Vi tycker att design tycker vi har stor del i rumslig gestaltning, gällande utformning av miljöer. Till vår hjälp har vi bland annat studerat rapporten, Svenska företag om design (2004) som skriver:
En upplevelse uppstår som ett resultat av en mängd faktorer. Några otrevliga passagerare i baksätet lär sänka värdet av upplevelsen, men om vi går till själva objektet som sådant - bilen - så skapas
upplevelsen till stor del av bilens design.Med design avses inte enbart bilens utseende, utan även den funktionella nyttan - form som funktion, lika väl som yta. Design innebär utifrån det synsättet en arbetsprocess för att utveckla lösningar där användaren står i centrum och både funktionella och etiska krav är kritiska.
Innehållet i rapporten handlar om hur mycket kraven på design har ökat under åren och hur företag ställer sig till det. Företag investerar i design eftersom att de ser det som ett bra konkurrensmedel medan vissa företag inte tycker att design är en viktig del i företagets profilering. Som passagerarna i bilen påverkar resan på ett negativt sätt, påverkar även en dåligt genomtänkt design byggnaden. I Bente Plöens bok Om nyttobyggnader i stadsmiljö (2002) belyser Plöen gestaltning, funktion, och placering av stadsrummens nyttobyggnader som toaletter och hållplatser. Även hur de påverkar intrycket av stadens vardagsrum. Plöen skriver följande: (2002: 103)
Upplevelsen av och funktionskraven på nyttobyggnaderna är olika beroende av hur de används. Kravet på tillgänglighet och trygghet varierar om brukare skall gå in i dem, nå dem utifrån eller om de enbart skall nås för service och underhåll. Kravet på säkerhet kan betyda skydd av
byggnaden mot yttre skadegörelse eller skydd av omgivningen mot olycksfall där nyttobyggnaden själv kan ge upphov till skada.
Enligt Plöen ökar kraven på hållbarhet i en byggnad där människor vistas ofta, likaså ökar kraven på komfort. I vårt examensarbete har det varit viktiga aspekter att ha i åtanke, då vi har fått anpassa rummen och formgivningen efter mängd besökare och efter besökarnas behov.
För att ge ett brett helhetsintryck i vår utformning har vi valt ut hållbara material. Plöen skriver (2002: 104) “Det kan vara en bra strategi att hålla ned antalet material och olika ytbehandlingar och upprätta en tydlig underhållsmanual som gäller för alla nyttobyggnader i staden.”
Eftersom vi har valt att fortsätta med samma material som finns idag, det vill säga kakel och klinkers, skapar det ingen förvirring för städpersonalen.
Gällande vår placering av inredning i toalettrummen har vi bibehållit dagens placering. Vilket Plöen anser på följande sätt (2002: 109) “Placering tillsammans med andra funktioner, t.ex. i
möbleringszonen, skapar ordning i stadsrummet, understryker rummets riktning och kan ge större trygghet och säkerhet.”
Slutdiskussion
För vårt examensarbete har färg och form, inredning och informationsdesign varit av vikt för att ge ett seriöst intryck. En jämförelse är mellan två montrar. En uttryckslös monter som förmedlar ett kalt uttryck till besökarna, eller en färgglad och detaljrik monter där besökarna får uppleva något som stimulerar färgsinnet och som bidrar med inspiration. Det är ett argument för oss i vår utformning och i vårt tänkande. De slutsatser som vi har kommit fram till genom att läsa litteraturen, är att företag som värderar sin design även ger intrycket att bry sig om sina kunder, vilket bidrar till ett bättre rykte. På liknande sätt tänker vi kring vår utformning av toaletterna. Fräscha toaletter ger ofta den omslutande byggnaden ett positivt intryck, (Bergholm & Kjellin 2003: 90).
Pettersson (2005: 2) beskriver centrala frågeställningar som han har använt i olika delprojekt;
• Hur läser, tolkar och uppfattar människor inom olika målgrupper skilda informationsmaterial? Under vilka förutsättningar kan vi använda symboler? Hur uppfattar vi representationer av rum? Vilka olika variabler är betydelsefulla?
• Hur fungerar våra kreativa processer? Vad innebär gestaltning? Hur leder man arbetet i kreativa miljöer?
Ovanstående frågor är intressanta att reflektera kring. Vid våra undersökningar och intervjuer har vi fått reda på skillnader i vår målgrupp, hur olika människor ser på
presentationer av rum. Vad betyder en toalett för dig? En del av deltagarna hade reagerat på att vi hade fokuserat på toaletter. Vi har fått uppfattningen att toalettrummen är outforskade rum, vi har velat visa hur kreativitet kan användas för att skapa något oväntat men samtidigt informativt.
Vår design har vi tagit fram genom bland annat enkätundersökningar, intervjuer och
fallstudier. Vår uppfattning är att äldre människor inte lägger lika stor vikt vid utformning av designen som yngre människor. Alla personer var överens om att det skulle vara bra hygien och välstädat på toaletten. Däremot tyckte de äldre personerna i vår undersökning att det var viktigare med hygienen. När frågor om utformningen ställdes svarade de kortfattat på dem medan de yngre svarade utförligt, med många tankar och idéer.
Hur kommer det sig att äldre inte bryr sig om utformningen lika mycket som de yngre? En anledning kan vara allt som påverkat oss genom livet och därigenom vilka erfarenheter vi har. Vi tror det kan bero på att yngre ensamstående människor inte tänker på hygienen på samma sätt. Man tar hand om sig själv och behöver inte ta hänsyn till någon annan eller någon annans smuts. Man tänker kanske inte på alla bakterier som samlas i olika utrymmen och främst på offentliga toaletter. Äldre människor har förmodligen mer erfarenhet och kunskap kring hygien och ser det som mer viktigt.