Finns det skillnader avseende hur pojkar och flickor förhåller sig till teknik?

Vi ska undersöka om vår praktiska teknikuppgift appellerar mer till pojkar än till flickor. Är alla pojkar lika intresserade och är alla flickor lika ointresserade? Tidigare forskning visar att det finns attitydskillnader till teknik mellan pojkar och flickor. Ju mindre intresse de har för teknik desto svårare har de att ta till sig av teknikundervisningen. En allmän uppfattning är att flickor är mindre intresserade av teknik än vad pojkar är (Mattsson 2005). Vi finner det motsägelsefullt i denna studie. De grupper som arbetade bäst var TG3 och SG2 vilka består av enbart flickor. Flickornas kommentarer var: ”Detta var det roligaste jag gjort i skolan”, ”Jag skulle vilja ha ett Robolab hemma”. Flickorna i denna studie tog för sig och arbetade som om de inte fann det svårt. SG2 var den grupp som var snabbast färdig med att bygga bilen och kom igång snabbast med att programmera och mäta.

Under genomgången hade Carlsson ett samtal med eleverna om deras intresse för robotar och tekniska saker. Då visade pojkarna i båda klasserna ett stort intresse och kunnande, medan flickorna inte visade lika stort intresse för dessa frågor. En anledning kan vara att intresset för Lego och robotar förknippas med pojkar. Med detta i åtanke är det inte förvånande att flickorna visade mindre intresse vid genomgången. Tidigare forskning visar att elevens intresse för teknik är av stor betydelse för hur eleven tar sig an uppgiften (Jakobsson 2001). Det var flickorna i de båda klasserna som visade minst intresse vid introduktionen, men störst entusiasm vid byggandet. Detta kan bero på att flickorna under genomgången levde upp till bilden av att inte vara intresserade av teknik men när de fick arbeta praktiskt blommade de ut. Pojkarna hade förväntningar på sig att vara intresserade av teknik och det visade sig under introduktionen genom att de deltog i diskussionerna. När de sedan skulle arbeta praktiskt sa flera av pojkarna på Törnrosaskolan sa att ”Det är svårt att få Legobitarna att passa” och ”Det måste vara fel på våra bitar”.

När teknikämnet synliggörs för flickor ökar deras engagemang och intresse. När de känner en tillräcklig grad av säkerhet av teknikämnet blir resultatet bättre (Skogh 2001). I vår undersökning ser vi likheter med detta då flickorna i början hade en tillbakadragen roll men efter genomgången ökade deras engagemang och de visade ett stort intresse. Skogh menar att det enda som krävs för ett teknikintresse är att ämnet synliggörs och att det introduceras i förskolan. Om studien omsätts till pojkars teknikintresse borde inte resultatet visa på någon skillnad utan så länge ämnet synliggörs så blir engagemanget det samma oavsett kön. Pojkarna i vår studie fick tekniken synliggjord lika mycket som flickorna, men ändå fanns det skillnader. Vi tror inte att det räcker med att synliggöra ämnet utan det är många faktorer som har betydelse. Några av dessa faktorer kan vara interaktion, koncentration och sammansättningen av grupperna. Med sammansättning av grupperna menar vi bara pojkar, bara flickor och blandat pojkar och flickor.

6 Diskussion

Vi studerade hur interaktion och koncentration påverkade elevernas arbete med en praktisk uppgift och vilka förutsättningar för inlärning som fanns. Vi är medvetna om att det går lika bra att studera förutsättningarna för inlärning, i något annat ämne, då koncentration och interaktion är av betydelse i alla skolämnen. Enligt Carlsson är det första gången en liknande undersökning genomförs med Robolab i Sverige.

De skillnader som syns i denna studie kan förklaras på olika sätt. Skillnaderna i analysen av empirin visade sig vara koncentration och interaktion. Carlsson menade, när teknikdagen avslutades, att hans upplevelse av dagen var att det fanns tydliga skillnader i klassernas sätt att samarbeta och koncentrera sig. En bidragande orsak till skillnaderna skulle kunna vara att Törnrosaskolan blev tilldelad morgonpasset samt att de inte var på hemmaplan utan de fick ta sig till, en för dem, ovan miljö. För att undvika denna skillnad hade teknikdagen behövt genomföras vid två tillfällen och på respektive skola. En annan orsak till skillnaderna, kan vara att det var första gången Carlsson visade Robolab för elever eftersom hans normala målgrupp är lärare som ska lära ut Robolab till sina elever. Även om han var van att presentera materialet, och eleverna fick samma information, fanns det inga garantier för att han sa det på exakt samma sätt. Detta skulle i så fall ha gynnat Snövitskolan då Carlsson omedvetet kan ha korrigerat genomgången och blivit tydligare i det han sa. Det optimala hade varit att videofilma Carlssons presentation och visat den på storbildsskärm för att garantera att eleverna gavs exakt samma information, med samma tydlighet och intonation. Nackdelen med storbildsvisning är att de kreativa diskussioner som ägde rum under genomgången hade gått förlorade. Under dessa diskussioner framkom elevernas intresse och tidigare kontakt med Lego och teknik vilket det inte hade gjort annars. Samtidigt gavs de elever som inte hade samma förkunskaper, möjlighet att inspireras till att lära sig mer om ämnet. Törnrosaskolans elever var inte lika delaktiga vid genomgången och detta kunde bero på att de hade svårt med teknikbegreppen. Törnrosaskolans elever hade varit hjälpta av att sitta vid datorerna samtidigt som Carlsson hade genomgången för att tillgodogöra sig det medierande kännetecknet och kunna utnyttja verktygen och utveckla de språkliga begreppen. Den tredje orsaken till skillnaderna kan vara att Carlsson blev stressad då tekniken strulade under första passet. Till andra passet var redan all teknik inkopplad och då han märkte att eleverna på Snövitskolan förstod vad uppgiften gick ut på utstrålade han en lugnare attityd.

Då syftet med studien var att undersöka vad som sker bland elever under en praktisk uppgift i teknik har vi svårt att se att någon annan metod än observation var möjlig eftersom flera grupper arbetade samtidigt och det var omöjligt att hinna anteckna alla diskussioner. Då eleverna inte var medvetna om hur interaktion eller koncentration påverkade inlärningen var inte intervju eller enkät något alternativ.

Det var svårt att vara helt objektiv i tolkningen av empirin då eleverna för oss var kända och vi visste vilket beteende de kunde ha i andra situationer. En fråga som väcktes under arbetets gång var om resultatet hade blivit annorlunda om materialet hade analyserats av någon annan? Hade de tittat på något annat än interaktion och koncentration? En annan fråga som väckts under analysen var om Törnrosaskolans resultat i fråga om interaktion och koncentration blivit annorlunda om de tre ledarna varit i samma grupp. Det hade varit intressant att omforma grupperna för att se om resultatet hade blivit det samma. En annan fråga som väckts är hur åldern på eleverna påverkar resultatet. Hade interaktionen fungerat bättre om eleverna varit äldre? Detta är något för framtida lärarstudenter att titta på.

Under tiden examensarbetet har framskridit har vi ställt oss följande frågor angående sambandet mellan koncentration och interaktion. Är det brist på koncentration som gör att interaktionen inte fungerar eller är det när interaktionen inte fungerar som koncentrationen brister? Finns det överhuvudtaget något samband mellan interaktion och koncentration? Dessa frågor har vi inte funnit något tydligt svar på.

Vi har i denna studie undersökt inlärningssituationerna i två tredjeklasser. Vi har kommit fram till att inlärning är beroende av vilka förutsättningar pedagogen skapar, i vilken utsträckning stödstrukturer finns samt att interaktion är viktig. Eleverna är i behov av begrepp för att föra diskussioner och med hjälp av stödstrukturer nå in i nästa zon. Alla i gruppen måste få vara delaktiga och alla måste visa respekt för varandras åsikter. Vi har sett att det är viktigt att vi som pedagoger ger eleverna uppgifter som är anpassade efter deras förmåga för att de ska behålla koncentrationen.

Referenslista

Bell, Judith (2000) Introduktion till forskningsmetodik; Lund; Studentlitteratur

Bråten, Ivar (1996) Vygotskij och pedagogiken; Lund; Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi; Lund; Studentlitteratur

Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (1996) Teknik i skolan; Lund; Studentlitteratur

Hagberg, Jan-Erik (2005) Skolans undervisning och elevers lärande i teknik- svensk

forskning i internationell kontext. Stockholm: Vetenskapsrådet

Jacobsson, Anders (2001) Elevers interaktiva lärande vid problemlösning i grupp. En

processtudie; Malmö; Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan i Malmö

Kadesjö, Björn (1992) Barn med koncentrationssvårigheter; Stockholm; Almqvist & Wiksell AB

Kärrqvist, Christina (1996) Gymnasieelevers problemlösande färdigheter om ansvar,

samarbete, informationssökande, kritiskt tänkande och ställningstagande; Göteborg Univ.,

Inst. för ämnesdidaktik

Lärarförbundet (2002) Lärarens handbok skollag, läroplaner och yrkesetiska principer; Solna; tryckindustri information.

Mattson, Gunilla (2002) Teknik i tid och tanke skolämnet teknik i lärarutbildning och skola. Göteborg, institutionen för pedagogik och didaktik.

Mattson, Gunilla (2005) Teknikämnet i skolan; Göteborg, institutionen för pedagogik och didaktik.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningmetodikens grunder att planera, genomföra

och rapportera en undersökning; Lund; Studentlitteratur

Repstad, Pål (1999) Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap; Lund; Studentlitteratur

Skogh, Inga-Britt (2001) Teknikens värld - flickors värld. En studie av yngre flickors möte

med teknik och skola; Göteborg; Elanders Graphic systems.

Skolverket (1994) Kursplaner och betygskriterier; Tillgänglig 2006-11-07 www.skolverket.se

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar; Finland; WS Bookwell

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

forskning; Stockholm; Elanders Gotab