The Expert Group on Future Skills Needs (EGFSN) publicerade mars 2019 rapporten
“Forecasting the Future Demand for High-Level ICT Skills in Ireland, 2017–2022”.
Expertgruppen är rådgivare för irländska regeringen i arbetsmarknadsfrågor och har ett särskilt uppdrag i att kartlägga kompetensskiften på irländska arbetsmarknaden och dess effekter. Resultaten från rapporten ligger till grund för Irlands ICT Skills Action Plan.
I rapporten prognosticeras huvudsakligen efterfrågan på arbetskraft med avancerad IKT-kompetens för femårsperioden 2017–2022. Prognosen syftar till att skatta den potentiella efterfrågetillväxten utifrån tre övergripande scenarier. Baserat på prognosens kvalitativa indata som består av intervjuer med olika aktörer och workshops, konstateras i prognosen att de snabbt föränderliga förutsättningarna inom IKT-sektorn medför betydande svårigheter att anpassa verksamheter efter ny efterfrågan.
Nedan redogör vi för prognosens metod och antaganden, liksom för avgränsningar som görs sett till näringslivssektorer och yrkesroller.
5.3.1 Yrken och branscher
Definitionen av avancerade IKT-kompetenser
Rapportförfattarna utgår från Eurostats definition av IKT-arbetare53 som på ett svepande sätt beskriver utövare som i någon kapacitet kan bistå i olika typer av arbetsprocesser kopplade till arbete med system. Till denna definition adderas dessutom en dimension som berör IKT-arbetarnas kompetensnivå, med syftet skapa en avgränsning för avancerade kompetenser. I korthet är avancerade IKT-kompetenser definierade som:
• Avancerad kompetens inom IT och datateknik54
• Avancerad kompetens inom elektronik och elektroteknik55
• Någon av ovan kunskaper i kombination med ytterligare kompentenser inom företagsekonomi, analys eller språk
• Någon av ovan kunskaper på NFQ nivåerna 6–10.
Det övergripande kompetensområdet IT och datateknik består av totalt tio
yrkesklassificeringskoder i det irländska systemet.56 Kompetensområdet elektronik och
elektroteknik består av fyra yrkesklassificeringskoder. Kompetensnivåerna enligt irländska NFQ-systemet57 motsvarar i princip högskola eller universitetsexamina inom det specifika
kompetensområdet. Rapportförfattarna tillstår dock att det finns alternativa vägar till avancerade nivåer av kompetens inom IKT. Vuxenutbildningen uppges till exempel spela en allt viktigare roll, liksom lärlingsprogram inom IKT.
Utifrån perspektivet IKT-kompetenser presenteras prognosresultat för antalet efterfrågade
53 Se Eurostat (2016b). Glossary: E-skills. Mer information om Eurostats taxonomi för IKT-specialister (översatt från high-skill ICT occupations) finns sammanfattad i Sabadash (2013). ICT Employment Statistics in Europe:
Measurement Methodology, sida 9.
54Översatt från “computing engineering (including computing software engineering, computer programming and multimedia gaming with a substantial computing content)”.
55Översatt från “Electronic and electrical engineering skills (including communications, mechatronics and electronic/computing engineering).
56 Yrkesklassificeringen heter SOC och bör i viss mån motsvara SSYK.
57 National Framework of Qualifications, ett specifikt system för kompetensnivåindelning i Irland.
uppdelat efter de två övergripande kompetenskategorierna, som sammanställs i Tabell 12.
Tabell 12. Prognosticerad efterfrågan efter avancerad IKT-kompetens
Avancerad IKT-kompetens 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Årlig tillväxt IT och datateknik 68 970 74 820 81 220 88 530 96 940 106 340 116 870 9,3 % Elektronik och elektroteknik 16 545 17 570 18 360 19 200 20 120 21 150 22 270 4,9 %
Näringsgrenarna som utgör fokus för prognosen är dels irländska IKT-sektorn i sin helhet, men även efterfrågan av avancerade IKT-kompetenser inom andra näringslivssektorer, se Tabell 13.
Prognosen tar avstamp i arbetsmarknadsstatistik från 2016.
Tabell 13. Prognosticerad efterfrågetillväxt efter näringslivssektor
Näringslivssektorer 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Årlig tillväxt IKT-sektorn (bred definition) 58 588 63 570 68 940 75 070 82 140 90 070 98 980 9,3 % Andra näringslivssektorer 26 927 28 820 30 640 32 660 34 920 37 420 40 160 6,9 %
5.3.2 Metod, antaganden och operationalisering
Prognosens metodologiska ansats består av två huvudsakliga delar. Den första delen består av kvalitativa data som EGSFN hämtat in genom:
• Intervjuer med 20 särskilt utvalda intressenter58 i Irland. Bland dessa representanter från exempelvis handelsorganisationer, arbetsgivarorganisationer, akademi och myndigheter.
• Intervjuer med 40 företag och organisationer i Irland. Företagen bestod till störst del av IKT-företag men också av företag som inte är huvudsakligen hemmahörande i IKT-sektorn, men vars arbetsstyrka i relativt hög grad består av IKT-arbetare. Till de 40 intervjuade inkluderades även organisationer som anställer stora andelar IKT-specialister. Andra faktorer som påverkade urvalet var att uppnå en fördelning av stora och små företag.
Frågor som ställdes i intervjun uppges ha varit en mix av kvalitativa och kvantitativa spörsmål.
• Workshop i både Dublin och Cork med intressenter från första punkten.
• Inspel från styrgruppen för EGFSN som består av representanter från näringsliv, offentlig sektor och akademi.
Den andra delen av prognosen består av sammankoppling av den kvalitativa indata som har skapats genom ovan metoder och konsultföretaget IDC:s ICT skills demand model. Modellen uppges ha använts i flera år av bland annat EU-kommissionen för att prognosticera efterfrågan på arbetskraft med avancerade IKT-kompetenser på den europeiska marknaden. IDC har inom ramen för rapporten bistått EGSFN med analysstöd i prognosen. I korthet bygger IDC:s standardmodell på följande:
• Arbetsmarknadsstatistik och branschstatistik inhämtat från både Eurostat och nationella statistikleverantörer.
• Lokalekonomiska förutsättningar (för EU-medlemsländer) som baseras på tidigare prognoser, historiska utfall och dokument tillhandahållna från nationella aktörer.
• IDC:s egna prognoser för landspecifika utgifter på IKT-teknologi och tjänster.
58 I rapporten omnämnda som stakeholders / key informants.
I rapporten framförs att IDC:s metodologiska ansats utgår ifrån en holistisk och bred syn kring både IKT-teknologi och arbetsmarknader som bedöms vara relevanta utifrån ett IKT-perspektiv. För den irländska prognosen har dock ett antal ytterligare justeringar av IDC:s modell gjorts för att
säkerställa att modellens antaganden är anpassade efter rådande struktur för irländska IKT-marknaden. Också för Irlands övriga förutsättningar som ett litet och exporttungt land. De huvudsakliga justeringar som har finns sammanfattade i Tabell 14.
Tabell 14. Faktorer som har inkluderats eller justerats i IDC:s standardmodell
Faktorer som har inkluderats i bedömningen Faktorer som har justerats i IDC:
standardmodell Forskning och utveckling samt produktion inom
IKT som traditionellt inte räknats in som IKT-utgifter av IDC, har för prognosen inkluderats som relevanta utgiftsposter.
Baslinjen för mätningen har uppdaterats så att arbetsmarknadsstatistik från 2016 utgör basåret.
Inkludering av både export och inhemsk
konsumtion av IKT produkter och tjänster för att säkerställa att den globala IKT marknadens efterfrågan är inkluderade i modellen.
Övriga justeringar utifrån fyra huvudsakliga faktorer som kan påverka efterfrågan av avancerad IKT-kompetens:
• Makroekonomiska trender
• Policyrelaterade faktorer
• För Irland specifika trender beträffande IKT-marknaden, så som implementeringstakt av nya teknologier
• Globala makrotrender
Hänsyn ges även till den relativa tillgängligheten till kompetens och IKT-kapital för irländska företag på den irländska ekonomin, då i relation till konkurrenter på den globala marknaden.
Ett exempel på en faktor som har justerats för, och alltså tagits hänsyn till i modelleringen, är att det genom intervjuer med företagen
framkommit att företagen i snitt förväntar sig en efterfrågetillväxt på avancerade
IKT-kompetenser på omkring 8,6 procent årligen.
Likaså har det justerats för att tillväxttakten på efterfrågan är högre för högre
kompetensområden (NFQ-nivå 8+)
I rapporten framgår inte med större precision hur prognostiseringen har operationaliserats på ett tekniskt plan. Istället ges en bild av ungefärligt vilka indata som modelleringen består av, och att den utgörs av avvägningar baserade på både kvantitativa och kvalitativa datakällor.
Prognosen utgår ifrån tre scenarier
Utifrån den justerade versionen av IDC:s modell utvecklas tre möjliga scenarier för efterfrågetillväxt av avancerade IKT-kompetenser. Ett baslinjescenario (det mest sannolika), ett scenario med lägre efterfrågetillväxt och ett scenario med högre efterfrågetillväxt. Scenarierna tas fram genom fyra olika steg som sammanfattas nedan.
Steg 1: Identifiera nyckelfaktorer:
Fyra nyckelfaktorer har identifierats som bedömts ha betydande inverkan på efterfrågan av avancerad IKT-kompetens på arbetsmarknaden:
• Makroekonomiska trender
• Policyrelaterade faktorer
• För Irland specifika trender beträffande IKT-marknaden, så som implementeringstakt av nya teknologier
• Globala makrotrender
För var och en av dessa huvudsakliga faktorer har EGFSN genomfört en djupare analys av möjliga påverkan och utfall. På området makroekonomiska trender gjordes exempelvis bedömningar kopplade till olika bedömningar kring Brexit.
Steg 2: Identifiering av osäkerheter
Nyckelfaktorerna rangordnas utifrån sannolikhet och påverkansgrad. Faktorer eller händelser med hög sannolikhet för inträffande och hög påverkansgrad inkluderades för skattning av samtliga tre scenarier. Faktorer med lägre sannolikhet för inträffande och lägre påverkansgrad inkluderades däremot på olika sätt i var och en av de tre olika scenarierna. Exempelvis problematiseras olika utfall av Brexit utifrån dess sannolikhet i de olika scenarierna, där en neutral Brexit antas för baslinjescenariot.
Steg 3: Val av möjliga scenarier
I det tredje steget skissade EGFSN på olika scenarier och för dessa möjliga utfall sett till efterfrågan på avancerade IKT-kompetenser. Efter en första skiss valdes tre särskilda scenarier ut.
Steg 4: Utveckla valda scenarier
Efter en iterationsprocess med feedback från styrgrupp och stakeholders vidareutvecklades scenarierna. Resultatet av denna process blev mer väldefinierade scenarier, kopplade till tydliga utfall och viktningar, för vilka rapportförfattarna slutligen prognosticerade efterfrågan.
Efter dessa fyra steg fastställdes specifika prognoser för varje scenario. Resultaten från prognoserna vävdes sedan ihop med kvalitativa indata som framkommit genom intervjuer och workshops. Tillsammans utmynnade det i rekommendationer om vägen framåt för att kunna möta den prognosticerade efterfrågan.
Ett särskilt avsnitt i prognosen tillägnas digitala trender och teknologiska skiften
I prognosen presentas ett specifikt delavsnitt som handlar om särskilda trender inom digitalisering, som pågår både nationellt och globalt. I rapporten lyfts den digitala transformationen inom näringsliv och offentlig sektor upp. Dessutom även mer specifika teknologiska trender så som AI, Big Data, IT-säkerhet, IoT, mobility, 3d-printng, block chain, nanoteknologier, cloud computing och outsourcingtrender inom den digitala näringen.
Rapporten ger för var och en av dessa processer eller teknologiområden en inblick i trender och utveckling. Därefter analyseras vilken potentiell påverkan som dessa processer och teknologiska skiften kan ha för den irländska arbetsmarknaden.
Identifiera nyckelfaktorer
Identifiera osäkerheter
Val av möjliga scenarier Utveckla valda
scenarier