Efter att ha läst häftet forskningsetiska principer har jag gått tillväga på följande vis för att skydda mina informanter. Häftet ger rekommendationer om hur man skyddar sina intervjupersoner för intrång och otillbörlig insyn i sina livsförhållande. De intervjuade personerna får inte utsättas för psykisk eller fysisk skada ej heller förödmjukelse eller kränkning. Namnen på mina
intervjupersoner är fingerade. Jag informerade föräldrarna vad arbetet skulle innehålla samt att inga namn på barnen kommer med i undersökningen, och allt material inklusive inspelningen på band förstörs efter att examensarbetet blivit godkänt. Det är viktigt som forskare att man skyddar identiteten på förskolor och personer som är inblandade i undersökningen. Den som blir
intervjuad kan när som helst avbryta intervjun, och det måste accepteras. Enligt Repstad (1999) och Vetenskapsrådet (2002) ska personerna som man intervjuar känna till varför man gör denna intervju och att det är frivilligt att medverka. De tar även upp att uppgifterna ska behandlas konfidentionellt och förvaras på en trygg plats och uppgifterna om enskilda personer får bara användas i forskningssyfte. Det ska inte kunna läsas ut i arbetet vem det är som har sagt vad i intervjun.
Analysbeskrivning
Resultaten från min empiriska undersökning grundar sig på mina intervjuer med dagbarnvårdare Lena, förskollärarna Eva och Kajsa samt numera pensionerade Monika och timvikarien Markus. Vid alla intervjuerna använder jag mig av samma frågor samt spelar in dem under liknande förutsättningar, det vill säga i ett rum på tu man hand. Jag tar även hänsyn till mina intervjuer med och observationer av barn. Samtidigt kommer jag genom att knyta samman teori och empiri, diskutera och få svar utifrån mina frågeställningar. Intervjufrågorna (bilaga 2) utformade jag så att de skulle vara passande både för arbetets syfte och frågeställningar. För att intervjuerna skulle bli så intressanta som möjligt, tänkte jag noga igenom på vilket sätt jag skulle utforma frågorna.
Analys
Med hjälp av frågan vad är lek? ville jag få reda på mina intervjupersoners personliga tankar om vad de anser lek är. Svaren jag fick var likartade. Jag blir överraskad av hur väl deras tankar stämmer överens med varandra, samt med vad olika filosofer och forskare har sagt om lek. De flesta av pedagogerna ser leken som det viktigaste för barnen. Mina vuxna intervjupersoner tycker följande om lek. Lena tycker att genom leken lär sig barnet om livet. Monika säger att lek är glädje och upplevelse. Det du gör med kroppen fastnar i knoppen. Enligt Eva utvecklas barnen intellektuellt, språkligt och socialt genom att leka. Deras föreställningsförmåga, kreativitet, uttrycksförmåga ökar. Genom lek lär de sig bemästra känslor och få en djupare inlevelse. Enligt Kajsa lär sig barnen allt genom att leka. Det är deras sätt att upptäcka och undersöka. Markus tycker barn tränar sig i förmåga till samspel, social träning att ta hänsyn till andra barn när de leker.
De flesta av pedagogerna ser leken som det viktigaste för barnen. Det är deras liv. Detta med att leken är viktigt för barnen stämmer överens med vad många filosofer och forskare tycker. Piaget menar att leken återspeglar barnens tankemönster. Leken är den viktigaste formen för barnets bearbetande och prövande av erfarenheter. Erikson poängterar lekens betydelse för barns
identitetsutveckling. Precis som Piaget menar Erikson att barn som leker bearbetar händelser i sitt verkliga liv. Olofsson anser att själva lekprocessen är det viktigaste. I leken behandlas med fantasins hjälp verkligheten.
Min nästa fråga handlar om vad kan barnen lära sig genom att leka? I förskolans läroplan (Lpfö 98) står det att
leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98:6)
Vidare ska förskolan sträva efter att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet där barnets nyfikenhet och intresse för att lära stärks och får därmed nya erfarenheter och färdigheter. Verksamheten bör innehålla en variation av olika aktiviteter under dagen och ge utrymme för fantasi och kreativitet i lek och lärande, både inomhus och utomhus. De jag intervjuade tycker följande. Lena tycker att genom att låta barnen leka fritt, blir det roligt för barnen, och på så sätt lär de sig mera. Monika anser att barnens lek lär dem att upptäcka sig själv, ger dem social träning, samt lär dem sig att ta, ge och dela med sig av saker och tjänster. Eva menar att genom lek lär barnen sig bemästra känslor och få en djupare inlevelse. Kajsa menar att leken har mycket stor betydelse för barnens inlärning. Utan tillfällen till lek missar barnen möjligheter att upptäcka hur saker hänger ihop och fungerar. Markus tycker att barnen kan lära sig språk, räkning, motorik och problemlösning genom leken.
Flera av intervjupersonerna menar att leken ska vara lustfylld och rolig för att barnen ska utvecklas och lära sig förstå sin omvärld. Vygotskij såg leken som skapande verksamhet. Han ansåg att leken var den viktigaste källan till utveckling av tanke, vilja och känsla. På detta sätt tillägnade barnet sig sociala normer och moral. Rousseau menade att inlärandet är åldersrelaterat. När man är mogen för något, lär man sig det också. Därför ansåg han att inlärning inte kan påskyndas genom pedagogiska metoder. Pestalozzi betonade hemmets betydelse. Genom den vardagliga levnadssituationen lär sig barnen samspel med andra och goda vanor. Enligt Fröbel kan du stimulera barnet i dess fria lek.
Min nästa fråga är vad är lärande? Lärande som begrepp har traditionellt definieras som en process en beteendeförändring uppstår pågrund av erfarenheter, övning eller liknande. Man betraktar lärandet som en varaktig förändring i upplevelse och beteende som en följd av tidigare erfarenhet. (Lillemyr 2002:51). Intervjupersonerna tycker följande om lärande. Lena anser att någon direkt skillnad mellan lek och lärande inte föreligger. Hennes barn får en naturlig syn på
liv och död genom att man har egna djur. Leken blir lärande och lärandet blir till lek. Enligt Monika går lek och lärande in i varandra. Hon tycker det är svårt att skilja dem åt. Du lär när du leker, och du leker när du lär. Lek och lärande är viktigt för barnens sociala utveckling därför att de lär sig umgås med andra barn och vuxna. Barnen lär sig även att ha empati, förståelse och turtagande gentemot andra. Eva menar att lek och lärande går in i varandra. Eva tycker att lekens betydelse för utveckling och lärande leder till mognad och förståelse. Kajsa tycker lek och lärande går hand i hand. Genom att vara lyssnande, delaktiga och närvarande kan pedagogerna påverka barnen positivt i deras lek och lärande. Markus tycker att lek och lärande går hand i hand. Han tycker det är svårt att skilja på begreppen.
Intervjupersonernas tankar kring lärandet är ganska snarlika. De tycker precis som många av våra filosofer och forskare att lärandet ska vara lustfyllt, för det som är roligt fastnar lättare. Rousseau ansåg att all undervisning borde grundas på lek. Montessori menade att lärandet är en process som ligger hos det aktiva barnet. Både Pestalozzi och Montessori menade att det du gör med handens kraft och alla dina sinnen fastnar och man lär sig lättare. Pedagogerna måste visa respekt för barnen. De måste ge barnen tid att lösa sina problem, hjälpa barnen att hjälpa sig själva. Materialet är enbart ett redskap för barnens lärande. Fröbel lyfte fram lekens egenvärde och dess betydelse för lärandet. För honom var leken ett arbete och på så sätt blir lärandet lustfyllt. Synen på lek har förändrats under tidens gång. Lekens betydelse har påvisats då och då av både filosofer och pedagoger från antiken fram till nutid. Rousseau var banbrytande och efterföljare som Fröbel, Piaget och Vygotskij har skapat en plattform som dagens pedagogik utgår från. All forskning är enig om att leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande.
Min nästa fråga är hur pedagoger kan påverka barnen positivt i deras lek och lärande? Det är viktigt att ta till vara på barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje, därför att genom lek lär man sig nya saker om varandra och livet. Detta håller mina intervjupersoner med om. Lena säger att när de är ute och åker lär hon dem att räkna bilar och man pratar om färger. Är man ute och går i skogen, lär hon dem namnen på träden, blommorna och djuren man ser. Barnen får ofta vara med och hjälpa till med allehanda sysslor som finns på en gård, som att mata djuren,
plantera och skörda. Inomhus får de alltid hjälpa till med lättare matlagning, städning och dukning. Barnen får hjälpa till i den mån de kan med tanke på ålder och färdighet. På detta sätt
stimuleras barnen positivt. Monika anser att tv och data blåser bort mycket av barnens fantasi. Det hon menar är att barn glömmer bort hur man leker, därför barn idag spenderar alldeles för mycket tid framför tv-n och datorn istället för att vara ute och leka. Eva använder hela tiden lekens positiva förmåga till inlärning. Den genomsyrar hela hennes verksamhet. För att du ska kunna påverka barnens inlärning måste vi vuxna engagera oss, inspirera och skapa ett bra inlärningsklimat. Kajsa tycker att man genom att vara lyssnande, delaktig och närvarande kan man påverka barnen positivt i deras lek och lärande. Markus tycker att om man använder leken som en inlärningsmetod kan det vara bra att styra leken för att lära barnen förstå.
De personerna som jag intervjuade har många olika tankar och funderingar angående hur man kan påverka barnens lärande i positiv riktning. De tycker det är viktigt att man skapar,
experimenterar och leker med barnen. Precis som intervjupersonerna säger tyckte även Rousseau att det lärande barnet ska stå i centrum. Man måste utgå från den lärandes intresse och
mognadsnivå. Öhman säger att genom tillrättalägga den yttre miljön och ge ett positivt bemötande, skapas ett klimat där barnets självvalda verksamhet tillmäts ett större värde. Pestalozzi betonade att genom förbättring av barnens sociala livsvillkor lär de sig lättare.
Min sista fråga är vilken betydelse leken kan ha för barnens lärande och utveckling? I artikel 31 i FN:s konvention om barnens rättigheter slås barnens rätt till lek fast. Klingvall barnmiljörådets ordförande talar om den svåra men nödvändiga balansgången mellan lek och säkerhet barn måste få leka fritt och under spännande former för att utvecklas (Grönwall 1993:171).
Intervjupersonerna tycker följande: Lena anser att barnen leker bäst, om man inte styr dem. Miljön anser hon är viktig. Lena menar att man inte får ha det för fint. Barnen måste få möjlighet att röra sig. Lena och hennes man har flyttat ut på landet, just för att barnen ska få möjlighet att leka och lära sig om djur och natur. Monika tycker att lek är viktigt för att de lär sig umgås med andra barn och vuxna. Enligt Eva utvecklas barnen intellektuellt, språkligt och socialt genom att leka. Kajsa menar att leken är viktigast för den sociala utvecklingen. Kajsa använder verkligen leken som arbetsmetod. Lek är viktigt för barnen. Det är deras arbete och måste enligt Kajsa tas på allvar. Markus säger att genom temalek kan man styra och påverka barnens inlärning. Fantasin är enda begränsningen.Gör man saker om och om igen lär man sig. Själva lärandet försvinner inte, leken utvecklas hela tiden.
Tittar man på vad forskare och filosofer säger om lärande och lek märker man att mycket av det de säger stämmer överens med dagens pedagogik. Leken och lärandet finns redan i det lilla barnet enligt Piaget och Olofsson. Fröbel menade att om man låter barnet utveckla alla sina resurser i leken utvecklas det till en harmonisk människa. Enligt Huizinga var leken
förutsättningen för all utveckling. Det är igenom leken vi lär oss. Lekfullheten är nödvändig för att lärandet, kreativiteten och utvecklingen skall bli optimal. Öhman menar att genom lek ökas barnets förståelse för sin omgivning.