I denna del har vi valt att analysera resultatet utifrån ett genusperspektiv för att se om och i så fall hur miljön ute och inne påverkar de olika könen. Vi har samma bedömningsgrund som på gruppens påverkan av miljön, det vill säga verbalt, fysisk rörelse och tappat fokus detta kommer att presenteras på liknande sätt som ovan. Diagrammet visar ett snitt per gång inne och ute.
4.2.1 Flickors beteende
Videoobservation 2 inne
Läraren Anna gör stjärnuppdrag med barnen, uppdraget är att göra en åkarbrasa fem gånger. Barnen gör uppdraget och alla räknar högt tillsammans, en av pojkarna fortsätter att räknar. Flickan bredvid tillrättavisar honom och säger: - Men Max! Vi skulle ju bara göra fem stycken och du har gjort åtta!
Olofsson (2007) anser att det oftast är flickorna som agerar hjälpfröken, hon menar att de både tar rollen men även att de får den tilldelad sig. Hon menar också att flickorna är de som stöttar pedagogen och tar på sig ansvaret att vara de som håller samman aktiviteten.
1,5 6 6 4,5 10,5 5 Ute Inne
Verbalt Fysisk rörelse Tappat fokus
23
Diagram 5 visar att flickorna både har lättare för att tappa fokus och att de fysiskt rör sig mer när de är utomhus. Men att de däremot är nästan 2/3 mer verbala inomhus det vill säga att de både påverkar gruppen och stör den mer vid samlingar inomhus. Enligt Olofsson (2007) är flickorna duktiga på att invänta sin tur och räcka upp handen i samlingar. Resultatet visar att flickorna är mer verbala inne, alltså de pratar eller gör ljud så att det kan påverka gruppen och samlingen. Hedlin (2006) skriver att flickor förväntas delta och stödja genomförandet av den planerade aktiviteten eftersom detta klarar flickor. Något som är intressant i resultatet är att flickor har mer rörelse ute och då ses som störande eller påverkande för gruppen och samlingen även om det allmänt var så att samlingarna var mer aktiva ute. Nedan visar på ett exempel.
Videoobservation 1 ute
Läraren Anna är i full diskussion med gruppen om det är en kortare eller längre gren de hittat än den som föll ner från trädet. Samtidigt som en hörna på presenningen flugit upp på en av flickorna. Hon vek tillbaka hörnan men den flög snabbt upp igen. Hon ställde sig då upp för att rätta till det ordentligt. Detta var inte lätt och resulterade i att hon både gick mellan och framför kompisarna. Dessa flyttade sig lite för att kunna se Anna och pinnarna. Detta resulterade i att hon helt förlorade det som de pratade om i samlingen och att kamraterna blev störda.
4.2.2 Pojkars beteende
Videoobservation 3 ute
Läraren Anna har stjärnuppdrag med barnen, Anna berättar att de nu behöver ha två händer och håller upp sina för att visa. En av pojkarna har då fullt upp med att försöka lägga ner fjädern i sin ficka samtidigt som de andra barnen gör uppdraget.
Innan stjärnuppdraget tog vid samtalade gruppen om de fjädrar de funnit tidigare. Vi kunde se ett stort intresse av fjädrarna hos samtliga barn som ingen riktigt ville släppa, då Anna påbörjade sitt stjärnuppdrag. Enligt Mårtensson (2005) utvecklar barnen en bättre koncentrationsförmåga och uppmärksamheten blir bättre då de leker och vistas mycket i utomhusmiljön.
24 3,6 11,5 4,3 11 14,3 8,5 Ute Inne
Verbalt Fysisk rörelse Tappat fokus
Diagram 6. Pojkars beteende ute och inne. Diagrammet visar ett snitt per gång
Diagram 6 visar pojkars fysiska rörelse och det verbala som framgår mer i inomhusmiljö. Doverborg (1987) menar att barn lär sig genom att vara aktiva både i leken och i den planerade samlingen. Hon menar att sinnena är viktiga för bearbetningen av informationen och för att skapa sig en förståelse. En av kompetenserna som Doverborg lyfter är den motoriska kompetensen som innebär att barnen måste behärska sin kropp och koordinationen i rörelsen. Social kompetens är den andra som innebär att lära sig lyssna och prata i grupp men även lösa konflikter. Wilborgsson (2005) skriver positivt om utemiljön och tar upp att barnen tränar sin balans, motorik och även att kroppsuppfattning utvecklas då de är ute och leker. Som tidigare nämnts tenderade samlingarna vara mer aktiva ute och naturen omkring dem spelade en viss roll för det de pratade om. Då samlingarna var inne låg fokus mer på barnen och det som sägs. Enligt Odelfors forskning (Hedlin 2006) framgår det att pojkar deltar mer vid ordnade och formella samlingar. De väljer oftast att delta mer verbalt då samlingens fokus ligger på individerna själva och uppmärksamheten på pojkarna är allt vanligare då dessa syns och hörs mest i samlingarna.
4.2.3 Sammanfattning
Vid flertalet av filmningarna kunde vi se att flickorna alltid valde att sätta sig bredvid läraren. Detta kan grunda sig i att flickorna vill ha lärarens stöd då de tar på sig rollen som hjälpfröknar som Olofsson skriver om. Under samlingarnas gång ändrades placeringarna ofta då läraren valde
25
att ha ”pojken” bredvid sig. I de flesta fall har pojken påverkat gruppen eller samlingen negativt och för att bryta detta valde läraren att göra såhär. Hedlin (2006) skriver att man förväntar sig olika saker från flickor och pojkar. När det gäller pojkar intresserar man sig för deras placering i samlingar och hon menar att de ofta tillåts att avbryta och att ”tramset” bejakas mer än hos flickorna.
Under våra observationer var det ett barn som vid ett par tillfällen gick iväg från samlingen. Vid dessa tillfällen var det alltid några av pojkarna som var väldigt uppmärksamma och kallade tillbaka barnet. Enligt Olofsson (2007) är det oftast flickorna som agerar hjälpfröknar och att pojkarna har ett mer ansvarslöst förhållningsätt under samlingarna vilket vi inte kan styrka med våra observationer. Att både pojkar och flickor har svårare att behålla fokus ute beror på samma som vi tog upp om gruppen det vill säga naturen och de omgivande faktorerna där samlingen hölls.
Kan flickornas höga resultat i det verbala inomhus bero på att de förväntas stödja genomförandet av den planerade aktiviteten som Hedlin (2006) skriver om. Men att de istället stör och påverkar gruppen då de inte är kapabla att reda ut en sådan uppgift.