• No results found

4. Empiri

4.2.1. Fokus på kärnverksamheten

Det gick att urskilja två tydliga grupperingar bland respondenterna när det diskuterades huruvida outsourcing skulle frigöra mer tid till företagens kärnverksamhet. Vad som var gemensamt för grupperna var att båda ansåg att frigörandet av tid skulle leda till bättre fokus på kärnverksamheten. Vad som skiljde grupperna åt var att de hade olika uppfattningar om vad företagens kärnverksamhet var. Respondenterna kunde nämligen

29 grupperas utifrån vilka positioner de hade på företagen, så en grupp består av de som är Ägare och/eller VD på företagen och den andra gruppen består av ekonomichefer.

”En förutsättning för att vi ska vara Sveriges bästa inom denna bransch och om vi ska existera om 50 år är att all fokus måste ligga på kärnverksamheten och så smidigt som det fungerar med redovisningsbyrån idag kommer vi aldrig att sköta ekonomin själva.” – Respondent J

Respondent A, E, F, H, I & J är ägare och/eller VD på företagen där de arbetar.

Samtliga, utom Respondent I, outsourcar större delar av ekonomifunktionen. För Respondent F & J var frigörandet av tid en viktig faktor vid beslutsfattandet.

Respondent F menade att bokföringen tog för mycket värdefull tid, tid som kunde ha lagts på företagets kärnverksamhet istället. Respont J menade att tidigare när ekonomifunktionen sköttes internt, men att detta behövde ändras då: “[...] man hamnade mer och mer på kontoret…” Genom att använda sig av en extern leverantör så kunde ägaren “[...] istället använda all den tiden för att sköta försäljning och träffa våra kunder då.”

“Vi har några stora yrkeskunder. Våra största kunder är måleri och för mig handlar det om att vara ute och ge dem en bra service och vara med och ge support. Genom att vara med dem så kan man också behålla dem under en lång tid. Det riskerar man att tappa om man inte är ute på plats. Så jag förlorade tidigare mycket tid som jag nu istället kan lägga ned på mina kunder.” - Respondent J

Respondent A, E, H & I ansåg samtliga att outsourcing av ekonomifunktionen skulle leda till att mer fokus kunde läggas på kärnverksamheten. Men ingen av dem ansåg att det var en avgörande faktor vid beslutsfattandet.

“Egentligen kvittar det ju om hanteringen sker internt eller externt. Skulle den ha skett internt så hade jag ju haft en ekonom som skötte den biten.

Alltså inget som påverkar hur mycket tid vi andra kan lägga på kärnverksamheten. Eller jo, vi slipper ju tiden för att täcka upp för sjukdomar och semestrar, det fixar redovisningsbyrån. Så den tiden kan vi lägga på vettigare saker istället.” - Respondent E

30 Respondent B, C, D & G är samtliga ekonomichefer, och deras åsikter skiljde sig i viss utsträckning från respondenterna som var ägare och/eller VD. Ekonomicheferna talade om kärnverksamheten som ekonomifunktionens kärnverksamhet och inte företagets kärnverksamhet, vilket var genomgående i samtliga intervjuer som genomfördes med ekonomichefer.

”Lönerna tog väldigt mycket tid. Det var en anledning till varför jag ville outsourca dem. De anställda ringde mig hela tiden och ställde frågor som jag var tvungen att svara på. Nu ringer de inte mig längre så nu kan jag fokusera på det jag ska göra.” – Respondent B

”Lönerna ska göras på en löneavdelning, inte på en ekonomiavdelning. De tog mycket fokus från våra huvudsakliga arbetsuppgifter.” – Respondent C

”Man tar inte tillvara på en ekonoms kompetens om man låter den sprätta kuvert och scanna fakturor.” – Respondent G

Genomgående uppgav ekonomicheferna att en anledning till varför de valde att outsourca delar av ekonomifunktionen var för att frigöra tid för sig själv eller för någon annan på ekonomiavdelningen. Respondent B & D menade båda att outsourcing av lönehanteringen skulle leda till att de fick mer tid över till analys av siffror och utveckling av de kvarvarande processerna. Respondent G ansåg att personalen var för kompetent för att utföra simpla uppgifter, som att scanna fakturor, varför hen ville frigöra tid till att göra mer värdeskapande aktiviteter där de anställdas kompetens utnyttjas.

Förståelse och kommunikation är en väldigt viktig grundsten i varje typ av relation, och detta stämmer särskilt överens i affärsrelationer. Respondent H uttryckte att eftersom båda talade samma språk förenklade detta kommunikationen mellan dem. “För mig var det väldigt bra att han pratade samma språk som jag. Jag kunde uttrycka mig utan att bli missförstådd och kunde berätta vad jag önskade från honom.”. Möjligheten att kommunicera på ett transparent plan är en viktig faktor att ta hänsyn till vid beslutsprocessen för Respondent H. Här handlar det om att man känner till den andra parten som ska hantera en aktivitet, som i vissa fall kan vara känsligt, och tillåter transparens och öppenhet råda mellan företag och leverantör. Personkemi var något som även respondent J hade kommenterat vara viktigt.

31

“Ett av de viktigaste faktorerna för mig är just personkemi. Jag måste känna ett förtroende för den som ska ta över. Jag skulle inte ta vem som helst. Om jag inte känner att det är rätt så skulle jag inte valt det. Så funkar kemin från första stund och om det fungerar fortfarande så går det bra.” - Respondent J

I vissa fall kan kompetensen finnas inom företaget, men stress och många arbetsbördor kan skapa ett hinder. Huruvida företaget ska kunna utvecklas och växa obehindrat, utan att satsa alla resurser på det som inte tillhör kärnverksamheten, är just vad som definierar flexibilitet. Respondent H menade att en leverantör som är insatt i ekonomifunktionen kan lossa de kedjor som hindrar företag från att arbeta med och fokusera på kärnverksamheten - det de vet bäst.

“Man känner en lättnad. Man känner sig fri från bördan att ta hand om bokföring, lönehantering och redovisning. Jag känner att han [leverantören] kan sköta ekonomin och jag kan fokusera på affärerna.“ - Respondent H

Samtidigt var det intressant att observera hur vissa respondenter även såg en annan sida av denna faktor. Respondent A, D, F & I menade att de var rädda för att tappa kontrollen över den outsourcade delen. Respondent F var rädd att tappa kontrollen över ekonomin, och för att minska den risken valde Respondent F att behålla reskontrafunktionerna internt [outsourcar hela ekonomifunktionen utom reskontra].

Respondent F upplevde en trygghet i att fortfarande vara den som skickar iväg alla betalningar för att veta var pengarna går. Vidare menade hen att det var viktigt att behålla kundreskontran internt för att snabbt kunna agera ifall någon kund är sen med betalningen.

Respondent B, C & D [samtliga outsourcar lönehanteringen] hade samma upplägg av lönehanteringen, vilket innebar att lönerna förbereddes av den externa leverantören för att senare kontrolleras och godkännas internt av ekonomichefen på respektive företag innan de betalades ut. Respondent B & C uppgav att de inte var oroliga att tappa kontrollen över den outsourcade funktionen. Respondent B menade att det var mycket liten risk att tappa kontrollen över lönerna eftersom de fortfarande kontrollerades inom företaget. Respondent D uppgav däremot att det fanns en viss rädsla för att tappa kontrollen trots den interna kontrollen innan utbetalningen.

32

“Jag får en lista skickad till mig varje månad när lönerna är klara för utbetalning. Den kontrollerar jag först så allting stämmer innan jag skickar betalningsfilen till banken och registrerar bokföringsunderlaget. Jag känner mig inte orolig för att något skulle bli fel eftersom vi är två personer, jag internt och hon som har förberett lönerna hos leverantören, som kontrollerar lönerna noggrant.” - Respondent B

Respondent G uppgav att det inte fanns några större nackdel med att outsourca den delen de valt att outsourca [delar av leverantörsfakturahanteringen], och därför diskuterades nackdelar väldigt lite i samband med beslutet om att outsourca funktionen.

Respondent E & J [båda har outsourcat hela ekonomifunktionen] delade en annan uppfattning om risken att tappa kontrollen. De ansåg nämligen att risken var lika stor, om inte ännu större, att tappa kontrollen när ekonomin sköts internt. Respondent E menade att det inte har någon betydelse om ekonomiavdelningen sitter i samma hus som VDn eller inte.

“På ett sätt känns det säkrare att ha ekonomiavdelningen outsourcad, för det är ett stort företag som sköter den och jag är säker på att de är bättre än mig på att anställa personal med rätt kompetens, eftersom jag inte kan så mycket om ekonomin. Sen är jag ändå ute och reser så mycket så för mig spelar det ingen roll på vilket kontor de sitter, de är bara ett telefonsamtal borta i vilket fall.” - Respondent E

“Jag gillar att ha företaget uppdelat. Då kan vi fokusera på vårt och de kan fokusera på sitt. Jag får en snabbare rapportering med tiden och jag har också bättre översikt och kontroll nu över hela ekonomifunktionen genom redovisningsbyrån. En väldigt positiv sak är att jag får också snabbare indikation om något är rätt eller om något är fel.” - Respondent J

Related documents