Forskningsfråga 2 utifrån handlingsutrymme

Lipsky menar i sin teori om gräsrotsbyråkrater att socialsekreterare har en delad yrkesroll. De ska å ena sidan verka utifrån individens intresse och behov, och å andra sidan vara ansiktet utåt för den organisation de arbetar inom.

Socialsekreterare får genom sitt handlingsutrymme en möjlighet att uppfylla de krav som sätts på dem. Socialsekreterare och skolpersonal kan båda ses som gräsrotsbyråkrater (Lipsky, 2010). Båda professioner har direkt kontakt med unga. Båda yrken möter därmed olika barn med unika behov. Deras handlingsutrymme möjliggör att de utifrån lagstiftningen och riktlinjer, verkar för barnens bästa. Handlingsutrymmet möjliggör samverkan gällande unga då det krävs en

helhetssyn i detta arbete där socialsekreterares och skolpersonalens synvinkel är användbart och relevant. Tvärprofessionella arbetsgrupper som kan liknas vid samverkansprojekt mellan skolor och Socialtjänsten har hög effektivitet och är ett måste. Detta eftersom komplicerade problem enbart kan lösas med hjälp av mångsidig kunskap (Svensson et.al, 2014). Att samverkan har blivit ett verktyg i arbete med ungdomsbrottslingar kan förstås utifrån juridiska och politiska ramar samt att skolpersonal och socialsekreterare upplever det var fungerande.

7. DISKUSSION

Denna studie har haft i syfte att undersöka ungdomsbrottslighet vilket är ett samhällsproblem. Det har därmed varit relevant att ta reda på tecken som talar om för socialsekreterare och skolpersonal att barn löper risk att utveckla kriminellt beteende i ungdomsåren. Denna studie har även undersökt hur Socialtjänsten och skolan kan genom sin samverkan tackla ungdomsbrottslighet. Studien har besvarat syftet samt frågeställningarna utifrån de återkommande teman som identifierades i empiri och tidigare forskning. Denna studie fann att en framträdande faktor som behövs i Socialtjänsten och skolans samverkan är kommunikation. I första hand behöver där finnas ett gemensamt språk, gemensamma förståelse och

informationsdelning för att samverkan ska kunna bli effektivt. Andra viktiga faktorer som är rådande i alla lyckade samverkansprojekt handlar om att verksamheter delar en gemensam problembild och att ansvarsfördelningen i arbetet är tydligt. I arbete med att tackla ungdomsbrottslighet krävs att båda professioner delar med sig av sin synpunkt, är öppen för att samverka och bildar en förståelse för den andres arbete. Allas perspektiv behövs för att få en

helhetsbild på den unges situation. Socialtjänsten samarbetar även med andra myndigheter såsom polisen. Studien har dock avgränsats till att endast undersöka samarbetet mellan socialsekreterare och skolpersonal. Skolpersonal valdes för att de ansågs vara den yrkesgruppen med mest daglig kontakt med unga. Studien har även haft fokus på det förebyggande arbetet och då har det varit mest relevant att ta med skolpersonalen som har möjlighet att genom tidig upptäckt arbeta

förebyggande tillsammans med Socialtjänsten. Med hjälp av materialet kan studiens andra fråga gällande tecken på barn i riskzon besvaras. Omsorgssvikt valdes som ett övergripande tema på alla förändrade beteenden den unge uppvisar som tyder på dåliga familjeförhållanden. Dessa tecken kan bland annat vara aggression, depression, dålig självkänsla eller koncentrationssvårigheter.

Omsorgssvikt uppstår då barnets förälder brister i sin omsorgsförmåga vilket leder till att det formas en otrygg anknytning i barn-förälder relation. Den professionella bör vara uppmärksam på tecken som barn uppvisar som tyder på omsorgssvikt. En annan riskfaktor som är ett tecken på att ett barn kan hamna i kriminalitet är om

barnet är negativ ställd till skolan, har hög frånvaro, är oengagerad och presterar dåligt i skolan. Brottsligt beteende kan bäst motverkas genom tidig upptäckt. Tidiga samordnade insatser från samhällsaktörer bryter de ungas negativa utveckling. Utifrån de redovisade slutsatser som jag kom fram till har jag kunnat identifiera samband till teori om handlingsutrymme och socialkonstruktivism. Genom dessa teorier analyserades materialet ytterligare. Båda yrken kan med hjälp av konstruerade normer identifiera avvikande beteenden hos unga, som kan tala om för att ett barn är i riskzon. Handlingsutrymme är något som både

socialsekreterare och skolpersonal har, vilket påverkar deras samarbete eftersom båda måste förhålla sig till sina organisations regler. Men handlingsutrymme kan också öppna utrymme för samarbete så det är upp till den yrkesverksamma att tolka sitt handlingsutrymme och antingen se den som hämmande eller som främjande till samverkan.

En fråga som väcktes under studiens gång var kring åtgärderna som kan vidtas vid upptäckten av riskfaktorer. Med tanke på att tidiga samordnade insatser är

effektiva och kan motverka ungdomsbrottslighet och en ogynnsam utveckling, vore det intressant att titta närmare på vilka möjligheter Socialtjänsten och skolan har till att åtgärda dessa problem genom sin samverkan med varandra.

REFERENSER

• Andershed A.K & Andershed H (2015). Improving evidence-based social work practice with youths exhibiting conduct problems through structured assessment. European journal of social work. Vol 19 issue 6.

• Andershed A.K & Andershed H (2019). Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga: att använda teori och forskning i praktiken. (200420)

• Brå (2003). Tio lokala brottsförebyggande råd. (Rapport 2003:13). (200510).

• Brå (2007). Personer misstänkta för brott. Slutlig statistik för år 2007. (200318)

• Cashwell S.C & Vacc A.N (1996). Familial influences on adolescent delinquent behavior. The family journal: counseling and therapy for couples and families. Vol 4, No 3. s 217-225. (200410)

• Deloitte (2014). Revisionsrapport samverkan kring barn och unga i riskzon. (200315)

• Enell S & Denvall E (2018). Att överskrida gränser för barnens bästa. Tidigt och förebyggande arbete i Växjö kommun. Rapportserie i socialt arbete nr 1/2018. Copy center Linnéuniversitet. (200329)

• Folkhälsomyndigheten (2017) Handledning för litteraturöversikter. (200510)

• Forsberg C & Wengström Y (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur Kultur Akademisk. Upplaga 4.

• Garnefski N & Okma S (1996). Addiction-risk and aggressive/criminal behavior in adolescence: influence of family, school and peers. Vol 19, issue 6. S 503-512. (200402)

• Johansson R (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Halmstad: Bulls Graphics AB. Upplaga 3

• Lag om vård av missbrukare i vissa fall. SFS 1988:870

• Lipsky M (2010). Street-level bureaucracy. Russel Sage Foundation.

• Lunden, K (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Stockholm: Stiftelsen allmänna barnhuset.

• Machteldt H, Stams G.J, Van Der Put C, Dubas J.S, Van Der Laan P. (2012). A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of abnormal child psychology. Vol 40, lss 5. s 771-785. (200501)

• Malmö Universitetsbibliotek. 200330. Arbetsblad för sökord-mall. (200427)

• Mattsson T (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Gleerups Utbildning AB. Upplaga 2

• O’Brien M.A & Mcguckin C (2016). The systematic literature review method: trials and tribulations of electronic database searching at doctoral level. Sage Research Methods Cases.

• Okamoto S.K (2001). Interagency collaboration with high-risk gang youth. Child and adolescent child journal. Vol 8 nr 8.

• Olsson S (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Upplaga 4

• Osofsky H.J & Osofsky J.D (2001). Violent and aggressive behaviors in youth: a mental health and prevention perspective. Psychiatry. Vol 64, issue 4. s 285-295.

• Palinkas L.A, Fuentes D, Finno M, Garcia A.R, Holloway I.W. (2014) . Interorganizational collaboration in the implementation of evidence based practices among public agencies serving abused and neglected youth. Administration and policy in mental health and mental health services research. Vol 41, lss 1. s.74-85. (200502)

• Pedersen J & Stothard B (2015). The danish SSP model- Prevention through support and cooperation. Drugs and alcohol today. Vol 15. issue 4. s 231-242. (200416)

• Robson D.A, Allen M.S, Howard S.J (2020). Self-regulation as a predictor of future outcomes: a meta-analytic review. Psychological Bulletin. Vol 146, lss 4. s 324-354. (200415)

• Shaw J, Welch A, Williamson M, Mitchell c (2018). Developing a systematic literature review on the use of social media as a health intervention in adolescent health: A case study. SAGE research methods cases.

• Skollag, SFS: 2010:800

• Skolverket (2018) Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Delredovisning 2018.

(200423)

• Socialförvaltningen & Utbildningsförvaltningen Botkyrka kommun. (2012). Styrdokument för samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst till stöd för barn som far illa eller riskerar att fara illa.

• Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov. (200320)

• Socialstyrelsen (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa: en vägledning för hälso. och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. (200413)

• Socialstyrelsen (2016). Utvärdering av samverkansformen sociala insatsgrupper. Del redovisnings av ett regeringsuppdrag. (200418)

• Socialstyrelsen (2019) Tidiga och samordnade insatser. (200501)

• Socialstyrelsen (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende. (200315)

• Socialtjänstlag, SFS: 2001:453

• Sorbring E & Bolin A (2017). Skolans identifiering av barn i gråzonen. Socialmedicinsk tidskrift. Vol 94. nr 4. s 477–484.

• SOU 2018:32. Ju förr desto bättre- vägar till en förebyggande socialtjänst. Delbetänkande av utredningen framtidens socialtjänst. Stockholm: 2018

• Svensson K, Johnsson E, Laanemets L (2014). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Falkenberg: Team Media Sweden AB. Upplaga 1.

• Tham H. (2017). Tidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategi. I: Den svenska ungdomsbrottsligheten. Estrada F & Flyghed J (red.). Stockholm: Studentlitteratur AB. Upplaga: 4

• Utbildningsdepartementet (2017) Uppdrag att genomföra ett

utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. (200505)

• Van Wert. M (2017). Which maltreated children are at greatest risk of aggressive and criminal behavior? an examination of maltreatment

dimensions and cumulative risk. Science direct. Vol 69. s. 49-61. (200403)

• W.Bolton K, O.Maume M, Jones Halls J, D.Smith S, (2017). Multisectoral approaches to addressing youth violence. Journal of human behavior in the social environment. Vol. 27, issue 7. s.760-777 (200418)

• Webster-Stratton C & Taylor T. (2001). Nipping early risk factors in the bud: preventing substance abuse, delinquency, and violence in

adolescence through interventions targeted at young children (0-8 years). Prevention Science. Sep 2001. Vol 2. (200402)

• Wenneberg S.B (2010) Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber. Upplaga 1.

• Wikström P & Torstenson M (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. (200516)