Beslut
Vara kommun tycker frågan är angelägen men hörsammar inte uppmaningen på grund av att det inte är förenligt med kommunallagen. Insamling sker på många andra sätt genom engagerade kommuninvånare.
_________
Bakgrund
Hallsbergs kommun har i brev daterat 2011-08-09 uppmanat Sverige kommu-ner att skänka en krona per invånare till Läkare utan gränsers arbete för de svältande på Afrikas horn.
Juridisk analys
Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) får kommunen ha hand om såda-na angelägenheter som har anknytning till kommunens område eller dess med-lemmar. Genom lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges visserli-gen kommunen möjlighet att bidraga med internationellt ekonomiskt bistånd, men detta måste enligt 5:4 nämnda lag vara ” för att genomföra utbildning och rådgivning”, varför uppmaningen från Hallsbergs kommun inte får anses ha stöd i lag.
_________
Mellan Vara kommun, 212000-2924, 534 81 Vara, nedan kallad kommunen och Prido AB, 556182-2981, Industrigatan 3, 534 92 Tråvad, nedan kallad köparen, har följande avtal träffats:
1) Kommunen överlåter till köparen cirka 2 700 kvm av fastigheten Vara Tråvad 3:86, utmärkt med röd färg på bifogade kartskiss. Området ska genom fastighetsreglering överföras till köparens fas-tighet Vara Tråvad 3:105.
2) Området överlåts i befintligt skick. Köparen ombesörjer borttagande av jordhög inom området.
3) Köparen är medveten om att området enligt gällande plan utgörs av mark för allmän plats, park och gata, varför ny detaljplan krävs.
4) Tillträde sker när lantmäteriförrättningarna vunnit laga kraft.
5) För den del av området som utgör gatumark, 330 kvm, är köpeskillingen bestämd till 150 kronor per kvm. Köpeskilling för resterande areal utgår enligt den av kommunfullmäktige varje år fast-ställda taxan för industrimark, för närvarande 25 kr per kvm.
6) Köpeskillingen erläggs kontant så snart exakt areal är känd och innan lantmäteriförrättningen av-slutas.
7) Köparen är medveten om att tomtyteavgift för vatten och avlopp, ska erläggas för tillkommande fastighetsyta.
8) Kommunen ska genom ledningsrättsförrättning tillförsäkras rätten att
för all framtid bibehålla befintlig ledning, markerat med blått på bifogade kartkopia.
9) Kommunen ansöker om lantmäteriförrättningar i enlighet med detaljplanen.
10) Köparen svarar för förrättningskostnaderna för fastighetsreglering 11) Kommunen svarar för kostnaden för ledningsrättsförrättningen.
12) I övrigt gäller vad i 4:e kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av fast egendom.
13) Detta avtal gäller för kommunens del under förutsättning dels att detaljplanen vinner laga kraft, dels att kommunstyrelsen godkänner detsamma.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
Vara 2011 Säljare
För Vara kommun
... ...
Fredrik Nelander Gert Norell
Köpare För Prido AB
...
Krister Andero
Johansson 500723-591, Trädesvägen 7, 534 30 Vara och Sven-Åke Johansson 541214-5939, Bokvägen 58, 467 32 Grästorp, nedan kallade säljarna, har följande avtal träffats:
1 Säljarna överlåter fastigheterna Vara Torsgården 2:2 och 2:3 till kommunen. Fastigheternas sammanlagda areal är 174 457 kvm och ska genom fastighetsreglering föras till kommunens fastighet Vara Torsgården 2:1.
2 Fastigheterna överlåts i befintligt skick.
3 Tillträde sker den 1 november 2011.
4 Köpeskillingen är bestämd till 3 800 000 kronor, varvid på fastigheten uppfört bostadshus värderas till 700 000 kronor.
5 Köpeskillingen erläggs kontant på tillträdesdagen varvid köpebrev upprättas.
6 Säljarna garanterar att fastigheten inte besväras av beviljade inteckningar för högre belopp än 330 000 kronor samt att inte ansökan om inteckning har gjorts eller kommer att göras.
7 Säljaren överlämnar pantbrevet till kommunen på tillträdesdagen.
8 Säljaren förbinder sig att hålla fastigheten försäkrad till och med tillträdesdagen.
9 Säljaren står faran om fastigheten av våda skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen. Faran övergår härefter på köparen.
10 Utgifter, såsom skatter, räntor och andra periodiska avgifter för fastigheten som belöper på tiden före tillträdesdagen ska betalas av säljaren och för tiden därefter av kommunen.
11 Samtliga stödrätter ska utan vederlag överlämnas till kommunen.
12 Kommunen är medveten om att fastigheterna belastas av ledningsrätt för starkström.
13 Kommunen svarar för samtliga lagfarts- och stämpelkostnader i samband med köpet.
14 Säljaren disponerar fritt på fastigheten belägen ladugårdsbyggnad t.o.m. år 2016.
15 Kommunen förbinder sig att fram till år 2016 arrendera ut marken på Torsgården 2:3 och 2:2 till säljarna med ettåriga säsongsarrenden till dess marken tas i anspråk för exploatering.
Kommunen förbinder sig även att om möjligt ersätta arrende på mark som tas i anspråk för exploatering med arrende på intilliggande kommunägd mark.
16 I övrigt gäller vad i 4:e kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av fast egendom.
17 Detta avtal gäller för kommunens del under förutsättning att kommun-fullmäktige godkänner detsamma och att kommunfullmäktiges beslut vinner laga kraft.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
... ...
Karl-Lennart Johansson Sven-Åke Johansson
Ovanstående egenhändiga namnteckning bevittnas:
... ...
Köpare
För Vara kommun
... ...
Fredrik Nelander Gert Norell
KSAU KS KF Anmärkning Ons. 25 jan. Ons. 8 febr. Mån. 27 febr.
Ons. 1 febr. DiskussionsAU
Ons. 22 febr. Ons. 7 mars
(ej JEW)
Mån. 26 mars KF: Info bokslut
Ons. 29 febr. DiskussionsAU
Ons. 14 mars Ons. 28 mars Mån. 23 april Bokslut
KF: info/disk. budget
Ons. 21 mars DiskussionsAU
Ons. 25 april Ons. 9 maj Mån. 28 maj
Ons. 2 maj DiskussionsAU
Tis. 15 maj Ons. 30 maj Mån. 18 juni Tertialuppföljning
Budget
Ons. 23 maj DiskussionsAU
Ons. 13 juni (kl.8- 12) Ons. 27 juni (reserv) Mån. 27 aug. (reserv) Ons. 22 aug. Ons. 5 sept. Mån. 24 sept.
Ons. 29 aug. DiskussionsAU
Ons. 26 sept. Ons. 10 okt. Mån. 29 okt. Tertialuppföljning Delårsbokslut
Ons. 3 okt. DiskussionsAU
Ons. 24 okt. Ons. 7 nov. Mån. 26 nov. Budget
Ons. 31 okt. DiskussionsAU
Ons. 14 nov. (kl. 8- 12) Ons. 28 nov. Mån. 17 dec. Ev. valärenden
Ons. 21 nov. DiskussionsAU
Ons. 12 dec. (kl. 8-12) Ej KS-förberedande
Kommentarer:
• Kommunfullmäktige sista måndagen i månaden
• Vecka 7 sportlov (13-17 febr.)
SEKTORSPROGRAM
Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Kompletterad den 23 augusti 2011
2012 - 2015
Sektorsprogram ... 4
Kultur... 4
Bakgrund... 4
Nuläge ... 4
Mål ... 5
Tillväxt ... 5
Bakgrund... 5
Nuläge ... 6
Mål ... 6
Internationalisering... 7
Bakgrund... 7
Nuläge ... 7
Mål ... 8
Folkhälsa ...10
Bakgrund... 10
Nuläge ... 10
Mål ... 11
Miljö...12
Bakgrund... 12
Nuläge ... 12
Mål ... 14
Sektorsprogram
Sektorsprogrammen anger viktiga frågor som går tvärs igenom den traditionel-la förvaltningsorganisationen och kommunens nämnder. För att inte tappa dessa viktiga delar i arbetet ut mot våra kunder/brukare så har vi sektorspro-gram. För varje sektorsprogram finns en sektorsägare.
K u ltu r
I ett uthålligt samhälle är kulturen en kraftkälla. Kulturen inspirerar till kontak-ter med andra människor och samhällen, initierar lärande på alla nivåer, stödjer ett friskt mänskligt liv och ett demokratiskt styrelseskick genom att ge verktyg för människors påverkan och delaktighet.
Kultur placerar människan i ett sammanhang över tid och rum. Den ger henne en plats bland andra människor men även en roll i den långsiktiga samhällspla-neringen, som i sin tur är beroende av kultur. Kulturen är kittet i det hållbara samhället och grunden för en positiv utveckling på individnivå såväl som på samhällelig nivå.
En utvecklad kultursektor är en framgångsfaktor för goda nätverk – mellan individer, generationer, samhällen, regioner och stater. En trygghet i den egna kulturen ger tolerans, medmänsklighet och öppenhet mot nya intryck, nya kun-skaper och andras verkligheter. Kultur kan rätt använd också ge mervärde åt lokal näringsverksamhet.
Nuläge
I Vara kommun lever och verkar aktiva konstnärer och skrivare, fotografer och filmare, skådespelare och musiker – amatörer och professionella, nybörjare och erfarna. Här finns ett rikt föreningsliv som i större eller mindre grad erbjuder kulturella aktiviteter men som alltid äger sin egen kulturella prägel. Här finns en
aktiv kulturskola och två stora kulturinstitutioner, Vara Folkbibliotek med fyra enheter och Vara Konserthus.
Tillkomsten av Vara Konserthus har tillfört kommuninvånarna tillrest kultur, många gäster och stolthet över att bo i kommunen. Samtidigt finns ett behov av att konsolidera och vidareutveckla även annan kulturverksamhet som be-drivs i såväl föreningsliv och övriga kulturinstitutioner för att skapa en känsla av kulturellt sammanhang mellan olika former och uttryck.
Mål
Inriktning
Kulturaktiviteter ingår som en naturlig del i alla kommuninvånares vardag.
Effektmål
• Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvalite-ten.
Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: ”Kultur-utbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet.” För att målet ska anses som uppnått ska 60 % svarat instämmer helt eller delvis 2011.
Indikator 2011 2012 2013 2014 2015
De grundläggande strukturella förhållandena i vårt närområde är svagt i förhål-lande till de krav som dagens kunskapsekonomi ställer; vi har en låg medelin-komst, låg utbildningsnivå och en homogen befolkning. ”Det är bara de som bott eller bor i Skaraborg som känner den allmänt höga livskvaliteten som ka-rakteriserar området. För invånare med höga ambitioner krävs trots det en stark koppling till regionen frö att leva med de relativt sett begränsade markna-derna för arbete och entreprenörskap som präglar samhället idag.” Det visar bland annat två studier framtagna av Västra Götalandsregionen på uppdrag av Skaraborgs kommunalförbund.1
Trots en befolkningsrik lokal arbetsmarknad, en sammanhållen regional ar-betsmarknad, liksom god lokal framkomlighet och god förbindelse med Göte-borg och Stockholm, visar statistik från SCB att utbildningsnivån bland be-folkningen och de som arbetar ökat långsammare i Vara kommun med omnejd jämfört med omvärlden.
Vidare är andelen invånare med annan etnisk bakgrund låg vilket kan hämma den kreativitet och det kunskapsutbyte som genereras av en heterogen befolk-ning. Att öka kompetensnivån och minska homogeniteten i Vara är en nöd-vändighet för att attrahera nya och kreativa invånare som kan tillgodose när-ingslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft.
Nuläge
I Vara kommun finns ett starkt näringsliv, ett gott företagsklimat och en god entreprenörsanda. Största andelen av sysselsättningstillfällena finns inom det privata näringslivet och antalet nya företag ökar. Det är ett bevis på den fram-åtanda som finns hos företagen som målmedvetet satsar på att utveckla pro-dukter och att nå nya marknader. Tillverkningsindustrin står för störst andel av arbetstillfällena.
Trots företagens strävan att uppnå en jämlikare personalstyrka attraherar till-verkningsarbeten huvudsakligen män utan högre utbildning, medan vård och skola står för merparten av sysselsättningstillfällena för kvinnor med eftergym-nasial utbildning.2 Såväl den nationella som den internationella konkurrensen tvingar emellertid företagen att ständigt utveckla och effektivisera sina proces-ser, vilket ökar efterfrågan på spetskompetens och högutbildad arbetskraft.
Då antalet högskoleutbildade i kommunen är bland de lägre i landet rekryteras allt fler individer från andra delar av landet än närområdet. Det ställer nya och höga krav inte bara på företagens förmåga att behålla kompetent personal, utan även på att vara en attraktiv kommun att bo och leva i.
Med ett brett och målmedvetet samarbete dels inom den kommunala organisa-tionen och dels mellan kommunen och civilsamhället, kan Vara kommun bli en plats som erbjuder hög livskvalitet, positivt socialt kapital och ett rikt närings-liv, det vill säga grundbultarna för en hållbar utveckling.
Mål
Inriktning
Kommunens arbete stimulerar till att näringslivet stärker sin konkurrenskraft och utvecklas positivt.
Effektmål
I kommunen finns ett gott företagsklimat.
Indikator 2011 2012 2013 2014 2015
Varas placering i Svenskt När-ingslivs årliga ranking (lägst)
45 40 35 30 25
Företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala företags-klimatet
(placering av 290 kommuner)
40 35 30 25 20
2 För mer information, se SCB utbildningsregistret.
• Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras.
Indikator 2011 2012 2013 2014 2015
Antalet nystartade företag 100 110 120 130 140
Indikator 2011 2012 2013 2014 2015
Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag. (%)
25 30 35 40 45
Internationalisering
Bakgrund
Omvärldens allt snabbare förändring påverkar mer och mer Vara kommuns invånare och näringsliv, liksom den kommunala organisationen. Det som sker bortom Sveriges gränser påverkar i hög grad vår egen vardag. Idag påverkas vi i allt större utsträckning både direkt och indirekt av de beslut som fattas på EU-nivå och på andra internationella EU-nivåer.
Det är därför viktigt att öka förståelsen för omvärlden och den snabba utveck-ling som sker och anpassa vårt eget arbete efter detta samtidigt som vi måste bevara och ta tillvara de regionala och lokala styrkorna. Även större förståelse kring och insikter i utländska samhällssystem och kulturer och ökade kunska-per om EU har fått en central roll och en allt större betydelse för Vara kom-mun.
Att finnas med i olika internationella nätverk och att ha goda internationella kontakter samt att arbeta strategiskt och långsiktigt med internationalisering är en viktig del i kommunens utveckling både vad gäller de egna verksamheterna, näringslivet och för att skapa internationell medvetenhet hos invånarna samt ge möjlighet för våra barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare.
Nuläge
Vara kommun arbetar målmedvetet och framgångsrikt med ett antal olika delar inom det internationella perspektivet.
Vänorter
Vara kommun har idag sex vänorter i Europa. Dessa finns i Danmark, Norge, Estland, Finland, England och Spanien. Ytterligare en vänort i Tjeckien håller på att etableras.
EU
Vara kommuns nämnder och dess verksamheter har och ska aktivt ta tillvara de möjligheter till internationellt samarbete och finansiering som ges framför-allt inom ramen för EU:s strukturfonder och sektorsprogram.
Svenskt internationellt utvecklingsarbete
Kommunen har också roll i Sveriges internationella utvecklingsarbete. Modernt bistånd bygger på tanken att utveckling skapas av människor i deras egna sam-hällen. Lokalt självbestämmande ses som en förutsättning för att bekämpa fat-tigdom, som är målet för allt svenskt bistånd. Kommuner har därför en strate-gisk roll i den svenska utvecklingspolitiken.
Vara kommun har engagerat sig i detta arbete genom programmet Kommunalt partnerskap finansierat via Sida. Sedan 2006 via ett samarbete med Huangshan City i Kina och sedan 2007 med Srikakulam District i Indien.
West Sweden
Vara kommun är medlem West Sweden, Västsveriges EU- och Representa-tionskontor, vilket är öppet för alla kommuner inom Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen. Organisationen har till uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, framför allt med hjälp av de möjligheter som medlemskapet i EU innebär.
Millenniekommun
Vara kommun är en Millenniekommun. Genom detta engagemang blir Millen-niemålen en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i värl-den och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och före-tagen kan göra för att bidra. Syftet med kommunens åtagande är att informera om värdet av att jobba globalt – hur det kan gagna oss lokalt och vice versa.
Mål
Inriktning
Internationellt arbete är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och bidrar till en positiv verksamhetsutveckling.
Effektmål
• Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare.
De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor över-allt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och be-stämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare.3
3 Beskrivning av världsmedborgaren gjord av den internationella miljödeklarationen Earth Charter.
Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: ”Jag känner mig som en världsmedborgare”.
För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75% av de svarande svara instämmer helt eller delvis.
Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Jag känner mig som en världs-medborgare
Saknas 50% 75%
Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten.
Saknas 50% 50% 50% 50%
• Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden.
Indikator 2011 2012 2013 2014 2015
Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden.
75%
Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen
55 454 50 55
Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land
Hälsa skapas där människor lever, leker, arbetar och älskar. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Hälsan är den personliga upplevelsen, medan folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Grunden för allt folkhälsoarbete är tron på alla människors lika värde. Det betyder att varje individ ska ha rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och ges möjligheter att nå den hälsa som individuellt är möjlig. För att det ska kunna ske krävs en samhällsmiljö och en samhällsstruktur som är hälsovänlig för alla, men också ger särskilt stöd åt vissa individer och grupper i samhället.
År 2003 godkände riksdagen regeringens proposition ”Mål för folkhälsa”.
Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden (Re-geringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan).
Nuläge
Unga
Kartläggning kring ungdomars psykiska hälsa i Vara kommun visar att unga upplever att mobbing och kränkningar förekommer mycket sällan i vardagen.
Kartläggningen visar däremot att bristande välbefinnande, koncentrationssvå-righeter och psykosomatiska besvär. Hälso- och drogvaneenkäten undersök-ningen visar att rökning och droger inte är vanligt förekommande på högsta-dieskolorna, men resultatet visar att eleverna i årskurs 9 i Vara kommun har fler intensiv-konsumenter av alkohol än många andra kommuner.
Förhållanden under uppväxtåren har stor betydelse för hälsan senare i livet och barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Var-je ung människa som hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader och
4 Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande
utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år.