• No results found

4 Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande

utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år.

genom tidig upptäckt och tidiga framgångsrika insatser kan utanförskap för-hindras

Mitt i livet

Kraven i arbetslivet bör balanseras mot människornas möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Stress och utbrändhetsproblematik kopplas idag ofta till arbetslivet. De höga sjukskrivningstalen i Sverige relateras till ar-betsförhållanden och arbetsmiljön. Vanliga sjukskrivningsorsaker är sjukdomar i rörelseorgan och stress.

Äldre

En god hälsa bland de äldre minskar kommunens kostnader för vård och ser-vice. Genom att sänka antalet dagar för ohälsotalet påverkas samhällsekonomin genom ett högre deltagande och produktivitet i arbetet, fler produktiva år och ökade skatteintäkter.

Enligt vårddatabasen Vega ökar höftledsfrakturerna hos 65 år och äldre i Vara kommun. Detta i sin tur kan leda till högre ohälsa. Andelen äldre förväntas öka, de äldre kommer att bli fler och de yngre färre. Det ökade antalet äldre kommer att medföra ökat vårdbehov förutsatt nuvarande konsumtionsmöns-ter.

Mål

Inriktning

Hälsan bland Vara kommuns invånare ska förbättras.

Effektmål

• Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan.

Indikator 2011 2012 2013 2014 2015

Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet

Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet

Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet

• Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling.

Antal i sjuk och aktivitetsersätt-ning

Sjukpenningtal 8.0 Lägre

än

• Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen.

Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Höftledsfrakturer 25 Färre än 23

Miljö är en av dimensionerna i hållbar utveckling. Ordet miljö betyder omgiv-ning eller omgivande förhållanden och allt levande är beroende av den. Det finns en mängd faktorer som påverkar miljön och massvis med saker som vi människor kan göra för att bevara och förbättra den miljön. Regering har tagit fram 16 miljömål som alla kommuner måste förhålla sig till.

Nuläge

Energi – förnyelsebar energi

Sveriges regering har som mål att 50% av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebar energi år 2020. Vindkraften i kommunen är redan idag utbyggd och möjlighet till ytterligare utbyggnad finns. Den stora tillgången på gödsel i kommunen möjliggör även för biogasproduktion.

Energi – Minimera energianvändandet

EU har ett 20-20-20 paket vilket innebär 20% mindre växthusgaser, 20%

mindre energianvändning samt att energieffektiviteten ökat med 20% till år 2020. För att den förnyelsebara energin ska räcka krävs att energiförbrukningen minskar. Bostäder står för 40% av den totala energianvändningen så energief-fektivisering av hus är viktigt. Kommunen erbjuder idag gratis energirådgivning till privatpersoner och småföretagare.

Återvinning av avfallsprodukter innebär en stor energivinst då det krävs myck-et mer energi för att producera nytt än vad dmyck-et gör att återvinna. I kommunen sorteras betydligt mindre än i övriga landet.

Utsläpp - Vatten

Utsläpp av kväve och fosfor orsakar övergödning i vatten och vattendrag.

Kväve- och fosforvärdena i åarna Lidan och Afsån är ofta höga eller extremt höga. Den största kvävetillförseln kommer från urlakning av jordbruks- och annan mark samt genom avloppshantering i tätorter och de enskilda avloppen.

Tillförseln av fosfor kommer huvudsakligen från två källor, åkermark samt enskilda avlopp utan tillräcklig rening.

För att få en förbättrad vattenkvalitet i Lidan och Afsån krävs förbättrade av-lopp med möjlighet att bättre rena kväve och fosfor samt ett minskat läckage från åkermark.

Utsläpp - Luft

För att behålla en bra luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer för luft. Vara kommun ligger långt under miljökvalitetsnormen när det gäller kvävedioxid medan de andra ämnen inte har mätts då det ansetts inte behövas.

Utsläpp - Mark

Mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön kallas för-orenat område. I kommunen har ett antal förorenade områden sanerats, men flera platser finns kvar att sanera.

Klimatförändringar

En konsekvens av växthuseffekten är att vi kommer få mer extremt väder med en ökad nederbörd. Forskning visar även att jordens medeltemperatur kommer att öka under de närmsta 50 till 100 åren. Dessa förändrade förutsättningar kommer att påverka jordbruket och ekosystemen. Den ökade nederbörden kommer kräva större resurser i dagvattensystemen i tätorterna och dränerings-systemen på landsbygden för att undvika översvämningar.

Naturmiljö

Många olika typer av ekosystem med stor mångfald inom det egna systemet ökar naturens egen återhämtningsförmåga. Genom att värna om naturmiljön och säkerställa att många olika typer av miljöer skyddas, skapas möjligheter för naturen att bättre klara av klimatförändringar, översvämningar, stormar, för-oreningar och andra typer av störningar.

God bebyggd miljö

För att uppnå en god bebyggd miljö krävs övergripande samhällsplanering, bra kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur samt ett hälsosamt boende som går att påverka. Byggnader och anläggningar måste lokaliseras och utfor-mas på ett miljöanpassat sätt så att utnyttjandet av mark, vatten och andra re-surser inte blir större än nödvändigt. Samhällsplaneringen måste gynna och

Mål

Inriktning

Invånarna ska ges större möjligheter att minska sin resursförbrukning. Kom-munen ska bli ett föredöme.

Effektmål

Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden.

Indikator 2011 2012 2013 2014 2015

Andel källsorterat avfall 15% 20% 25% 30% 35%

Användningen av elenergi har minskat.

Indikator 2011 2012 2013 2014 2015

Elförbrukningen inom kommu-nens gränser har minskat med 10

%

209 800 MWh

205 600 MWh

201 400 MWh

197 200 MWh

193 000 MWh

Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska.

Mäts genom analyser på vatten och dess utveckling.

Indikator 2011 2012 2013 2014 2015

Vattenkvaliteteten högre högre högre Högre

Mellan Vara kommun, 212000-2924, 534 81 VARA, nedan kallad kommunen, och Vara Konstgräs AB under bildande, nedan kallad bolaget, har följande avtal som reglerar villkoren för lån till bolaget träffats.

Bolaget beviljas ett räntefritt investeringslån motsvarande 50 % av investerings-kostnaden, dock högst 3 miljoner kronor. Lånet skrivs av med 1/15 per år med början 2013. Separat lånehandling ska upprättas, vari villkoren regleras.

Bolaget kommer att på kommunens fastighet Vara Vara 25:1 anlägga en konstgräs-plan. Separat köpeavtal upprättas.

Kommunen har nyttjanderätt av området inkl. planer 5 tim/vecka under skoltid.

Dessutom disponerar kommunen fritt området vecka 27-28 år 2012. Kommunen ska återställa eventuella skador utöver normal slitage. I övrigt kan kommunen dis-ponera området till en hyra som är likvärdig med vad ägarföreningen själv betalar.

Lånet utbetalas med 500 000 kronor vid tidpunkt då bolaget redovisat att uppdraget att anlägga konstgräsplanen har konkurrensutsatts samt presenterat en finansie-ringsplan som täcker lånets varaktighet. Resterande del utbetalas enligt överens-kommen betalningsplan.

I det fall ägarmajoriteten ej innehas av idrottsföreningar, ska återstående låneskuld återbetalas till kommunen.

Kommunen disponerar fritt plats för marknadsföring och profilering på sätt som överenskommes.

Detta avtal gäller under förutsättning av att bolaget erhåller erforderliga tillstånd och genomför byggnationen enligt presenterat underlag samt kommunstyrelsen godkänner villkoren enligt ovan.

Vara 2011- Vara 2011-

VARA KOMMUN Vara Konstgräs AB under bildande

………... ………

Fredrik Nelander/Gert Norell Mats Jakobsson

Related documents