Flickfärg och pojkfärg

Det är ett stort fokus på vad för kläder barnen har på sig om barnet är flicka eller pojke på förskolan. Frågor jag funderade på inledningsvis var hur många flickor som har klänning på sig idag och vad som var utmärkande vid interaktion beroende på vad barnen har på sig och vilka färger de klär sig i beroende på kön. Har man klänning idag? Är det frost på den eller rosetter? Vad innebär väldigt flickigt? Jag observerade att om en flicka har på sig klänning på sig på förskolan, så uppmärksammas det direkt, de andra barnen springer då fram till henne och talar om att hon är fin. Detta beröm tolkar jag att det uppmuntrar flickorna att klä sig i klänning, samma tolkning som Ambjörnsson (2011) gör, och får flickorna att dra parallellen till att om dem har klänning, kjol, rosa och sött på sig, så får de beröm och komplimanger, något som lyfter barnen, och som de strävar efter (Ambjörnsson, 2011).

7. Slutsatser

Min utgångspunkt som var att studera hur flickors och pojkars blivande kan se ut ur ett genusperspektiv genom att studera deras språkbruk vid interaktion, visar på hållpunkter i det som tillexempel Butler menar att allt är en spegling och en repetition, att vi skapas genom görandet, härmandet, av det som sägs bli ett resultat. Hon säger att göraren skapas genom

görandet och inte tvärtom. Både att en flicka och en pojke skulle enligt Butler, vara ett blivande utan mål eller slut. Hon talar om hur könsskillnader skapas och symboliseras och

hur de präglar och uttrycks genom språkbruk i relationer, lekar, leksaker med mera. Detta blev synligt i min studie och hur tidigt det sker hos barn.

Jag kan även se i min studie det som Vygotsky även stödjer, att barnen lär sig av varandra genom leken och interaktionen och på så sätt utvecklas deras handlande och tänkande. Det blir en dominoeffekt när alla tjejer bara vill använda rosa kläder och alla pojkar mörkare färger.

Denna empiriska studie har för mig som blivande förskollärare gett mig en ökad förståelse och kunskap om språkbrukets, interaktionens och fördomar inom genus betydelse för barns blivande och lärande i förskolan. Hur vi som förskollärare har en viktig roll för att skapa upplevelsen av likvärdighet för barnen oavsett kön. Studien har gett mig nya glasögon att möta både barn och framtida kolleger med på förskolan i mitt språkbruk och bemötande. Det blev synligt hur den manliga dominansen reproduceras genom socialiseringen på förskolan och hur fördomar visar sig i språkbruket. Förväntningar på kön synliggörs vid interaktion och då genom hur barnen beroende på kön förväntas vara flickaktiga och pojkaktiga både genom val av lekar och färger på sina klädval.

Det hade varit intressant att få göra samma studie på en förskola som arbetar aktivt med genusmedvetenhet, för att se om jag kunde urskilja samma resultat och slutsats som jag kunde genom denna studie. Det jag skulle vilja se är om det är en ökad genusmedvetenhet på förskolan, eller, om det kanske enbart är i diskursen.

Genom att studera tidigare forskning i samma tema som mina frågeställningar, visar att min studie stärker tidigare etablerade forskningsresultat, både svenska och internationella. De områden som lyfts fram är genusmönster och genusnormer i barnens vardag på förskolan.

Både tidigare forskning och min studie visar hur barnen gestaltar andra barn och vuxna genom interaktion och kommunikation studerat med ett genusperspektiv. De tema som jag lyft fram i min studie, är likvärdiga de tema som tidigare forskare studerat.

Det jag kan urskilja är att trots att det råder ca 8-10 år tillbaka i tiden för min och de andras forskning, så har det inte skett någon märkbar förändring i likväldigheten sett ur ett genusperspektiv på förskolan. Trots att syftet både då, tidigare forskningsresultat, och nu, mina forskningsresultat, varit att öka medvetenheten om hur förskollärare genom sin interaktion och kommunikation reproducerar historiska könsskillnader.

8. Referenser

Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa - den farliga färgen. Stockholm: Ordfront.

Bauman, Zygmunt & May, Tim (1990, 2001). Att tänka sociologiskt. Göteborg: Korpen. Bengtsson, Margot (2001). Tid, rum, kön och identitet; om föräldraidentifikationens

omvandlingar 1959-1993. Lund: Studentlitteratur.

Blumer, Herbert (1986). Symbolic interactionism, Perspective and Method. University of California press

Bourdieu, Pierre (1998). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos AB.

Charon, J.M. (1998). Symbolic interactionism, An introduction, an interpretation, an

integration. Prentice Hall

Giddens, Anthony & Sutton, Philip W (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur AB

Haavind, Hanne (red.), (2000). Kön och tolkning - Metodiska möjligheter i kvalitativ

forskning. Gjövik: Natur och kultur

Halldén, Gunilla (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I: Halldén, Gunilla (red.). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs]: förhandlingar om

pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek

och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber AB

Kärrby, G (1989). Lek och inlärning ur barnperspektiv. Del 1 Begreppsanvändning och

lekteorier. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik

Lacan, Jaques (1996). Spegelstadiet som utformare av jaget funktion sådan den visar sig för

oss i den psykoanalytiska erfarenheten s. 27-35 ur Lacan, J. - Ecrits: Spegelstadiet och andra

Lantz, Annika, (1993). Intervjumetodik - Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red). (2014). Förskollärarens metod

och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB

Månsson, Annika (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan

pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss. Lund: Univ.

Mead, George Herbert (1976) Medvetandet, jaget och samhället. Argos/Palmkrons Förlag Gothlin, Eva (1999) Nationella sekretariatet för genusforskning, (2001). Kön eller genus? Grafikerna Livréna i Kungälv AB

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rodrigez, del Carmen, Peña, Vicente, Fernández, Carmen & Viñuela Paulina. 2006. Gender

discourse about an ethic of care: Nursery schoolteacher ́ s perspectives. Gender and Education. Vol. 18 Issue 2, (s. 183-197). Spain: Austrias

Samovar, Larry A & Porter, Rechard E (eds) (2003,10ed). Intercultural Communication: A

Reader

Sjöberg, Katarina (red.), (1999). Mer än kalla fakta - Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn

och unga. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur.

Taylor, Charles (1994). Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Uddevalla: Daidalos

Ungdomsstyrelsens skrifter (2003:10). Genvägar till jämställdhet. Kristiansstad: Kristianstads Boktryckeri AB

Vygotsky, Lev S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Elektroniska källor

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i

förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.

Tillgänglig på internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732 (Hämtad: 2019-05-01)

Einarsson, Jan & Tor G, Hultman. (1984). God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön

i skolan. Malmö: Studentlitteratur

Tillgänglig på internet: https://www.studentlitteratur.se/files/sites/barnssprakligadagar/ godmorgon.pdf (Hämtad 2017-07-16)

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet

Månsson, Lena. 2013. Livet är en lek. Tidningen Kulturen. 27 Augusti. Tillgänglig på internet:

http://tidningenkulturen.se/index.php/reportage-mainmenu-37/kultur-mainmenu-136/15465- livet-aer-en-lek (Hämtad 2017-07-16)

Pramling Samuelsson, Ingrid. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. 2009. Många olika genusmönster

existerar samtidigt i förskolan. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs

universitet. Pedagogisk Forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 2 s 89–109 issn 1401-6788 Tillgänglig på Internet:

https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1287/1287446_aerlpram.pdf (Hämtad: 2019-05-01) Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/

SKOLFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på internet:

h t t p s : / / w w w . s k o l v e r k e t . s e / r e g e l v e r k / s k o l f s / s k o l f s ? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2 Ffs%2FRecord%3Fk%3D2100 (Hämtad 2017-07-16)

Raneke, Andreas. 2001. Kan yrket förklara skilsmässan?. Välfärd. Maj. Tillgänglig på internet:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2011k02_ti_00_a05ti1102.pdf (Hämtad 2017-07-16)

9. Bilagor

Intervjufrågor:

Vem bor i din familj och har du syskon, systrar, bröder? Vem lagar maten hemma hos dig?

Vem dukar bordet och vem dukar av efter att ni ätit? Vem handlar hem maten hemma hos dig från affären? Vem städar hemma hos dig?

Vilka färger på kläderna tycker du om att ha på dig? Vem bestämmer mest hemma hos dig?

Vad är din favoritlek inomhus? Utomhus?

Vad/var jobbar din mamma/pappa med när du är på förskolan? Vad skulle du vilja jobba med när du blir vuxen?

Vilken kompis tycker bäst om att leka med? Vad leker ni då? Bestämmer båda lika mycket i leken?

Bestämmer flickor och pojkar lika mycket i leken? (be barnet berätta i vilken lek pojkar/flickor bestämmer mest eller inte)

Finns det flicklekar? Pojklekar? Vad tycker ni är roligast att leka för lek med pojkar/flickor?

Observationsfokus:

Språkbruk; flickaktigt – pojkaktigt Värderingar i attityd

Samspel i respektive grupp

Barnets sociokulturella kapital/bakgrund – synligheter att urskilja i språkbruk och lek

Maktfördelningen i respektive grupp (produktion av lek, begränsningar och positioner, påverkansmöjligheter)

Jämställdhetsuppfattning – (talet om att vara/uppleva sig vara likvärdig och jämställd hos barnets medvetenhet)