På frågan: vad är viktigast att börja med när man som student känner att man vill börja utveckla sitt personliga varumärke? konstaterades det direkt att
självkännedom är det som gäller först och främst, vilken görs med själv
självinventering. Med hjälp av andra kan feedback samlas in för att undvika att man lurar sig själv. Vad studenten bör fråga sig själv anser respondenten att det i det stora hela inte är någon specifik fråga som är mer viktig än någon annan, utan att hela självreflektionen är essentiell. Som övergripande fråga kan studenten dock fråga sig vad den vill vara för typ av människa.
Vidare från detta stadie kan man enligt respondenten börja sätta upp mål när man har lärt känna sig själv tillräckligt. Dessa kan vara både kort-‐ och
långsiktiga, men det är dock viktigt att de går i samma spår. Det är lätt hänt att studenter sätter upp kortsiktiga karriärmål som sedan inte alls stämmer överens med vad de vill på lång sikt.
När det gäller hur man ska ställa sig till konkurrenterna och hur mycket man ska ta med dessa i beräkningen när det personliga varumärket utvecklas läggs stor fokus på att man aldrig ska ändra på det man vill kommunicera, det vill säga vem man är och vad man vill. Respondenten menar att man inte bör iaktta vad andra gör alltför mycket med risk att man kan tappa bort sig själv och det personliga varumärket då inte längre betraktas genuint. Det som istället kan göras är att hålla utkik efter trender för att inte missa tillfällen, exempelvis genom att hålla koll på vilka kanaler som används mycket i nuläget och som ofta genererar jobb.
Extra viktigt innan man börjar marknadsföra sig på arbetsmarknaden är att omvärldsbevaka och ta reda på vilka möjligheter som finns berättar
respondenten. Det händer ofta att studenter tittar för smalt och missar den yrkes-‐ och utbildningsspridning som finns. Men en annan viktig aspekt är även att lära sig allt man kan om arbetsgivaren genom att läsa på inför jobbsökande.
Känn din kund menar respondenten. Intresse och passion måste visas inom den bransch man vill verka.
Enligt respondenten bör en mission, eller ett så kallat brand statement tala till målgruppen. En arbetsgivare vill inte bara ge utan den vill även få något i
gengäld. Därför bör individen formulera detta på rätt sätt för att på så vis få fram att denne vill och kan erbjuda något.
På frågan hur man kan marknadsföra sig varumärke på bästa sätt ges svaret att det bästa man kan göra under sin studietid är att engagera sig. Genom detta ska man försöka lära känna så mycket folk som möjligt, alltid göra ett bra jobb och vara en rolig person att jobba med. Respondenten anger mer specifikt att man genom synas i sociala medier och att göra detta på rätt sätt kan man få ut sitt faktiska varumärke. Man bör tänka på hur man uppfattas och försöka kontrollera detta i den mån det går. Intervjuobjektet styrker sitt påstående genom att
exemplifiera och berätta om en man som blivit av med sitt jobb på grund av sociala medier. Det personliga varumärket fick sig då en rejäl törn och chansen till framtida arbetstillfällen är med stor sannolikhet rejält nedsatt. Vidare berättar respondenten att LinkedIn är en bra social media då det kan bidra till kontaktskapande på det professionella planet. Det dras en jämförelse mellan Facebook och LinkedIn och slutsatsen är att LinkedIn är att föredra gällande yrkeskontakter som möjliggör att referenser kan komma att ges.
Respondenten får sammanfatta hur en bra marknadsföring av det personliga varumärket ska vara och kommer fram till att det viktiga är att ha i åtanke att ingen kan läsa mellan rader. Det är bara individen själv som vet vad denne egentligen står för och bör sträva efter att visa. Detta kan exempelvis göras genom att klä sig på ett lämpligt sätt utifrån vad man vill ge för uppfattningar.
Det bör inte tas för givet att omgivningen förstår och kan det även vara en god idé att vara mer förklarande och inte bara berätta vad man har gjort utan även vad det har gett för resultat. Kommunikationen är med andra ord en mycket essentiell punkt menar respondenten.
Individen som har utvecklat ett personligt varumärke kommer även att leva med detta och förknippas med det. Vi frågar respondenten vad som kan vara viktigt att tänka på i detta avseende och svaret blir att man ska vara transparent. Det gäller att inte vara samma person på jobbet som med familjen. Det ska finnas en professionell sida och en personlig sida. Den senare är inget som ska följa med till jobbet då kollegor i regel inte är intresserade av att lära känna denna. Då jobb står i fokus. Respondenten tror inte att det är något problem att ha två olika sidor beroende på var man befinner sig så länge värderingarna är desamma och levs efter.
På frågan hur individen bör gå tillväga i det framtida arbetet med varumärket står fokusen kvar vid självreflektion och att individen bör fortsätta samla in feedback från andra. Det handlar om ett kontinuerligt arbete och respondenten menar att det är man aldrig färdig med utan att hela livet är en utveckling.
RESPONDENT 2 – Carl-Johan Granqvist
Vid frågan hur man bör börja vid skapandet av det personliga varumärket poängterade respondenten likt innan att det viktiga är vad som gör en individ unik, och därför bör man därför starta med att se vad det är just som det egna varumärket kan erbjuda som gör att man ses som unik. Denna fråga kretsade mycket runt att just hitta sin specialkompetens och det som kommer göra att en individ har möjlighet att sticka ut. För att kunna sticka ut poängterade
respondenten just det att hitta den färdighet eller kunskap som kan göra en till en individ till en mästare inom just det området. Det var därför viktigt att hitta just sin unika specialisering och inrikta sig på denna så att individen vet vad det personliga varumärket faktiskt står för. Vi gick sedan vidare med att fråga intervjuobjektet vad denna tyckte att det var viktigt för en student att fråga sig själv i denna uppstartsfas för att få en större inblick. Här svarade respondenten att det studenten bör fråga är vad den innehar för kunskap, egenskap, erfarenhet eller färdighet som kommer göra att dennes personliga varumärke verkligen kan vara utmärkande bland andra.
Vid nästa steg tog respondenten upp att planering var viktigt och att noga tänka igenom. Innan man börjar marknadsföra varumärket så måste studenten tänka igenom varumärket noga innan det blev offentligt. Här togs det även upp att det är viktigt att veta hur seriöst man vill jobba med sitt varumärke, om det är något man ska gå helt in med eller jobba med lite halvt. Detta var något som
respondenten ansåg att man måste ha klart för sig så att studenten kunde veta vilken nivå den skulle lägga arbetet på men också hur mycket det personliga varumärket kunde tänkas ge tillbaka.
Att arbeta med att sätta upp mål vid arbetet med det personliga varumärket var nästa ämne respondenten styrde mot. För att komma någonstans måste man veta var man ska komma betonade respondenten och la därmed en stor vikt vid just mål. Om studenten inte vet var den vill komma och inte har en klar plan för detta blir det även svårt att jobba mot något. Förslaget var här för studenten att fråga sig själv var den ville se sig själv och sitt varumärke om en månad fram till mot tio år och sedan jobba hårt mot att nå detta.
Vid analysen av de andra konkurrenterna på arbetsmarknaden nämnde
respondenten att man bör hålla koll på vad sina konkurrenter. Det var något som sågs som självklart, dock ska det inte läggas ner för mycket tänkande och energi på vad sina konkurrenter gör utan istället att fokusera mer på det egna
varumärket. Vid analys av arbetsmarknaden kom termen utbud och efterfrågan på tal. Respondenten argumenterade för det faktum att det är ingen idé att gå in på en marknad med ett jättebra varumärke om ändå ingen vill ha det. Det var därför viktigt att analysera detta först för att veta att just det individen kunde erbjuda också efterfrågades, eller att anpassa vad individen kunde erbjuda efter vad som efterfrågades utan att förlora det egna varumärkets karaktär helt.
Att utforma en mission eller brand statement var inget respondenten lade någon större vikt vid. Det sågs inte som någon viktig del i utvecklingen av det
personliga varumärket så länge det finns ett fokus på vad som gör det personliga varumärket unikt och specialiserat.
Vid frågan angående marknadsföringen av det personliga varumärket betonades det att just synlighet var nyckelordet. Att synas mycket genom många olika kanaler sågs här som bästa taktik, dock ej irrelevanta kanaler. Det var viktigt att de kanaler som valdes var relevanta för den målgrupp varumärket ville nå men också vad varumärket ville förknippas med. Här var likt innan planering en viktig del av arbetet för att göra det på ett så genomtänkt sätt som möjligt, vilket också var svaret på vår nästkommande fråga.
Respondenten svarade att vid nästa steg gällande hur man lever med det personliga varumärket att är viktigt att vara konsekvent för att alltid uppfattas på samma sätt och inte avvika från detta. Genom detta kunde varumärket uppfattas som ostabilt. Att man även ger en sann bild av sig själv och inte låtsas vara något som individen inte är ansågs också som en viktig del i det hela. Det hela fokuserades på att just inte avvika från det man är känd för. Respondenten ansåg att det är väsentligt at vara sann med sin specialisering som varumärket har även på fritiden, åtminstone till en viss gräns. Ett exempel togs upp där respondenten påstod att om en individ är känd för en stor kunskap inom matlagning blir det inte genuint om individen inte lagar mat på fritiden. Det argumenterades för detta då det personliga varumärket med stor sannolikhet inte längre ses som trovärdigt.
Avslutningsvis berättade respondenten att det en individ bör fortsätta med är utvecklandet av varumärket. Arbetet bör ske planerat och genomtänkt och det argumenterades för att det alltid måste finnas en anledning till varför man gör något och därmed också ett syfte med allt man gör. Detta var då något som var viktigt att tänka på med vidare utveckling av det personliga varumärket. Det betonades även vikten av att alltid gå framåt, och att inte tappa kvalitén på varumärket utan att jobba med att hålla detta uppe
6. DATAANALYS
I detta kapitel jämförs insamlad data från kapitel fem med referensramen från kapitel tre.
6.1 FORSKNINGSFRÅGA 1 – FÖRDELAR
Den första fördelen från vår referensram är möjligheten för individen att kunna stå ut på arbetsmarknaden och att differentiera sig från konkurrenter vilket stöds av Harris och Rae (2011), Mark Morgan (2011), Montoya och Vandehey (2002), Rampersad (2009) och Randall (2000). Detta var något som respondent 2 fokuserade mycket kring som en vital fördel och menade att det egentligen var syftet med hela processen. Respondent 1 nämnde inte att stå ut som en direkt fördel men menade på att det räcker inte bara med en examen för att bli speciell på arbetsmarknaden utan det krävs mer insatser än så.
Den andra fördelen från vår referensram är att ett starkt personligt varumärke ses som unikt vilket Montoya och Vandehey (2002) och Rampersad (2009) poängterar. Detta var dock inte något som respondent 1 nämnde som en viktig fördel i utvecklingen av det personliga varumärket. Respondent 2 fokuserade därmed mer på denna del och fortsatte i spåret att stå ut och att man där också var unik om man stod ut.
Vår tredje fördel är det som Harris och Rae (2011), Mark Morgan (2011) och Montoya och Vandehey (2002) menar som den fördel att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Detta var något som ingen av de båda respondenterna tog upp som en direkt fördel. De tog dock både upp det mer som en indirekt fördel som ett resultat av andra nämnda fördelar.
En annan av våra fördelar är att individen kan skapa sig en identitet på
arbetsmarknaden vilket Aaker (1996) och Rampersad (2009) syftar på. Denna fördel kom båda intervjuobjekten in på som en viktig fördel med ett starkt
personligt varumärke. Respondent 1 tog upp det rykte som ett starkt varumärke kan få och jämförde med ett svagt varumärke då ingen vet om dess existens.
Även respondent 2 gick mycket in på att skapa sig en identitet på marknaden och att bli känd, detta för exempel genom att bli riktigt bra på en speciell gren och expert inom ett visst område.
Att lättare bli tilldelad arbetsmöjligheter har vi även tagit upp i vår referensram som en fördel med stöd från Mark Morgan (2011), Montoya och Vandehey (2002) och Rampersad (2009). Detta var något som respondent 1 tog upp i samma spår som att skapa sig en identitet på marknaden och menade då också att det ger utrymme för möjligheter att dyka upp. Respondent 2 tog upp detta på ett mer indirekt sätt då han syftade på den fördel att bli en expert inom ett område, vilket i sin tur också kommer ge större chans till möjligheter.
Den sista fördelen nämnd i vår referensram är fördelen på det mer personliga planet som en individ kan vinna på att utveckla det personliga varumärket vilket är något som både Arruda (2002) och McNally och Speak (2003) betonar som en stor fördel. Detta var något som respondent 1 fokuserade som egentligen den största fördelen och var också det som de lärde sina studenter mest inom detta ämne, nämligen att lära känna sig själv. Denna fördel var det som respondent fokuserade mest kring på delen om fördelar i intervjun och betonade vikten av självkännedom. För respondent 2 var denna fördel att det kunde ge ett ökat självförtroende men var inte en relevant fördel för denna
Fördelar som att visa vem individen är, ger ökad synlighet, ger ett klart fokus för karriär eller företag, ger förbättrad inkomst, framgång under ekonomiska
nedgångar, nå utsatta mål och expandering mot nya affärsområden nämndes inte alls av någon av respondenterna.
Tabell 6.1 visar en sammanställning av referensram jämfört med empiri gällande fördelar.
Fördel Respondent 1 Respondent 2
Att stå ut Delvis Ja
Att ses som unik Nej Ja
Att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden
tillfredsställelse Ja Ja
Ger ökad synlighet Nej Nej
Ger ett klart fokus för
karriär eller företag Nej Nej
Ger förbättrad inkomst Nej Nej
Framgång under
ekonomiska nedgångar Nej Nej
Nå utsatta mål Nej Nej
Expandering mot nya
affärsområden Nej Nej
6.2 FORSKNINGSFRÅGA 2 – VARUMÄRKETS EGENSKAPER
Vad ett personligt varumärke bör vara för att anses som starkt är att det ska vara byggt på individen enligt Montoya och Vandehey (2002), Rampersad (2009) och Schwabel (2009). Detta var något som respondent 1 nämnde mycket under intervjun genom att påpeka att det personliga varumärket bör vara byggt på vad individens står för och vem denne är. Det ska baseras både på individens
kompetenser och den egna självkännedomen. Respondent 2 påstod att det personliga varumärket bör baseras på en egenskap som gör denne unik. Dock blev det ingen inriktning på värderingar eller personlighet utan fokus låg just på vad som kan göra individen unik med hjälp av någon specifik egenskap.
Ett personligt varumärke bör även paketera och sälja individen med syfte att förvandla individen till en produkt. Detta stöds av Lair et al. (2005) och Montoya och Vandehey (2002). Respondent 1 talar mycket att en individ bör skräddarsy
Tabell 6.1 – Sammanfattning av fördelar
sitt personliga varumärke vilket innebär att specifika egenskaper då paketeras och skapar ett personligt varumärke med syfte att säljas in. Även respondent 2 talar för denna faktor och ser det som ett helhetspaket som ska säljas, med allt från en viss egenskap till hur individen klär sig.
Ett personligt varumärke bör även vara enhetligt enligt McNally och Speak (2003), Montoya och Vandehey (2002) och Rampersad (2009). Detta är något som respondent 1 ställde sig emot då en individ inte bör vara enhetlig i sitt privatliv respektive arbetsliv. Så länge individen fortfarande agerar enligt värderingar riskerar inte varumärket att förlora sin autenticitet. Respondent 2 nämnde detta under intervjun som något man bör ha i åtanke. Man bör vara konsekvent i sitt beteende men till en viss gräns.
McCorkle et al. (2003) och Morgan (2011) tar även upp att ett personligt
varumärke bör inneha erfarenheter och färdigheter. Respondent 1 nämner vikten att engagera sig under studietiden, vilket indirekt stödjer detta då det leder till att erfarenhet och färdigheter anskaffas. Även respondent 2 som anser att en individ bör bli expert inom ett visst område påstår indirekt att det krävs färdigheter och erfarenhet för att möjliggöra detta.
Ett personligt varumärke bör även vara annorlunda och utmärkande enligt McNally och Speak (2003), Montoya och Vandehey (2002) och Rampersad (2009). Respondent 2 fokuserade mycket på denna aspekt och betonade att individ bör arbeta för att ses som unik via sitt personliga varumärke. Det är viktigt att stå ut mot andra varumärken för att stå ut mot konkurrensen som finns. Även respondent bedömer att en individ bör sträva efter att ses som
utmärkande då alla studenter har en examen och att det därmed krävs mer än så.
McNally och Speak (2003) och Rampersad (2009) delar uppfattningen av att ett personligt varumärke ska vara relevant. Respondent 1 nämnder detta som en stor betydande faktor då individen måste veta vad denne vill kommunicera och kunna skräddarsy sitt personliga varumärke efter vald målgrupp. Respondent 2 däremot nämner detta indirekt genom att individen måste veta hur den ska föra sig på rätt sätt och klä sig efter rätt tillfälle.
Ovanstående nyligen nämna författare tycker även att ett personligt varumärke bör arbetas med kontinuerligt. Detta var något som båda respondenterna tog upp som en viktig aspekt med tanke på att en individ aldrig blir klar med sin
utveckling. Det är med andra ord en ständig process som måste arbetas med kontinuerligt.
Montoya och Vandehey (2002) och Rampersad (2009) delar en rad olika uppfattningar av vad ett personligt bör innehålla för att uppfattas som starkt.
Ett personligt varumärke bör bland annat vara autentiskt för att uppfattas som starkt. Detta är något som respondent 1 talade mycket om och nämnde vikten av att en individ ska vara sig själv och ge intryck av att genuin. Respondent 2
berörde dock inte detta område.
Ett personligt varumärke bör även ses som överlägset, vilket innebär att
individen ses som det självklara valet. Respondent 2 talade mycket om detta och argumenterade starkt för att en individ bör arbeta mycket med att försöka ses som en expert. Genom detta skiljer sig denna från konkurrensen och står ut gentemot andra individer. Respondent 1 nämnde inte detta som någon främre faktor som påverkar huruvida ett personligt varumärke är starkt.
Ett personligt varumärke bör även vara specialiserat vilket respondent 2 talade mycket om under sin intervju. Det är viktigt att välja en speciell gren och genom denna ses som en expert för att utveckla ett starkt personligt varumärke.
Respondent tar inte upp specialisering som en konkret faktor men talar om att en individ bör vara bra det denne gör genom att göra ett bra jobb.
Synlighet är även något som en individ bör arbeta med hos det personliga varumärket. Båda respondenterna anger detta som en viktig faktor för att ett
Synlighet är även något som en individ bör arbeta med hos det personliga varumärket. Båda respondenterna anger detta som en viktig faktor för att ett