Formspråk kollektion

Viktigt för kollektionen var att skapa en gedigen, rustik och pålitlig upplevelse genom formspråket, och att förmedla en naturlig känsla genom materialen. (se brief) För att skapa ett formspråk som kändes gediget, rustikt och pålitligt var det viktigt att produkterna upplevdes som stabila, massiva, välgjorda och med en god hållbarhet. Då produkterna även skulle upplevas som

eviga ansågs ett traditionellt och tidlöst formspråk nödvändigt. Med detta menas ett formspråk som inte påverkas av trender eller anses som typiskt för en viss tidperiod.

Detaljer som bearbetades var: Bordsyta/sittyta pall - rektangulär/cirkulär? Ben - antal? - runda/kantiga? - raka/avsmalnande?

I kollektionen ville vissa detaljer tas upp i de båda produkterna medan vissa inte ville upprepas, detta gjordes för skapa en viss känsla av en kollektion men ändå särskilja produkterna från varandra och ge dem

ett eget liv. Eftersom den infällda ytan i bordsskivan skulle vara cirkulär valdes som kontrast en rektangulär bordsyta, för att få den cirkulära ytan att stå ut. Cirkeln i bordsskivan valdes istället att hämtas upp i stommen på pallen som behövde en cirkulär form för “blom- funktionen”.

Runda ben valdes både till bordet samt till pallen, detta ansågs ge ett mer hantverksmässigt intryck och upplevdes som mer välgjorda snarare än kvadratiska. För att ge produkterna en lättare känsla gavs de runda benen en svag avsmalning nedåt golvet. För att skapa en viss kontrast mellan bordets och pallens ben gavs GH ROLND DQWDO DWW YLOD Sn %RUGHW ÀFN I\UD EHQ YLONHW XSSOHYGHVPHUVWDELOWPHGDQSDOOHQÀFNWUHVnDWWGHQ även om golvet kan vara lutande alltid har kontakt med underlaget.

För den naturliga känslan valdes naturmaterial för produkterna. Viktigt var också att materialen skulle vara tillgängliga och bearbetade i Sverige för att undvika långa transporter. Som träslag valdes ek, HWW NDUDNWlUVIXOOW WUlVODJ VRP ÀQQV XWEUHWW L 6YHULJH Ek är ett hårt och starkt träslag som är vanligt inom möbeltillverkning. För sittdynan ville garvat skinn, ett naturmaterial som slits vackert, användas. Garvat innebär att skinnet konserveras för att bli mjukt och mer hållbart.

Figur 41: Bord med 4 ben och sarg.

Figur 43: Pall med fyra ben. Figur 44: Pall med tre ben.

8.6.4 Funktionsmodeller

För att kunna testa storlekar samt proportioner byggdes enkla funktionsmodeller av material som fanns att tillgå.

8.6.4.1 Pall

Den första funktionsmodellen som gjordes var för pallen, eftersom det ansågs mest relevant att utgå från en bekväm sitthöjd. Som hjälpmedel användes en höj- och sänkbar pall som justerades till en lämplig höjd i förhållande till de bord som fanns i närheten. Bordshöjderna låg mellan 700 och 750 mm vilket är en vanlig höjd bland köksbord. Som hjälp för mina tester fanns tre kurskamrater som ställde upp att provsitta medan jag mätte längderna. En bekväm sitthöjd ansågs ligga mellan 450 och 500 mm. Diametern på pallen WHVWDGHVJHQRPDWWVNlUDWLOONDUWRQJELWDUVHÀJXU med olika diametrar, 300, 350 och 400 mm undersöktes. 400 mm ansågs bli för brett och pallen upplevdes klumpig, 300 mm ansågs ge ett för nätt intryck. För diametern 350 mm som ansågs mest SDVVDQGH E\JJGHV HQ HQNHO PRGHOO VH ÀJXU  |YHU hur dynan skulle se ut. Detta gav en snabb återkoppling

på hur blombladen skulle te sig i förhållande till EHQK|MGHQ VH ÀJXU  (IWHU WHVWHW PHG IXQNWLRQV- PRGHOOHQKDGHI|OMDQGHPnWWGHÀQLHUDWV

Sitthöjd: 500 mm

Dynans diameter: 350 mm 8.6.4.2 Matbord

För bordet valdes den bordshöjd som pallen i testerna hade anpassats efter, denna var 700 mm upp till bordets underkant. För att matbordet skulle få plats att ställas ut på utställningen valdes bordet att anpassas för två personer, bordet skulle lika gärna kunna vara större då principen för konceptet är densamma. Till en början testades en kvadratisk form på 650 x 650 mm, måttet på 650 mm ansågs bra som djup på bordet mellan personerna, men testdeltagarna ville gärna ha lite mer plats runt om kring sig för att få plats med mer på bordet. Längden på bordet valdes därför att ökas till PP)|OMDQGHPnWWSnERUGHWKDGHGHÀQLHUDWV Bordshöjd: 700 mm till bordets underkant

Bordsskiva: 650 x 900 mm

Figur 45: Höjd och diameter testades.

Figur 48: Längd och bredd undersöktes med en mdf-skiva.

8.6.5 3D-Modellering

Efter skissfasen och byggandet av funktionsmodellerna övergick en del av arbetet till 3D-modellering i datorn. 8.6.5.1 Detaljbearbetning

Vissa detaljer som ville testas i en rad olika versioner bearbetades i 3D-programmet Solid Works. Detta var främst de lutande benen på pallen samt radier och faser EnGHSnERUGHWVDPWSDOOHQ,ÀJXUWHVWDGHVI|UVWHQ lutning på benen på pallen som av designern ansågs ha för stor lutning. Vidare testades en mer rak variant, PHQGHQQDÀFNI|UOLWHOXWQLQJRFKDQVnJVOLJJDI|UQlUD de raka bordsbenen för att man skulle se lutningen. Lutningen ökades därför ytterligare, men benen ansågs sitta för centrerat under pallen vilket upplevdes som ostabilt. För den slutgiltiga lutningen hade därför diametern där benen möter sittdelen ökats från 150 mm till 200 mm.

Figur 49: Detaljutveckling av benen, från vänster till höger.

Figur 50: 3D visualisering av produkterna tillsammans.

8.6.5.2 Kollektion

För att få en snabb återkoppling på hur produkterna fungerar tillsammans med alla de rätta måtten samt detaljerna, gjordes en 3D-modellering över båda SURGXNWHUQDWLOOVDPPDQVVHÀJXU0HGKMlOSDYHQ rendering på båda möblerna kan det snabbt upptäckas om någon av produkterna anses klumpig intill den andra, samt hur väl de fungerar tillsammans. Notera att bordets storlek vid det här laget inte har breddats och att pallen kan upplevas något hög, detta beror på att pallen är stoppad och att man då kommer sjunka ner cirka 100 mm vid användning.

8.6.5.3 Ritningar

Med hjälp av 3D-modelleringarna skapades ritningar (se bilaga 3) som underlag för verkstadsarbetet. Med hjälp av dessa kunde också en beräkning göras på hur mycket material som behövde beställas.

8.7 Framtagning av prototyper

När ritningarna till de två möblerna var färdigställda (se bilaga 3) påbörjades prototyptillverkningen. För att hinna klart med allt söktes möbelsnickare för hjälp med tillverkningen utan framgång, då togs ett snabbt beslut om att studenten själv skulle tillverka möblerna för att hinna bli klar till utställningen. Ek beställdes i form av en planka med bark på tre meter samt en förlimmad ekskiva, på 650 x 900 mm, för att minska tiden för tillverkningen av matbordet.

8.7.1 Matbord

Första steget i verkstaden var att såga ner och hyvla ekplankan till lämpliga delar. Grunden till alla ben VNDSDGHV EnGH WLOO ERUGHW RFK WLOO SDOOHQ VH ÀJXU  53). Då tillräckligt stor svarv till benen saknades, byggdes istället en form i vilken benen slipades till UlWW GLPHQVLRQHU PRW HQ VOLSPDVNLQ VH ÀJXU  (Q sarg till undersidan tillverkades och förborrades inför monteringen. Bordsskivan bearbetades med rätt radier och faser. Därefter gjordes en mall som användes när FLUNHOQLERUGVVNLYDQVNXOOHIUlVDVXWVHÀJXU)|U att inte smulor eller skit skulle fastna i spåret, valdes det att fylla spåret med fanér av det ljusare träslaget furu. Fanéren blötlades i vatten för att böjas till rätt form. 'HQQDÀ[HUDGHVVHGDQLGHQUlWWDIRUPHQI|UDWWWRUND

Figur 51-53: Från virke till ben.

När fanéren torkat färdigt, knackades den ner i spåret från fräsningen. Slutligen slipades alla ytor för att få en MlPQ\WD1lUDOODGHODUYDUIlUGLJVWlOOGDVHÀJXU monterades matbordet samman. Benen sattes fast med 35 mm pluggar i bordet och sargen monterades med VNUXYDU L GH I|UERUUDGH KnOHQ VH ÀJXU  )|U DWW bordet skulle bli extra stabilt samt för att benen skulle kunnas ta av och på, monterades ekklossar med dubbel- JlQJDGHVNUXYDULQLEHQHQVHÀJXU1lUERUGHWYDU färdigmonterat ytbehandlades det med naturolja. Cirkeln samt fanéren maskerades med papper och maskeringstejp, så att de skulle förbli obehandlade (se ÀJXU

Figur 57: Alla delar färdigställda.

Figur 59: Förstärkning vid ben. Figur 60: Maskering inför lackering. Figur 58: Montering av ben och sarg.

8.7.2 Pall

Pallen tillverkades i två delar, stommen som tillverkades i träverkstaden och sittdynan som gjordes för hand. 8.7.2.1 Stomme

För stommen limmades trästavar ihop som skulle utgöra sittytan, dessa hölls fastklämda med tvingar tills de var KHOWWRUNDGHVHÀJXU'lUHIWHUVnJDGHVGHQUlWWD GLDPHWHUQSnPPXWVHÀJXUVLWW\WDQVOLSDGHV därefter och gavs rätt faser. Benen som hade slipats till rätt dimensioner tidigare sågades nu av till rätt lutning gentemot sittytan, hål för raka pluggar borrades även QHULGHPVHÀJXU%HQHQPRQWHUDGHVGlUHIWHUSn undersidan av sittytan och limmades med trälim (se ÀJXU1lUGHWWDYDUJMRUWYDUVWRPPHQWLOOSDOOHQ NODUVHÀJXU

Figur 61: Limning av ekstavar. Figur 62: Formen sågas ut.

8.7.2.2 Sittdyna

Utvecklingen av sittdynan genomfördes på annat sätt än matbordet och pallen. Inga ritningar skapades, istället tillverkades funktionsmodell efter funktionsmodell för att slutligen hitta de rätta formerna och dimensionerna. Funktionsmodellerna bearbetades i skinnimitiation, för att inte slösa på det mer kostsamma äkta skinnet, i testerna. För snörningarna användes elastiska resår- band, så att det lätt gick att slita och dra i modellen när GHQWHVWDGHV'HQI|UVWDPRGHOOHQVHÀJXUJMRUGHV med olika typer av snörningar, för att se vilken som var lämpligast att använda i slutprodukten. Det som vägde in i beslutet var främst hur materialet betedde sig, om GHWYHNVLJÀFNVSULQJRURFKG\OLNW6Q|UQLQJHQVRP gav bäst resultat var korsstygnen, med dessa uppstod inga veck och materialet under kunde lätt

Figur 66: Olika snörningstekniker testas.

Figur 69: Modell 3 tillverkas. Figur 70: Test av modell 3. Figur 71: Modell 3 monterad. Figur 67: Modell 1 klar. Figur 68: Modell 2 tillverkas.

överlappas och dras åt så att inga springor skapades. Det var denna snörning som valdes till slutprodukten. I modell 1 testades även, utöver snörningen, VWRUOHNDU RFK GLPHQVLRQHU 0RGHOO  VH ÀJXU  upplevdes för bred i botten och blev inte helt sfärisk. 9LGQlVWDI|UV|NVHÀJXUVPDOQDGHVERWWHQDYVDPW formen på “bladen” bearbetades för en mer sfärisk G\QD , PRGHOO  VH ÀJXU  OnJ IRNXV Sn KXU RFK var hålen för snörningen skulle vara placerade. Denna modell monterades också på den färdiga stommen (se ÀJXU  RFK VWRSSDGHV I|U DWW VH KXU VOXWQLQJHQ L WRSSHQ VNXOOH YDUD XWIRUPDG VH ÀJXU  , modellen upplevdes korsstygnen för dominanta och för glest placerade för att få ett slutresultat utan springor, slutningen av dynan blev för spretig och upplevdes inte passa till de korsstygn som i övrigt används för snörningen.

Figur 72: Snörningen på modell 4.

Figur 75: Första bladen häftas fast i sits. Figur 76: Alla bladen fastsatta. Figur 77: Dynan snöras ihop. Figur 73: Blombladen placeras ut. Figur 74: De tolv blombladen och snöret.

För att funktionsmodell 4 skulle bli den sista innan den slutliga gjordes en mall för “blombladen” i Adobe Illustrator. Denna mall (se bilaga 3) hade de H[DNWD PnWWHQ I|U G\QDQ RFK ÁHU VDPW WlWDUH KnO I|U snörningen. Av mallen tillverkades den sista funktions- modellen för att vara helt säker på att alla måtten stämde. Vid monteringen användes snören av läder, samma snören som slutprodukten ska ha. Slutningen av dynan gavs i modell 4 en ihopfästning som smälter in i de övriga stygnen, genom att korsstygnen på varannan söm förskjuts ett hål kunde korsstygnen följa med hela vägen upp i toppen och även fungera som slutning utan att andra stygn behöver blandas in (se ÀJXU

Slutligen gjordes dynan i det rätta materialet, renskinn. Med mallen klipptes 12 blomblad ut som stansades PHGHQKnOJ|UDUHLQVWlOOGSnPPVHÀJXURFK Första lagret häftades fast i sitsen på stommen VH ÀJXU  GlUHIWHU KlIWDGHV QlVWD ODJHU IDVW I|UVNMXWHW HQ KDOY EORPEODGVOlQJG nW VLGDQ VH ÀJXU 76). En provisorisk stoppning fungerade som stöd när dynan snörades ihop med hjälp av skinnsnörena VH ÀJXU  'lUHIWHU HUVDWWHV VWRSSQLQJHQ DY GXQVWRSSQLQJI|UDWWInHQW\QJUHPHUÁH[LEHONlQVOD som fyller ut skinet samt snörningen väl. Detta gör att dynan lätt kan “puffas upp” och omjusteras vid användning.

9. RESULTAT

Resultatet av projektet är en kollektion bestående av

matbordet Wither och pallen Blossom. Kollektionen bygger på olika förutsättningar för hur användaren kan skapa personliga förhållanden med produkter i hemmet. De olika förutsättningarna grundar i de slutsatser som dragits i förstudien.