I min problemformulering ville jag jämföra Nydalaskolan med
Ängslättsskolan/Sundsbroskolan för att ta reda på hur antalet idrottstimmar under skoltid påverkar elevernas aktivitet på deras fritid.
I min undersökning kan man se, att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är mer aktiva på sin fritid och oftare medlem i en förening än eleverna på Nydalaskolan. Jag tror att detta till stor del beror på föräldrarnas ekonomiska situation där medelinkomsten i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo är 302 700 kr/år och i stadsdelen Fosie 180 000 kr/år.
Kulturell bakgrund där andelen invandrare i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo är 10 %, medan i stadsdelen Fosie är det 38 % med utländsk bakgrund, och att familjer med bättre ekonomiska förutsättningar lägger större vikt på hälsofrämjande aktiviteter inom föreningslivet. Familjer med svagare ekonomi väljer kanske fritidsaktiviteter som inte kräver någon större kostnad för medlemsavgifter. Kamratgemenskapen är också en viktig faktor för val av idrottsaktivitet. Diagrammet visar också på att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan har varit medlemmar i någon idrottsförening under betydligt längre tid än eleverna på Nydalaskolan. Jag kan tänka mig att föräldrar med en högre utbildningsnivå är mer angelägna att få med sina barn i föreningslivet på ett tidigt stadium.
Av eleverna på Nydalaskolan är 55,4 % aktiva med någon form av idrott på sin fritid, fritiden medan hela 87,2 % av eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är aktiva i någon form av idrott på fritiden. Fotboll verkar vara en stor spontanidrott, olika
bollsporter är attraktiva för många elever. Det man inte kan utläsa i diagrammen är hur ofta eleverna spontanidrottar. Det går heller inte att utläsa i diagrammen var själva spontanidrottandet äger rum, det kan ju vara på skolgården, i någon park eller hemma på gården. Fast man är medlem i en idrottsförening, så kan man givetvis spontanidrotta!
Mats Trondman skriver i sin studie
I områden där det i stort sett enbart bor svenskar är 45 % av pojkarna och 36 % av flickorna aktiva spontanidrottare. I de områden där det bor mest svenskar är motsvarande andelar 44 % respektive 41 %./…/. I invandrartäta områden finns både den högsta och de lägsta andelarna aktiva spontanidrottare. I områdena där det bor mest invandrare och i områden som det bor i stort sett bara invandrare är 60 % av pojkarna aktiva spontanidrottare. Bland flickorna i de respektive områdena är motsvarande andelar 25 % respektive 16 %
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrottenNYNYNY.pdf, 2005, sidan 151).
Mats Trondman skriver också att
Det framgår också att det finns en påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda pojkar och flickor. 56 % av de utrikes födda pojkarna är aktiva spontanidrottare. Bland de inrikes födda pojkarna är
motsvarande andel 39 %. Inrikes födda flickor 23 % är i betydligt mindre utsträckning aktiva spontanidrottare än utrikes och inrikes födda pojkar. Utrikes födda flickor 13 % är i mycket liten utsträckning aktiva spontanidrottare
(http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/wwwUngaOchForeningsidrottenNYNYNY.pdf, 2005, sidan 150).
Mats Trondman definierar invandrare de som är inte är födda i Sverige. Med aktiva spontanidrottare menar Mats Trondman de som är aktiva minst en gång/vecka.
Låt oss nu jämföra Mats Trondmans siffror med min undersökningsgrupp. Av Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är 5,2 % födda utanför Sverige.
Av 49 stycken pojkar på Ängslättskolan/Sundsbroskolan spontanidrottade 89,7 %. Av 29 stycken flickor spontanidrottade 82,8 %.
Av Nydalaskolans elever är 21,7 % födda utanför Sverige. Av 35 stycken pojkar på Nydalaskolan spontanidrottade 71,4 %. Av 39 stycken flickor spontanidrottande 56,4 %.
Min undersökningsgrupp har en ganska hög procent siffra om man jämför med Mats Trondmans studie. I min undersökningsgrupp, där ser man inte hur ofta eleverna spontanidrottar på de respektive skolorna. I början på Mats Trondmans studie berättar han att av alla de tillfrågade eleverna så spontanidrottade 92 % av alla flickor, och 93 % av alla pojkar. I studien som Mats Trondman har gjort där tittar han också på dem som spontanidrottar minst en gång/vecka, det vill säga de aktiva spontanidrottarna. Åldrarna som Mats Trondman har tittat på i sin studie är mellan 13 – 20 år, medan i min
undersökning är det i åldrarna 11 och 12 år. Mats Trondman definierar spontanidrott som att spela fotboll eller bowla med kompisar utan att det är i en idrottsförening.
I min undersökning visar det sig också att vissa av eleverna på Nydalaskolan hjälper till mera i hemmet än utövar någon form av idrott och det tror jag beror på kulturella
bakgrunder. Av eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan finns ingen som svarar att man inte idrottar på grund av att man hjälper till i hemmet.
Min undersökning visar också att skolans idrottstimmar inte i någon större utsträckning har påverkat eleverna till att bli aktiva i någon idrottsförening. Däremot tycker jag mig se att uppväxtvillkor och miljöfaktorer påverkar elevernas val. Min undersökning visar däremot på att skolans idrottstimmar har påverkat eleverna till att bli mer aktiva på sin fritid utan att för den skull vara medlem i en förening. På
Ängslättskolan/Sundsbroskolan där antalet idrottstimmar är betydligt fler än på
Nydalaskolan, visar det sig att eleverna är mer aktiva på sin fritid. Det tolkar jag som att ett ökat antal idrottstimmar ger större intresse för elevernas aktivitet på fritiden. De positiva effekterna eleverna har med sig från idrottslektionerna tar eleverna med sig vidare ut på sin fritid.
I undersökningen kan man också se socioekonomiska skillnader mellan elevernas val av föreningsidrotter. Idrotter som ishockey och innebandy utövades endast av elever på Ängslättskolan/Sundsbroskolan. På fråga 11, under annat, svarade elever på
Ängslättskolan/Sundsbroskolan att de utövade aktiviteter såsom golf och kampsport. Ingen elev från Nydalaskolan var aktiv inom golf eller ishockey. Kan det möjligtvis bero på att dessa idrottsaktiviteter är dyra att utöva?
Av eleverna på Nydalaskolan är de flesta födda i Sverige, men har föräldrar med utländsk bakgrund. Eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är födda i Sverige och med föräldrar med svenskt ursprung. Nydalaskolans elever bor oftast i lägenhet medan eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan bor i villaområden. Detta stämmer väl överens med stadsdelsbeskrivningen som tidigare nämnts i undersökningen.
Min undersökning stämmer också väl överens med Bourdieus begrepp habitus. Jag har tagit hänsyn till de yttre livsvillkoren såsom boendemiljö, kulturell miljö och
socioekonomiska villkor och funnit att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är mer fysiskt aktiva på sin fritid än eleverna på Nydalaskolan. En starkt bidragande orsak till detta tror jag mig också se i att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan
dessutom har ett utökat antal idrottslektioner varje vecka. Fritiden är också en viktig lärandemiljö för eleverna, där sociala relationer och kroppsligt välbefinnande skapas.
Min undersökning visar att eleverna på Ängslättsskolan/Sundsbroskolan är betydligt mer aktiva både på sin fritid och inom föreningslivet. Dessa elever har en stor fördel gentemot eleverna på Nydalaskolan genom att Bunkefloprojektet har funnits med sedan åk 1 och då forskning visat att ökad fysisk aktivitet ger bättre motorik, som i sin tur ger ökad skelettstorlek, trolig förbättrad koncentrationsförmåga som också påverkar skriv- och läsinlärning
En tänkbar slutsats kan vara att Bunkefloprojektet startade i helt fel stadsdel. Behovet är troligen större i en stadsdel som Fosie, där de socioekonomiska och kulturella
förutsättningarna inte är lika goda som i Limhamn/Bunkeflo. Jag hade nog inte heller fått samma resultat på min undersökning om förhållandena varit omvända, det vill säga, att stadsdelen Fosie och Nydalaskolan ingått i Bunkefloprojektet och stadsdelen
Limhamn/Bunkeflo med skolorna Ängslättsskolan/Sundsbroskolan hade haft idrott 2 gånger/vecka.
Min undersökning visar klart, utifrån min frågeställning, att eleverna på Ängslättskolan/Sundsbroskolan är betydligt mer aktiva både på sin fritid och i
föreningslivet än eleverna på Nydalaskolan. Det hade dock varit önskvärt och värdefullt att genom intervjuer med idrottslärare, skolsköterskor och rektorer fått en djupare insikt i skolornas arbete angående fysisk aktivitet och bekräftelse på att mina tankar, teorier och slutsatser överensstämmer med frågeställningen som jag utgick ifrån.