drift får ett högre omdöme än de privata när det kommer till personaltäthet och kontinuitet.
Om man ska avrunda med att säga något om relationen och styrkeförhållandena mellan äldreboende i privat och offentlig regi utifrån äldreguiden. Då får man med bakgrund i de uppmätta och beräknade medelvärden säga att de privata utförarna i genomsnitt levererar en högre kvalité till sina boende. Resultatet är som nämnt inte helt entydigt och man bör reflektera över det begränsade urvalet, skillnad i antalet undersökta enheter och äldreguidens begränsningar i dess mätningar.
Ändock ska jag avslutningsvis säga att det tillsynes bästa redskap man som brukare idag för att undersöka kvalitén vid våra äldreboende är äldreguiden. Resultatet av omdömena i äldreguiden ger ett svar, om inte helt entydigt, men dock ett svar som säger att sammantaget har de äldreboenden som är i privat regi i Skåne ett högre beräknat medelvärde än sina offentliga motsvarigheter.
34
Referenser
Skrivna referenser
Bengtsson, Staffan, (2004) ”Trygg äldreomsorg”, Lund, Personlig kompetensutveckling i Lund
Blomqvist, Kerstin, Edberg ,Anna- Karin (red), (2004) ” Att vara äldre ”… man
har ju sina krämpor”” , Lund, Studentlitteratur.
Damsgaard N, Nilsson T, (2002), ”Valfrihet på äldre dagar- en utredning om äldrepeng” Stockholm, reforminstitutet.
Jogréus, C. (2007). Matematisk statistik för ingenjörer, Karlskrona Avdelningen för matematik och naturvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola.
Lane, Jan-Erik , (2000) New Public Management, LONDON GBR, Routledge
Håkansson, Ola (red), (2004), ”Organisationsteori för offentlig sektor”, Malmö, Liber förlag’
Paulsson Jan, (2008), Boende och närmiljö för äldre, Stockholm, Arkus, Paulsson Jan, (2002) Det nya äldreboendet, Idéer och begrepp, byggnader oc
rum, Stockholm, AB Svensk Byggtjänst
Sand, Ann-Britt M, (2007), ”Äldreomsorg – mellan familj och samhälle” Lund, Studentlitteratur
Svensson Lennart, (2002), Äldreboende, Ett försök till helhetssyn, Stockholm, Svenska kommunförbundet
SoS- rapport 1996:8, (1996) Alternativa styr och driftsformer i äldreomsorgen, Stockholm Socialstyrelsen
Rosengren Karl Erik, Arvidsson Peter, (2002), Sociologisk metodik, Malmö, Liber AB
Öhman, Hans red (2003) Äldreomsorgen en lägesbeskrivning, Stockholm, Rapport 2:2003 Kommunals samhällspolitiska avdelning,
35 Elektroniska referenser http://www.kommundatabas.se/Dokument/kommungrupper,skl.pdf http://www.kommundatabas.se/KDBS/Valsida.aspx (2010-01-30) http://www.socialstyrelsen.se/forallmanheten/aldreguiden/Sidor/saharvigjortaldre guiden.aspx (2010- 01-01) http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx (2010-01-01)
Elektroniska referenser kommuner
Bjuvs kommun, http://www2.bjuv.se/Vard-och-
omsorg/Aldreomsorg2/Aldreboenden/ , 2009-12.30 http://www.bromolla.se/Stod--omsorg/Hemsjukvard-/Sarskilt- boende/Aldreboenden-sarskilda-boenden-/, 2009-12.30 http://www.burlov.se/Omsorg-hjalp/Aldre/Sarskilda-boenden/, 2009-12.30 http://www.bastad.se/Vard__omsorg/Aldreomsorg/Sarskilda_boenden/, 2009- 12.30 http://www.eslov.se/vardochomsorg/aldreboende.528.html, 2009-12.30 http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=21219&epslanguage =SV, 2009-12.30 http://www.hassleholm.se/16781, 2009-12.30 http://www.hoganas.se/, 2009-12.30 http://www.hoor.se/OmsorgVardStod/Aldreomsorg/Boende/, 2009-12.30 http://www.klippan.se/medborgarservice/stod-vard/aldreomsorg/boende/, 2009- 12.30 http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Vard- Omsorg/Boende/Boenden/, 2009-12.30 http://www.kavlinge.se/toppmeny/vardomsorg/boende.4.511441921072817370a8 0004110.html, 2009-12.30 http://www.landskrona.se/pages/cgi- bin/PUB_Latest_Version.exe?pageId=41&allFrameset=1, 2009-12.30 http://www.lomma.se/vanstermeny/vardomsorg/aldreomsorg/bostaderforaldre.4.2 b47f6cf115f57a739e80007576.html, 2009-12.30 http://www.lund.se/templates/Page____35144.aspx, 2009-12.30 http://www.malmo.se/Medborgare/Omsorg-vard--stod/Boende-for-aldre/Guiden- till-sarskilt-boende.html, 2009-12.30
36 http://www.osby.se/web/Boende_for_aldre.aspx, 2009-12.30 http://www.perstorp.se/sarskiltboende.html, 2009-12.30 http://www.simrishamn.se/sv/vard_omsorg/aldreboenden/, 2009-12.30 http://www.sjobo.se/templates/Page.aspx?id=1194, 2009-12.30 http://www.skurup.se/6554, 2009-12.30 http://www.staffanstorp.se/primarnavigering/vardomsorg/boende/sarskiltboende. 4.743d22f4115f53f498b800060726.html, 2009-12.30 http://www.svalov.se/vardomsorg/aldreomsorg/sarskiltboende.4.64957c81114fab e33cc80001347.html, 2009-12.30 http://www.svedala.se/vard_och_omsorg/aldreomsorg/bostader_for_aldre/sarskilt _boende/, 2009-12.30 http://www.tomelilla.se/vard-omsorg/saerskilt-boende/, 2009-12.30 http://www.trelleborg.se/vard-omsorg/kontakt/vard-och-omsorg/, 2009-12.30 http://www.vellinge.se/omsorg-hjalp/aldre/servicehus-sarskilda-boenden/, 2009- 12.30 http://www.ystad.se/ystadweb.nsf/AllDocuments/51943F5DF2DEBE37C1257447 002CA9F4, 2009-12.30 http://www.astorp.se/vardomsorg/aldreomsorg/aldreboende.4.130b13c10a928dee 8180007115.html, 2009-12.30 http://www.angelholm.se/Omsorg-hjalp/Aldre/Vard--och-demensboenden/, 2009- 12.30 http://www.orkelljunga.se/vard-och-omsorg/sarskild-boendeform/, 2009-12.30 http://www.ostragoinge.se/Vard--omsorg/Aldre/Boende/, 2009-12.30
Kvalitetsområdena i äldreguiden och dess delområden.
1.Delaktighet1a. Delaktighet i plan
Omdömet visar äldre personers möjligheter att påverka hur hjälpen vid äldreboendet ges. Vi har mätt kvaliteten genom andelen som har en individuellt utformad plan som de varit delaktiga i att utforma. Omdömet kan vara 1, 2, 3 eller 5, där 5 är bäst.
2. Personaltäthet
2a. Personaltäthet
Omdömet visar hur mycket tid personalen har för att ge hjälp, närmare bestämt hur mycket personal det finns på äldreboendet i förhållande till antalet boende. All personal som ger vård och omsorg räknas med.
3. Kompetens
3a. Yrkesutbildning 3b. Lång yrkesutbildning
Omdömet visar i vilken utsträckning personalen har yrkesutbildning för sitt arbete. Vi har mätt kvaliteten på två delområden. Dels andelen av månadsanställda undersköterskor, vårdbiträden och motsvarande (omvårdnadspersonal) som har yrkesförberedande utbildning, dels andelen av all vård- och omsorgspersonal som har eftergymnasial utbildning om minst två år.
4. Kontinuitet
4a. Sysselsättningsgrad 4b. Personalomsättning 4c. Timavlönad personal
Omdömet visar om äldre personer har möjlighet att fortlöpande träffa samma personal. Vi har mätt på tre delområden. Det första är andelen av månadsanställd omvårdnadspersonal som arbetar 85 procent eller mer av heltid. Det andra är andelen av personalen som slutat det senaste året. Det tredje är andelen av omvårdnadspersonalens arbete som utförs av timavlönade.
5. Självständighet
5a. Eget rum
5b. Egen kokmöjlighet
Omdömet visar äldres möjlighet att få bo och leva självständigt. Vi har mätt kvaliteten på två delområden. Dels andelen av äldre personer som delar rum med annan än maka/make/annan nära anhörig, dels andelen som har eget hygienutrymme och egen kokmöjlighet.
6. Mat
6a.Välja mat 6b.Nattfasta
Omdömet visar äldre personers möjlighet att påverka när de får mat och vilken mat de får. Vi har mätt kvaliteten på två delområden. Dels andelen äldre personer som har möjlighet att välja mellan minst två olika rätter i samband med något av huvudmålen, dels hur lång tid som går mellan den sista serverade måltiden och den första serverade måltiden dagen därpå.
7. Ledning
7a. Anställda per chef
Omdömet visar vilka förutsättningar ledningen har, närmare bestämt antalet anställd omvårdnadspersonal per enhetschef.
T-TEST GROUPS=OFFPRIV(1 2) /MISSING=ANALYSIS /VARIABLES=DELAKTIGHET PERSONALTÄTHET KOMPETENS KONTINUITET SJÄLVSTÄNDIGHET LEDNING MAT /CRITERIA=CI(.95).
T-Test
[DataSet1] M:\För statistisk analys.sav
I tabellen nedan redovisas dels antalet äldreboende per driftsform i vare separat kvalitetsområde i rutan N.
Den ruta som säger Mean är det för uppsatsen viktiga beräknade medelvärdet av omdömet för de olika driftsformerna vid varje kvalitetsområde. Övriga två rutor är inget som presenterats i uppsatsen eller granskats närmare då de inte är av betydelse för resultatet av forskningsfrågorna.
Group Statistics
OFFPRIV N Mean Std. Deviation Std. Error Mean
DELAKTIGHET OFFENTLIG 264 3,364 1,7626 ,1085 PRIVAT 55 4,273 1,4331 ,1932 PERSONALTÄTHET OFFENTLIG 265 3,249 1,3393 ,0823 PRIVAT 55 2,909 1,3780 ,1858 KOMPETENS OFFENTLIG 264 3,246 ,8989 ,0553 PRIVAT 54 3,546 ,9628 ,1310 KONTINUITET OFFENTLIG 244 2,986 ,8627 ,0552 PRIVAT 49 2,676 ,8242 ,1177 SJÄLVSTÄNDIGHET OFFENTLIG 263 4,434 ,7685 ,0474 PRIVAT 55 4,373 ,7467 ,1007 LEDNING OFFENTLIG 259 2,981 1,4318 ,0890 PRIVAT 51 3,510 1,5668 ,2194 MAT OFFENTLIG 238 4,466 ,6958 ,0451 PRIVAT 48 4,927 ,1783 ,0257
I det nedan genomförda Levens test for Equality of Variances, visas variansen i datamängden som finns under rubriken Sig. är värdet här högre än 0.05 går man vidare till t-test for Equality of Means och väljer då rutan Sig. (2.tailed), av de två värdena i rutan ser man då på det övre som säger Equal variances
assumed. Är det värde som visas lägre än 0.05 då är skillnaden i resultatet statistiskt säkerställd. Är värdet i rutan högre än 0.05 då är resultatet inte statistiskt
säkerställt för man kan inte med 95 % sannolikhet utesluta att skillnaderna i det redovisade resultatet kan bero på slumpen.
I de fall Levens test for Equality of Variances, visar ett värde som är lägre än 0.05 går man vidare till t-test for Equality of Means och väljer då rutan Sig.
(2.tailed), av de två värdena i rutan använder man då det nedre som säger att Equal variances not assume. Här gäller sedan samma förutsättningar nämligen