Forskningsmetod och design

3. Metod

Metodkapitlet syftar till att presentera och argumentera för val av metoder med utgångspunkt i huruvida de lämpar sig att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta inkluderar forsknings-, datainsamlings- och analysmetod samt en beskrivning av forskningsdesign och litteraturstudie. Vidare redogör kapitlet för studiens tillförlitlighet.

3.1. Forskningsmetod och design

Syftet med denna studie är att försöka beskriva vad som ligger bakom organisationers val av projektmetod och därmed försöka identifiera påverkansfaktorer till detta val. För att kunna svara på forskningsfrågorna tillämpar studien en kvalitativ forskningsmetod. En kvalitativ studie anses lämplig eftersom den erbjuder en större möjlighet att studera respondenterna mer ingående: Den ger mer flexibilitet vilket möjliggör en bredare bild över respondenternas perspektiv samt att den lägger stor vikt vid närhet till respondenterna, strävan efter förståelse och rik och fyllig data (Bryman & Bell 2013). Vidare lämpar sig en kvalitativ forskningsmetod när man söker förståelse för ett redan befintlig fenomen (Stern 1980) eller när målet är att ackumulera komplex information om undersökningsämnet (Corbin & Strauss 2014) vilket överensstämmer med studiens forskningsfrågor.

I denna studie kommer innovationsdiffusionsteorier undersökas huruvida de är applicerbara i ett projektmetodsammanhang. Därmed kommer forskningsmetoden ha en deduktiv ansats på teorin. Tyngden för en deduktiv ansats ligger på just teoriprövning (Bryman & Bell 2013) vilket innebär att den utgår från befintlig teori som ska undersökas. Vidare har en tolkande fallstudiedesign tillämpats då den är fördelaktig vid utforskandet av människors erfarenheter samt att den drar nytta av en redan utvecklad teoretisk position för att underlätta ackumulerandet och analysen av data (Gray 2019). Med det sagt passar det denna studies utformning och genomförande. Enligt Gray (2019) är en fallstudie också ideal när frågor gällande ”hur” och ”varför” planeras att ställas. Medan enkäter tenderar att samla data inom en begränsad mängd ämnen från många människor kan fallstudier utforska många teman och ämnen fast från en mycket mindre skara människor eller organisationer (Eisenhardt 1989).

Enligt Tight (2010) innebär en fallstudie en detaljerad undersökning av ett litet urval intressen och vanligtvis också ur ett visst perspektiv vilket går i linje med syftet av denna studie.

32 3.2. Litteraturstudie

Litteraturstudien syftar till att ge en insikt i tidigare forskning och litteratur inom studiens forskningsområde. Därmed ges en beskrivning av Abrahamsons (1991) fyra perspektiv, interorganisationsimitation och fenomen såsom ”Management Fashion” samt sambandet mellan projektledning och hållbar utveckling. Vidare ges också en överblick av agila och traditionella projektmetodiker för att få förståelse för vad som skiljer dem åt samt när och varför de används. Flera av de källor som används i litteraturstudien är relativt gamla men anses fortfarande vara aktuella då mycket utav dagens forskning utgår från just dessa källor. En av dessa är Abrahamson (1991) som myntade fenomenet ”Managament Fashion”

och vars typologiska perspektiv fortfarande används i dagens forskning.

Abrahamsons (1991) artikel baseras i sin tur på äldre forskning som bidragit till hans slutsatser och anses därmed också bidra till denna studie. Litteraturstudien är viktig för att kunna koppla samman teori och empiri och därmed ge resultatet relevans. Den teoretiska bakgrunden bygger främst på publikationer av vetenskaplig karaktär men också på böcker, seminarier, tal och vissa hemsidor på internet såsom Manifestet (2001). Litteraturen har huvudsakligen hämtats från Google Scholar via Karlstad universitets hemsida.

3.3. Datainsamling

Enligt Gray (2019) lämpar sig intervjuer bra när forskningsfrågor behöver undersökas på djupet och detaljerad information söks. Intervjuer är också ett effektivt sätt att erhålla väsentlig information från personer med särskild kunskap som till exempel yrkesverksamma personer med en särskild arbetsroll och erfarenhet (Denscombe 2018). Datainsamlingen genomfördes i denna studie genom semistrukturerade intervjuer eftersom de ger möjligheten att leda en intervju i önskad riktning utan att vara för kontrollerad (Gray 2019; Bryman

& Bell 2013). Bryman och Bell (2013) hävdar att metoden ger, istället för bred kunskap, mer djupgående kunskap inom specifika områden. Vidare påpekar Gray (2019) att semistrukturerade intervjuer möjliggör identifiering av oförutsedda faktorer vilket kan bidra med väsentlig information och därmed hjälpa att svara på forskningsfrågorna.

3.3.1.Val av respondenter

För att välja passande respondenter tillämpades selektivt urval, en process vars syfte är att identifiera nyckelpersoner som kan bidra med data lämpat för studien (Gray 2019). Selektivt urval ger möjligheten att på ett flexibelt sätt välja

33 respondenter med rätt expertis, vilket i det här fallet är högst nödvändigt.

Fallstudieorganisationerna samt dess representanter (näringslivsanställda) valdes genom en process bestående av två steg: 1) Utifrån företagets storlek (sett till antal anställda) och arbetssätt (projektform) och 2) utifrån företagets användning av projektmetoder samt respondentens expertis. Anledningen till att urvalsprocessen utfördes i två steg är för att det är mer eller mindre omöjligt att avgöra om organisationen besitter rätt kunskap baserat på steg 1. Efter första steget krävs alltså en grundligare granskning om organisationen uppfyller kraven i steg 2. Som tidigare nämnt förutsätts det att organisationen använder sig av en eller flera etablerade projektmetoder. Med etablerade projektmetoder menas projektmetoder som är globalt kända, det vill säga inte interna projektmetoder som till exempel utvecklats och exklusivt används av en och samma organisation. Detta för att organisationer i sistnämnda exemplet inte är kvalificerade att svara på studiens forskningsfrågor. Med detta sagt krävs det därmed en respondent med rätt expertis – någon som kan svara på varför den etablerade projektmetoden används. I detta fall någon med ett övergripande ansvar för, eller kunskap om, projekten som drivs. Variation har medvetet etablerats i använda projektmetoder (t.ex. Scrum, Vattenfall och PMI) samt organisationernas storlek och bransch för att kunna generera ett så generaliserbart resultat som möjligt.

För en kvalitativ studie rekommenderas en urvalsstorlek på 10 till 30 respondenter för att uppnå tillräcklig datamättnad (Gray 2019). Antalet respondenter begränsas i denna studie inte bara av tidsfaktorn utan också av rådande situation i samband med Covid-19. Detta ledde till att det selektiva urvalet fick utökas, i detta fall till att inkludera även forskare. Dessa forskare valdes baserat på deras forskningsområden och eftersom frågorna i deras fall, huvudsakligen, handlar om vad de tror i särskilda avseenden fick de själva avgöra om de hade rätt expertis och tillräcklig kunskap för att kunna bidra med intressanta insikter. Trots detta är urvalsstorleken liten. En respondentöversikt presenteras i Tabell 4.

Tabell 4: Respondentöversikt

Kategori Benämning Arbetsroll/Område

Näringslivsanställd N1 Chef för projektkontor

Näringslivsanställd N2 Projektstrateg/

projektutvecklare

34 3.3.2.Förberedelse

En semistrukturerad intervju föregås av planering och förbestämda frågor men med utrymme för flexibilitet i hur frågor ställs av informanten (Gray 2019).

Detta kräver en väl utformad intervjuguide som både kan säkerställa att korrekt data ackumuleras men samtidigt ge respondenten möjligheten att vara flexibel i sina svar. Till denna studie används två intervjuguider: En för näringslivsanställda (Bilaga A) och en för forskare (Bilaga B). Båda intervjuguider utvecklades i första hand utifrån Abrahamsons (1991) tre mindre dominanta perspektiv samt hållbar utveckling med hänsyn till det sammanhang de testas mot: projektledning. Däremot skiljer sig intervjuguiderna till viss del när det kommer till de specifika frågorna eftersom de anpassats efter vilken information respondenten förväntas kunna bistå med. Båda intervjuguider har gemensamt att varje del inleds med frågor av sluten karaktär för att sedan övergå i öppna frågor med syftet att extrahera så mycket relevant information som möjligt.

En pilotintervju genomfördes med N1 i god tid för att testa första versionen av intervjuguiden. Efter transkribering togs beslutet att justera intervjuguiden på grund av avsaknad av viktig information och förekomst av irrelevant information. Med intentionen att försöka ”rikta” intervjuguiden på rätt spår utan att göra den för kontrollerad tillades därför några ytterligare frågor samtidigt som befintliga frågor omformulerades och intervjuguidens struktur ändrades. Detta resulterade i en längre och mer komplex intervjuguide men det ansågs i detta fall nödvändigt. Inte bara för att kunna extrahera mer relevant data utan också för att öka datamängden generellt då det i ett ganska tidigt skede uppdagades att det skulle bli svårare än vanligt att hitta tillgängliga respondenter på grund av Covid-19.

Forskare F1 Agila projektledningsmetoder

i större företag

Forskare F2 Organisering av projekt

Forskare F3 Införande och användning av

systemutveckling- och projektledningsmetoder

35 3.3.3.Genomförande

Respondenterna kontaktades via antingen telefon eller mail där de blev introducerade till studiens syfte samt informerade om att all information hanteras konfidentiellt. Vid bokning av intervju fick samtliga respondenter ta del av intervjuguiden för att förbereda sig och därmed också få möjlighet att bekanta sig med frågorna samt ställa egna frågor vid behov. På grund av rådande pandemi av Covid-19 genomfördes intervjuerna via videosamtal med hjälp av den digitala plattformen Zoom och spelades in efter godkännande av respondent. Enligt Gray (2019) är videointervjuer ett bra alternativ om inte intervjuerna kan genomföras på plats eftersom det bibehåller den personliga kontakten. En sammanställning av genomförda intervjuer presenteras i Tabell 5.

Tabell 5: Sammanställning av genomförda intervjuer

3.4. Dataanalys

Gray (2019) beskriver dataanalys som en process vars syfte är att bryta ner datamängden till mindre delar för att identifiera nyckelelement och struktur.

Dessa mindre delar kan sedan användas för att identifiera kopplingar som i sin tur kan generera nya insikter. Det finns flera sätt att göra detta men i denna studie användes tematisk analys som enligt Braun och Clarke (2006) definieras som en metod för att identifiera, analysera och redogöra för mönster eller teman i datan. De beskriver ett tema som någonting som fångar viktig information i datan i relation med forskningsfrågan. Enligt dem ligger en av metodens största fördelar i dess flexibilitet vilket gör den till ett bra forskningsverktyg för att generera rik, detaljerad och komplex data. Detta gör också att den lämpar sig

Intervju Respondent Genomförande Datum (DDMMÅÅ)

Tidsåtgång (h:min:s)

1 (Pilot) N1 På plats 090320 0:21:26

2 (Kompl.) N1 Digitalt (video) 210420 0:41:59

3 N2 Digitalt (video) 220420 0:46:18

4 F1 Digitalt (video) 270420 0:35:11

5 F2 Digitalt (video) 300420 0:56:57

6 F3 Digitalt (video) 040520 0:34:07

36 bra för kvalitativa studier. Metodens process består utav 6 steg: 1) Bli bekant med datamängden (transkribera, läsa och skriva ner idéer), 2) Generera koder (koda intressanta särdrag på ett systematiskt sätt och samla relevant data till varje kod), 3) Söka efter teman (samla koder till potentiella teman och samla data till varje tema), 4) Granska teman (kontrollera om alla teman fungerar i samband med koderna och hela datamängden samt generera en tematisk ”karta” av analysen), 5) Definiera och namnge alla teman (förfina det specifika med varje tema och den generella berättelsen av analysen för att sedan namnge varje tema) och 6) Producera rapporten (Välja övertygande exempel som relaterar tillbaka till studiens litteratur och forskningsfråga samt skapa en vetenskaplig rapport om analysen).

Dataanalysen i denna studie har ett teoretiskt eller deduktivt tillvägagångsätt vilket, enligt Braun och Clarke (2006), innebär att analysen har sin utgångspunkt i forskarens teoretiska inställning. Det betyder att kodningen görs utifrån studiens forskningsfrågor och kan på så sätt generera en detaljerad analys av specifika delar av datan, snarare än en bred analys av datan generellt.

3.5. Tillförlitlighet

Vissa forskare hävdar att en studies tillförlitlighet är viktigare än validitet och reliabilitet (Gray 2019). Skrtic (1985) föreslår att tillförlitlighet kan uppnås genom att fokusera på följande fyra punkter:

 Transferabilitet som avser resultatets överförbarhet eller resultatets likhet mellan olika sammanhang. Detta har eftersträvats genom att medvetet etablera variation i datan vad gäller använda projektmetoder (t.ex. Scrum, Vattenfall och PMI) samt organisationernas storlek och bransch. Vidare tillför forskarna till studiens transferabilitet genom att vidga åsiktsspektrumet och därmed ge datan mer djup och variation.

 Pålitlighet som fastställer forskningsstudiens resultat som konsekvent och repeterbar. Detta innebär att om någon annan skulle analysera datan skulle hen landa i ungefär samma resultat, tolkningar och slutsatser.

Pålitlighet etableras på bästa sätt genom audit trails vilket innebär att en extern person granskar datainsamlings- och dataanalysprocessen, resultaten, tolkningarna och slutsatserna för att sedan avgöra huruvida slutsatserna styrks av den insamlade datan. Denna studies pålitlighet kan tyvärr inte styrkas av audit trails men uppsatsen har däremot granskats vid tre separata seminarietillfällen av både handledare och andra uppsatsskrivare.

37

 Giltighet som länkar studiens resultat med verkligheten eller empirin och på så sätt demonstrerar resultatets sanning. Denna studie har tagit hänsyn till giltighet på två sätt: genom att använda två olika datakällor, dvs. både näringslivsanställda och forskare, samt att alla respondenter erbjöds möjligheten att granska transkriberad data efter genomförd intervju.

 Konfirmerbarhet som verifierar att resultatet är format av respondenterna snarare än författaren eller forskaren. Även i detta fall är audit trails ett sätt att uppnå detta men det har som sagt inte använts i denna studie.

Istället eftersträvar studien konfirmerbarhet genom att tydligt redogöra för valda metoder samt redovisa resultat och slutsatser på ett sådant sätt att läsaren själv kan identifiera kopplingarna mellan empiri och teori.

Det är viktigt att poängtera att den knappa datamängden i denna studie påverkar tillförlitligheten negativt, i synnerhet transferabilitet och giltighet. En större datamängd hade ökat studiens transferabilitet genom att ytterligare vidga ackumulerad information och på så sätt göra datan mer överförbar. Det skulle också öka studiens giltighet på så sätt att resultat, tolkningar och analyser hade baserats på fler källor. Vidare bidrar den begränsade tidsramen till att samtliga ovannämnda punkter inte uppnås till fullo. Med mer tid hade fler åtgärder kunnat vidtas för att öka studiens tillförlitlighet, såsom triangulering av metoder, källor, analys och teori samt att använda audit trails. En större tidsram hade förhoppningsvis också resulterat i en större datamängd vilken också hade bidragit till en ökad tillförlitlighet.

38

4. Empiri och resultat

Detta kapitel syftar till att presentera studiens empiriska resultat utifrån undersökta teman.

Dessa kommer kategoriseras enligt följande ordning: The Forced-Selection Perspective, The Fashion Perspective (uppdelat i två olika delar: Konsulter och Media), The Fad Perspective och Hållbar Utveckling . Avslutningsvis ges en sammanställning av studiens empiriska resultat.

4.1. The Forced-Selection Perspective

Ingen av de näringslivsanställda tror att externa organisationer med legitim eller politisk makt har påverkat deras val av projektmetod. N1 menar att det inte ligger i deras roll och att de ställer krav på resultat snarare än metod.

Det finns tillsynsmyndigheter som kräver dokumentation på vissa saker, men det kallar jag också för ett resultat. Hur vi dokumenterar, alltså hur vi kommer till den dokumentationsnivån, styr de ju inte. – N1

Det råder dock meningsskiljaktigheter huruvida de tror att dessa externa organisationer kan påverka valet av projektmetod bland organisationer. Medan N1 tror att de inte har någon som helst påverkan menar N2 att det beror på vilken typ av projekt man förvaltar.

Att använda en projektmetod är ju ett sätt att kvalitetssäkra arbetet samt att underlätta för förutsättningarna att nå särskilda gränsvärden som till exempel tillsynsmyndigheten sen ska bevaka – N2

N2 tar nybyggnation av ett reningsverk som ett exempel. Anledningen till att man bygger reningsverket beror på att EUs utsläppskrav till recipienter kommer att skärpas. Ett sådant projekt kräver att man har löpande kontroll över byggprocessen samt att man uppfyller de kvalitetskrav som ställs. I det fallet menar N2 att val av projektmetod skulle kunna vara en kritisk faktor.

Det råder även oenighet mellan forskarna. Två av forskarna är tveksamma till om makthavande organisationer har någon påverkan på denna typ av beslut. F1 upplever att ett sådant val borde vara självinitierat och att det kommer ”inifrån”

organisationen.

Jag tror faktiskt inte att en extern påverkan på det viset ändrar valet av projektmetod. Att en tillsynsmyndighet eller något har

39 fått en att byta projektmetod eller välja en viss projektmetod, det

tror jag faktiskt inte – F1

F3 är osäker när det kommer till den politiska makten men menar att statliga myndigheter skulle kunna påverka organisationers val av projektmetod genom att ”avskräcka” dem från att använda samma projektmetoder som de själva använder.

De har oftast olika lagar och förordningar som de måste förhålla sig till. Det gör oftast att de har svårare att gå över och byta metoder hur som helst. Jag tror att om det skulle påverka andra organisationer så skulle det vara för att de andra organisationerna vill vara annorlunda, för att de inte vill ha den styrningen och kontrollen – F3

F3 spekulerar också huruvida dessa makthavande organisationer skulle kunna vara beslutsorgan på något sätt. Om så är fallet menar F3 att det inte är omöjligt att de ligger till grund för att vissa projektmetoder väljs bland organisationer.

Detta genom att organisationer kan känna sig obligerade att ”följa efter”

eftersom det är lättare för dem att föra en dialog om de jobbar på liknande sätt.

F3 menar också att detta skulle till och med kunna vara avgörande i beslutet att välja eller avvisa en projektmetod. Till frågan om externa organisationer med politisk eller legitim makt kan vara en bidragande faktor till att mindre lämpliga projektmetoder används bland organisationer svarar F3 att det beror på hur mycket regelverk man styrs av.

Är det till exempel ett konsultbolag vi pratar om som inte har ett sådant regelverk, lagkrav eller sådan typ av verksamhet, då blir de nog inte påverkade av det. Men har man en liknande organisation så tror jag att det kan vara en bidragande faktor till att det väljs mindre lämpliga – F3

Till skillnad från föregående respondenter är F2 säker på att makthavande organisationer kan ha en påverkan och pekar särskilt på lagen om offentlig upphandling. F2 menar att det har haft en stor påverkan på hur man jobbar i många olika branscher i Europa, det vill säga vad man får och inte får göra.

Det blir svårt att jobba agilt. Man får till exempel inte kommunicera med kunden innan man gjort sin plan. Man har liksom ingen möjlighet att säga ”Vi startar så får vi se”. Det går inte – F2

F2 tar exemplet att leverera en mjukvara till en myndighet som köper med offentlig upphandling. I det fallet är myndigheten tvungen att offentliggöra specifikationer, vad de vill ha, och leverantören förväntas att lämna en offert

40 utan att ställa följdfrågor. Om någon, mot förmodan, skulle ställa följdfrågor måste dessa också offentliggöras för alla andra som vill lämna en offert. F2 menar att detta är en hämning i det agila arbetssättet och ”en hemsko för utveckling då man prioriterar en annan sorts rättvisa”. Av samma anledning tror F2 att detta också kan vara avgörande i beslutet att välja eller avvisa en projektmetod, särskilt avvisa eftersom man blir tvungen att välja bort ett önskat arbetssätt om man vill ha jobbet. På samma sätt poängterar F2 att detta kan vara en bidragande faktor till att mindre lämpliga projektmetoder används bland organisationer.

4.2. The Fashion Perspective 4.2.1.Konsultfirmor

Samtliga respondenter är överens om att konsultfirmor kan påverka valet av projektmetod bland organisationer. N1 och N2 tror att det kan bero på bristande kunskap och kompetens inom företaget och att det då är lätt att influeras av konsultfirmor. Båda tror också att konsultfirmors inflytande kan vara en bidragande faktor till att mindre lämpliga projektmetoder används bland organisationer. N1 tror att det är viktigt som konsult att representera en tydlig linje och för att kunna sälja ett sådant koncept erbjuder de ofta en universallösning eller ”The Single Solution” till alla problem.

Då är det lätt att komma in med en metod och säga ”Väljer vi bara den här så blir det bra”. Sen försöker man i absurdum att forma hela omvärlden för att passa den här metoden istället för att kanske erkänna att det inte finns en universallösning som ger det bästa för allt – N1

N1 poängterar dock att man inte bör göra raka motsatsen heller, det vill säga att försöka forma om metoden utefter dess omgivning, utan att man ska vara

”öppen i båda ändar”.

Det finns ingen lösning som löser alla problem och det finns heller ingen effektivitet i att hitta en specifik lösning för varje

Det finns ingen lösning som löser alla problem och det finns heller ingen effektivitet i att hitta en specifik lösning för varje