Fokusgruppernas kunskap och handlingskompetens

Nedan kommer resultatet från fokusgruppintervjuerna samt delar av webbenkäten att presenteras, tolkas och analyseras i relation till studiens syfte. Resultatet är uppdelat i fem underrubriker efter samband som upptäckts mellan diskussionerna kring de olika globala målen och hållbar utveckling. Svaren från de två fokusgrupperna presenteras gemensamt, dock kommer vissa elevers svar lyftas och kopplas till webbenkätsvaren, då anges den aktuella eleven med benämningen som presenterades i avsnitt 3.2 (P för pojke, F för flicka och sedan ett nummer mellan 1-6). Resultatet nedan ämnar synliggöra vad några utvalda elever i årskurs 6 har för tankar om de globala målen och hållbar utveckling, främst kring vad de själva och andra kan göra för att arbeta för de globala målen och hållbar utveckling just nu och i framtiden.

5.2.1 ”Tryck på den gula knappen”

Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv (UNDP i Sverige 2015).

När ovanstående mål 1: Ingen fattigdom presenterades i fokusgrupperna gick diskussionerna kring vad eleverna och andra kunde göra både på lokal och global nivå. De ansåg att samarbetet mellan alla länder är viktigt och att det måste finnas för att avskaffa fattigdomen. Sedan tog de upp att fattigdom beror på att världen är ojämlik och ett av förslagen för att lösa det problemet var att alla människor i världen ska få lika lön, men det förslaget kritiserades också på grund av olika nivåer av ansvar som kommer med olika yrken. På lokal nivå ansåg eleverna att de kunde skänka pengar, till exempel genom att trycka på den gula knappen på pantautomaten, dessutom menade de att rika människor bör ge mer av sina pengar till de fattiga och ifrågasatte varför världen ens har rika människor. Rika människor i detta avseende gällde de som tjänar mest i hela världen, de pratade om att en viss procent tjänar mer än resterande världen. Enligt SVT Nyheter (Olsson 2020) har den procent av jordens befolkning som är rikast tillsammans mer än dubbelt så mycket pengar som sammantaget 6,9 miljarder människor.

När de ombads berätta mer om sina tankar kring varför människor är fattiga diskuterade de att människor är fattiga för att de inte har något arbete och de saknar utbildning. De ansåg även att människor behöver informeras om hur de ska agera för hållbar utveckling, informationen tror de kan komma genom radio, tidningar, från presidenten eller en nationell informationscentral av något slag. De uttryckte också vikten av att informationen måste förklaras på flera olika språk. Ytterligare tankar som kom fram var att fattigdom och bristen på utbildning beror på krig och

25

människor måste därför hålla sams och sluta kriga för att avskaffa fattigdomen. Nedanstående citat visar hur en elev uttryckte sig:

Skit i klimatfrågorna och ta tag i fattigdomen, för klimatet har förbättras nu på grund av corona! (P2).

Diskussionen leddes då in på covid-19 (corona) och miljöfrågor där eleverna ansåg att pandemin är positiv i vissa aspekter då resande och luftföroreningar har minskat men att de fortfarande tror att vi behöver fler planeter om vi fortsätter leva som vi gör nu.

Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts för att förbättra människors hälsa globalt, till exempel så har barndödligheten minskat med 50 % sedan 1990. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande (UNDP i Sverige 2015).

Ovanstående citat handlar om mål 3: God hälsa och välbefinnande och diskussionen kring detta mål handlade mycket om den pågående pandemin med covid-19 men även om hälsa, miljö och renlighet. När jag frågar hur de kan påverka för att främja detta mål svarar elev F4 att de kan åka mer kollektivt och till exempel ta cykeln istället för att ta egen bil för då förbättras luften lite. Vilket hon menar är positivt för hälsan. Diskussionen går vidare genom att elev P2 lyfter att rent vatten är något som behövs för annars kan människor inte hålla sig rena men att de kanske inte har råd att köpa till exempel schampo om de är fattiga. De kommer fram till slutsatsen att fattigdom påverkar människors sanitet och att mål 3 kommer att främjas genom att vi arbetar med mål 1: Ingen fattigdom. De återkommer till att de själva kan påverka genom att skänka pengar till bättre behövande. Ingen av eleverna drog kopplingen mellan mål 3: God hälsa och välbefinnande och sjukvården lokalt och globalt. Jag förväntade mig att eleverna skulle göra en koppling mellan bristen på sjukvårdspersonal här i Sverige och detta mål eller bristen på sjukvård generellt i vissa länder. Jag hade också en förväntan om att de skulle resonera kring detta mål och mental hälsa med en koppling till mobbning och därigenom diskuterat sin handlingskompetens. Resultatet kan tolkas som att eleverna inte har fördjupade kunskaper om den ekonomiska och sociala dimensionen eller så finns dem delarna men de kan inte koppla dem till helheten (Hansson 2006; Karlsson 2008).

Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det beräknas fortfarande 774 miljoner människor i världen inte kunna skriva och läsa, varav två tredjedelar är kvinnor. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle (UNDP i Sverige 2015).

Mål 4: God utbildning för alla beskrivs ovan och i samtalen till detta lyfte eleverna vikten av att ha en utbildning då det är något som krävs för att få ett arbete och att ett arbete är nödvändigt för

26

att undvika fattigdom. De berättar även att fattiga länder inte har tillgång till skolor. Eleverna visar därmed att de kan se sambandet mellan ingen utbildning och fattigdom (Unicef Sverige 2020). Jag lyfter frågan om varför de tror så många kvinnor saknar utbildning och eleverna säger att det beror på att kvinnor inte har rätt till utbildning i vissa länder för de måste vara hemma och städa, laga mat och föda barn. Elev F5 och F6 leder in samtalet på att kvinnor är undervärderade på grund av vissa religioner och att religion påverkar och styr mycket av det som händer i världen. Elev F1 påpekar att vi måste respektera andras åsikter men att det ska vara jämställt, kvinnor borde få samma rättigheter som män. Eleverna visar att de är medvetna om varför många kvinnor saknar utbildning och att de är kritiska till detta, när jag frågar hur de eller andra kan främja detta mål svarar P1 att om vi löser fattigdomen löser vi flera mål och de andra håller med. Det är lite av ett moment 22 angående utbildning och fattigdom, utbildning kan leda en människa ur fattigdom men fattigdom kan påverka ens möjligheter till utbildning som eleverna diskuterade i mål 1: Ingen fattigdom. Eleverna tänker att fattigdomen måste lösas först och de nämnde i diskussionen för mål 1 att fattigdomen kan lösas genom att rika länder och människor skänker pengar, men även att de själva kan skänka en slant eller trycka på gula knappen på pantautomaten.

5.2.2 ”Släng mindre mat”

Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och idag lever ungefär 821 miljoner människor i världen i hunger. Brist på mat är en mänsklig katastrof som har långsiktiga effekter för människors hälsa och samhällens möjlighet till utveckling och tillväxt. Vår planet har försett oss med enorma resurser, men ojämlik tillgång och ineffektiv hantering lämnar miljontals människor undernärda (UNDP i Sverige 2015).

Mål 2: Ingen hunger citerat ovan väckte olika reaktioner bland eleverna och samtalen tog en oväntad vändning mot slutet. De första idéerna handlade om att skänka mat till vissa länder som har det sämre, slänga mindre mat och göra mer biogas av överbliven mat för att främja miljön.

Sverige är ett bortskämt land när det gäller mat. Vi har väldigt mycket mat som typ USA och dom andra länderna och vi behöver inte så mycket mat egentligen, dom andra länderna behöver det mer (F6).

Sedan gick diskussionen in på att de själva och andra kan tänka på vilka varumärken de köper i livsmedelsbutiker och övriga butiker samt att de ska hålla utkik efter produkter som stödjer mål 2: Ingen hunger. Eleverna syftar på att främja en trygg livsmedelsförsörjning och ett håll hållbart jordbruk och vi diskuterar tillsammans vilka märken de kan hålla utkik efter som till exempel rättvisemärkta och KRAV-märkta produkter. Samtalen leder därefter in på barnarbete och slaveri och när eleverna funderar på vad de kan göra för att förhindra det anser de att de kan handla mer närodlat och närproducerat när det kommer till produkter. Samt att vi ska köpa så mycket ekologiskt som möjligt för att värna om miljön, detta då besprutning och lång frakt är sämre för miljön och kostar mer. Sedan vänder diskussionen något och en elev blir väldigt passionerad i sina argument där hon börjar med att uttrycka att människor köper för mycket onödiga saker som till

27

exempelvis tobak. Känslomässiga reaktioner kommer ofta från erfarenheter av att något inte står rätt till (Almers 2009). Hon anser att priserna bör höjas och att människor måste sluta röka samt ifrågasätter hur de ens har råd med det:

Hur kan dom prioritera att köpa cigaretter framför mat? (F5).

Elev F5 blir upprörd och undrar varför Sverige inte begränsar hjälpen de ger, hon menar att vi borde minska invandringen och hjälpa de människor som finns i landet just nu. Elev F5 visar med sin reaktion en initierande känsla, det vill säga en känsla som väcker ett engagemang och vilja att handla (Almers 2009). Hon fortsätter med att säga:

Dom som kommer hit nu vill göra sina grejer på sin sätt och det ska dom inte gö, dom ska följa reglerna som finns här, inte bråka och tro dom är starka (F5).

Efter den kommentaren bryter jag in och leder samtalet tillbaka till mål 2 då jag anser att diskussionen hamnat för långt bort från syftet. Elev F6 uttrycker därefter att det är svårt för många människor att prioritera ekologiska och närproducerade produkter då de oftast är dyrare och alla har inte råd att köpa dem. Hon diskuterar vidare att människor köper mycket onödiga produkter som de inte behöver som till exempel cigaretter som även F5 nämnde ovan. Hon menar att om vi i Sverige inte köpte in cigaretter skulle barnarbetet minska i den sektorn och om människor slutade köpa onödiga produkter skulle de ha råd att köpa ekologiskt och närproducerat. Tidigt in i mötet med fokusgrupperna är det tydligt att en del av dem har mycket åsikter som de vill uttrycka, vissa som inte riktigt ligger inom ämnet för mål 1: Ingen fattigdom och mål 2: Ingen hunger. Dock visar diskussionerna i majoritet på att det finns en medvetenhet kring vad som påverkar fattigdom och hunger samt att de kommer med goda idéer kring vad de och andra kan göra för att främja arbetet med de målen.

5.2.3 ”Sluta skapa saker som inte kan försvinna”

En stor andel våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi, men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet (UNDP i Sverige 2015).

Citatet ovan beskriver en del av mål 7: Hållbar energi för alla och eleverna visade en osäkerhet kring vad hållbar energi var, jag fick visa genom att peka ut genom fönstret och fråga vilken energi eller kraft de kunde se där. Jag visste genom mina observationer att de precis läst om kraft och rörelse på fysiken så det kändes som ett sätt att visa utan att hindra deras egna tankar. Eleverna listade solenergi, vattenkraft och vindkraft som alternativa hållbara energikällor men även åska. Jag antar att åskan kom upp eftersom en blixt innehåller stora mängder energi vilket de kanske läst i fysiken men det mesta av den energin försvinner dock när luften värms upp. Sedan diskuterade

28

eleverna vad de själva kan göra för att främja mål 7 och de kom fram till att de och skolan skulle kunna installera solceller och vindkraftverk för att samla energi. De nämnde även att de finns en ”sådan vevgrej” (P1) och utvecklade det till att beskriva en cykel som de kunde trampa på för att generera energi. Eleverna gav även förslag på att de kunde använda mindre energi genom att släcka lamporna oftare och att de inte behöver ha till exempel fyra TV-apparater i hemmet. Elevernas tankar utvecklades snabbt under samtalet om mål 7 till att handla om hur de själva lokalt kunde samla energi, dock var det ingen elev som tog upp hur vi skulle kunna göra globalt.

Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser (UNDP i Sverige 2015).

Ovanstående citat beskriver mål 12: Hållbar konsumtion och produktion och under fokusgruppintervjuerna förde eleverna diskussioner kring detta mål med en koppling till resultatet i avsnitt 5.1.2 som handlade om vad eleverna kunde göra för att främja hållbar utveckling. De tog upp att de kan panta mera, återvinna genom sopsortering och återbruka genom att exempelvis handla second hand. De påpekade även att det är viktigt att tänka på vad man köper, med det menar de att köpa märken som följer de regler och riktlinjer som finns och som värnar hållbar utveckling. Därefter kom diskussionerna in mer på djur när de diskuterade att vi människor måste sluta jaga fridlysta djur och sluta använda päls och skinn samt att o-humant dödande av djur och djurplågeri måste upphöra. Eleverna ansåg att alla människor bör äta mindre kött och mer vegetariskt för då hjälper man både djur och miljö. Eleverna får med vad vi kan göra på lokal och global nivå för att förbättra både konsumtion och produktion, även intressant att se att de har kunskap om att jakt på fridlysta djur, djurplågeri och så vidare hör ihop med konsumtion och produktion.

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer (UNDP i Sverige).

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna var det sista målet som diskuterades under fokusgruppintervjuerna vilket var positivt då det ämnet väckte eleverna till liv igen. Eleverna hade massor med idéer om vad de själva kan göra för detta mål, många saker har nämnts tidigare, de anser att de bör cykla och gå mer till exempelvis skolan och ta tåget och buss istället för att åka bil. Fler människor borde köpa elbil istället för bensin- och dieselbil och bussar ska endast använda biobränsle. Eleverna tar åter igen upp att vi människor bör äta mer vegetariskt, sortera och återvinna sopor, återbruka samt att det är viktigt att köpa miljömärkta produkter. Alla elever är aktiva i diskussionen kring mål 13 och de lyfter att vi människor måste sluta skapa saker som inte kan försvinna och att det är bra att plastpåsar kostar mer nu. Efter det kommer de in på haven, att

29

vi måste rensa haven från skräp och plast. Eleverna har arbetat mycket med världshaven och hur plast påverkar dem och djurlivet under SO-lektionerna, det återkommer läraren till i avsnitt 5.4. De samtalar därefter om luftföroreningar och hur vi kan påverka dem:

Varför släppa ut gasen från fabriken? Istället borde den transporteras till en fabrik som renar den (F1)

De andra eleverna håller med F1 och diskussionerna kommer in på att vi inte kan fortsätta leva som vi gör nu för då kommer jorden inte vara beboelig längre. Jag frågar eleverna om och hur skolan arbetar för att bekämpa klimatförändringarna och de berättar att skolan arbetar med Grön Flagg genom att de återvinner papper och att de matsalen försöker att slänga så lite mat som möjligt och komposterar den.

5.2.4 Vad är de globala målen och hållbar utveckling enligt fokusgrupperna?

Som avslutning på fokusgruppintervjuerna frågade jag eleverna varför de tror att de globala målen finns och sammanfattningsvis svarar eleverna att de globala målen finns för att förbättra världen och att miljöaspekten finns för att göra världen mer hållbar. Jag ställde i princip samma fråga genom webbenkäten (bilaga 4) och elevernas svar presenteras nedan i ruta 3.

P1: För att jorden ska bli bättre. P2: För att alla ska ha det bra.

P3: De finns för att jorden ska må bra och ska kunna hålla. P4: Att påminna oss på vad vi borde arbeta mot.

F1: För att den yngre generationen ska få en hållbar framtid och för att jorden inte ska dö.

F2: Globala målen finns för att de är mål vi i världen vill och måste uppnå. F3: För att alla ska ha det bra och ett fungerande samhälle.

F4: De finns för att vi ska leva på ett rimligt sätt som är bra för jorden och miljön. De skapades för att hjälpa oss människor sp vi alla ska få det bättre ställt.

F5: Vad kan vi utväxla och förbrödra.

F6: Globala målen är 17 mål som ska ha uppnåtts innan 2030 för att alla ska kunna leva ett hälsosamt och bra liv.

Ruta 3: Vad är de globala målen? Varför finns dem?

Alla elever tycks känna till varför de globala målen finns i enkel mening, det märks att eleverna har arbetat med de globala målen tidigare (se avsnitt 5.4). De känner till begreppet och vad det står för men det märks tydligt på diskussionerna kring de enskilda målen ovan att de endast är vissa elever som satt sig in i de enskilda målen på en högre nivå och skaffat sig en långsiktig kunskap. Dock måste det faktum att fokusgruppintervjuerna kan ha hämmat vissa elever tas i åtanke, de hade kunnat visa en helt annan kunskap vid enskilda intervjuer. Då de globala målen är synonyma med arbetet för hållbar utveckling frågade jag eleverna vad de tänker på när de hör begreppet

30

hållbar utveckling? De svarade att de tänker på att vi ska ha ett fungerande land och på saker som inte gör att jorden går under samt att elev P3 tänkte på folk som hatar diesel. Jag ställde frågan igen via webbenkäten och fick in följande svar (ruta 4):

P1: Klimat.

P2: Miljön och en fungerande värld. P3: Miljön, ekonomin ska hålla.

P4: Att utveckla men utan att påverka framtiden på ett negativt sätt.

F1: Hållbar konsumtion och produktion, jämställdhet, god ekonomi för alla m.m. F2: Jag tänker på en utveckling som tillfredsställer dagens behov.

F3: Ett fungerande samhälle.

F4: Att man lever på ett sätt så att jorden inte går under. Hållbara sätt att leva alltså att vi lever på ett sätt som gör att jorden mår bra som är bra för miljön.

F5: Vad jag tänker på? Jag tänker på hur jorden kommer att se ut om 30år om det ens finns kvar någon jord. För att vi läger pengar på saker vi inte behöver istället för att ge till dem som behöver mat och hem och vi läger på pangar på att forska och vi tittar bort när vi behöver varandra som mest och när vi behöver dö för varandra det är då vi tittar bort och vi behöver någon som pratar för hela värden någon som inte bryr sig om religion och någon som accepterar för hur du är och vad eller var ifrån du