FORSKNINGSPROCESSEN - Lärande i arbetslivets övergångar

I detta kapitel redogörs för genereringen av studiens empiriska mate-rial. Som framgick i kapitel 3 utgörs avhandlingens metodologiska grund av ett narrativt perspektiv på intervjuer. Det innebär kortfattat att intervjuerna har en narrativ prägel, alltså att fokus ligger på intervjupersonens berättelse om sina erfarenheter. I detta fjärde kapitel beskrivs på vilket sätt avhandlingens narrativa fokus färgar intervju-situationen och analysarbetet. Tillvägagångssättet för pilotstudien och huvudstudien beskrivs, och pilotstudiens resultat redovisas också här.²⁹ I kapitlet förs löpande diskussion angående metodens styrkor och svagheter. De överväganden som gjorts i syfte att stärka studiens trovärdighet och giltighet redovisas. Kapitlet avslutas med en presentation av de tolv personer som intervjuats i huvudstudien.

Hållpunkter

Den empiri som ligger till grund för avhandlingen har genererats i två studier: en pilotstudie och en huvudstudie, den senare bestående av två intervjuomgångar. Båda studierna har som fokus de uppsägningar som genomfördes vid Notec under hösten 2008.

Mars – juni 2009: Genomförande av pilotstudie:

• Intervjuer med tre nyckelpersoner.

• Enkät till uppsagda och kvarvarande. 157 enkätsvar inkom, varav 68 från personer som var reguljärt uppsagda, 20 från personer som valt avgångsvederlag och 69 från personer som arbetade kvar på Notec.

29 Efter att ha prövat andra upplägg har jag valt att redovisa pilotstudiens resultat i detta kapitel. Det innebär att pilotstudien och huvudstudien i detta kapitel har ungefär lika stort utrymme, trots att det är huvudstudien som spelar den centrala rollen i avhandlingen.

Augusti – december 2009: Genomförande av intervjuomgång 1:

• Intervjuer med tolv personer.

Januari – augusti 2011: Genomförande av intervjuomgång 2:

• Intervjuer med elva personer.

Pilotstudie

Den som härleder ordet pilot märker att det på engelska kan betyda lots, alltså en vägvisare eller vägledare. Pilotstudiens uppgift kan vara av olika slag: antingen söker man pröva om studiens metod är funktionell och passande enligt vad som avses, syftet kan då vara till exempel att se hur frågorna fungerar eller hur lång tid genomförandet tar. En annan uppgift för pilotstudien kan vara innehållslig, att forska-ren behöver kunskap om fältet, ett sätt att närma sig ett område. Det är med ett sådant explorativt syfte denna pilotstudie genomförts och det är så dess resultat bör betraktas. På så sätt betraktas resultaten från pilotstudien som vägledande bakgrundsinformation och en del av processen mot studiens slutliga intresse och frågor. Därför redovisas resultaten från pilotstudien separat från huvudstudien.

Den tvådelade pilotstudien genomfördes under våren 2009. Syftet var att få en översiktsbild av situationen på Notec och ökad förståelse för hur arbetstagarnas uppfattade sin egen situation utifrån de uppsägnin-gar som genomförts. De två delarna av pilotstudien utgjordes av dels intervjuer och dels en enkätstudie.

Urval, tillträde och genomförande

Det aktuella företaget, Notec, valdes ut eftersom man där lagt relativt stora varsel som blivit uppmärksammade i medier under hösten 2008.

Inför genomförandet av pilotstudien etablerades kontakt genom den fackliga organisationen, vars representanter var positivt inställda till studien. Via fackets representanter presenterades jag även för företags-ledningen vid den aktuella anläggningen, och de uttryckte också sitt intresse för studien.

Jag tog kontakt med tre personer som bedömdes ha goda kunskaper och erfarenheter av den specifika gruppen och uppsägningsprocessen.

De väntades också ha mer generella kunskaper om reaktioner hos upp-sagda och om arbetsmarknaden både nationellt och lokalt. De tre

”nyckelpersonerna” var: ett fackligt ombud på arbetsplatsen, en hand-läggare från arbetsförmedlingen på orten och projektledaren för det omställningsprojekt som arbetade med de uppsagda.

4. FORSKNINGSPROCESSEN

Hållpunkter

Mars – juni 2009: Genomförande av pilotstudie:

• Intervjuer med tre nyckelpersoner.

kunskaper om gruppen var sammanlagt stor och grundade sig i deras olika yrkesroller. Vid denna tidpunkt hade inte gruppen kvarvarande ännu inkluderats i studiens syfte. Frågorna som ställdes handlade dels om hur gruppen uppsagda såg ut när det kommer till antal och fördelning vad gäller till exempel ålder, kön och utbildningsnivå. Dels handlade frågorna om de uppsagdas situation, under uppsägnings-tiden: Arbetade de eller hade de blivit arbetsbefriade? Hur såg var-dagen på arbetsplatsen ut? Hur reagerade de på situationen?

Pilotstudiens explorativa utgångspunkt banade väg för möjligheten att vara öppen i frågor och förhållningssätt. De tre intervjupersonerna visade sig ha stora kunskaper och erfarenheter, både av den specifika gruppen uppsagda, men också av uppsagda och uppsägningar i allmän-het. Det kan verka lite att basera pilotstudiens första del på endast tre intervjuer, det finns ju alltid möjlighet att finna fler nyckelpersoner med kunskaper om gruppen. Valet föll dock på att stanna vid tre intervjuer eftersom det visade sig att även om intervjupersonerna hade olika roller i förhållande till de uppsagda, var mängden ny information som tillkom vid tredje intervjun mycket liten, vilket tolkades som att frågorna fått sina svar. För att använda sig av terminologin inom grundad teori kan man säga att kategorierna verkade vara mättade.

De uppsagda och de kvarvarande

Inledningsvis var syftet med enkätstudien att få en bakgrundsbild av de uppsagda som grupp. Men utifrån svaren från intervjuerna valde jag att redan i pilotstudiens andra del utvidga intresset till att även omfatta de som arbetade kvar på arbetsplatsen efter uppsägningarna. Enkätfrågor-na hade förutom bakgrundsfrågor tre teman: orientering (frågor som har att göra med om de söker andra arbeten, vad de skulle göra om de förlorade arbetet, etc.) flexibilitet (frågor som har att göra med vilka andra arbeten man kan tänka sig, om man är intresserad av att studera, hur långt pendlingsavstånd man kan tänka sig till arbetet, etc.) och upplevelse av kontroll (frågor som har att göra med självförtroende att kunna byta arbetsplats eller studera, arbetsosäkerhet, etc.).

Enkätsvaren behandlades på så sätt att de sammanställdes i form av anteckningar utifrån olika frågorna och teman. Då syftet var explorativt och tanken var att skissa en bakgrundsbild för ökad förståelse betraktas de kunskaper jag utifrån enkäten fick om gruppen som just en målning med grova penseldrag, inte någon exakt återgivning. Genomförandet av enkäterna blev ganska hastig process, då det var bråttom att hinna nå de uppsagda innan de lämnade företaget. Det blev några mindre fel i enkäterna som troligen hade kunnat undvikas om det funnits utrymme att spendera mer tid på utformningen.

Under våren 2009 deltog jag också vid fyra sammankomster där a-kassan informerade de uppsagda inför den stundande arbetslösheten.

Dessa tillfällen bidrog till min förståelse för de frågor och tankar som de uppsagda brottades med när arbetslösheten närmade sig på ett på-tagligt vis. Det var vid dessa tillfällen som enkäten delades ut till de uppsagda. Enkäten³⁰ bestod av frågor på teman som arbetsosäkerhet, intresse för studier, arbetssökande, etc. Vid dessa möten deltog alltså endast uppsagda som var anslutna till a-kassan. Därefter delades enkä-ten ut till kvarvarande arbetstagare vid en sammankomst som arbetsgivaren och facket anordnade just för detta ändamål, på arbets-platsen. Enkäten skickades också ut per post till de personer som valt att acceptera Notecs erbjudande om avgångsvederlag. Listan på dessa personer tillhandahölls av omställningsprojektet.

Totalt inkom 157 enkätsvar, varav 68 enkäter besvarades av uppsagda vid de tre informationsmötena. Enkäterna till de 40 personer som accepterat erbjudandet om avgångsvederlag skickades ut per post i maj månad, efter en påminnelse hade i slutet av juni 20 svar inkommit. I juni ordnades sammankomsten för de kvarvarande på arbetsplatsen och 69 enkäter besvarades vid detta tillfälle.

Vad gäller urvalet av respondenter i pilotstudien gjorde jag alltså ett urval vad gäller företag, nyckelpersoner och respondenter till enkäten utifrån var och hos vilka jag uppfattade mig ha möjlighet att få rika svar på mina frågor, ett så kallat ändamålsenligt urval, purposive selection (Polkinghorne 2005). Då poängen med kvalitativ forskning är att nå en djupare förståelse av en erfarenhet, är det viktigt att vända sig till per-soner som har just den erfarenhet som man ämnar studera, och är villiga att berätta om den (Polkinghorne 2005; Marshall 1996). I efter-hand kan jag konstatera att urvalsstrategin här fyllde sin funktion och jag kom i kontakt med ett företag som nyligen genomfört uppsägnin-gar. Jag nådde också personer som på olika sätt arbetade med de uppsagda och kvarvarande på företaget (nyckelpersonerna), och jag fick även kontakt med uppsagda och kvarvarande på företaget som kunde och ville delge sin erfarenhet av uppsägningarna.

Nyckelpersonerna

Syftet med den första delen av pilotstudien var att genom intervjuer med några nyckelpersoner få en bakgrundsbild av hur varslen och uppsägningarna gått till på Notec. Nyckelpersonernas erfarenheter och

30 Se bilaga 1. I huvudsak var fick de fyra grupperna (uppsagda som valt avgångsvederlag, reguljärt uppsagda, kvarvarande som studerat och kvarvarande som ej studerat) samma enkät att besvara, även om vissa frågor hade anpassats efter respektive grupp.

De uppsagda och de kvarvarande

Under våren 2009 deltog jag också vid fyra sammankomster där a-kassan informerade de uppsagda inför den stundande arbetslösheten.

Nyckelpersonerna

Bland de reguljärt uppsagda som svarat på enkäten kunde drygt hälften tänka sig att studera för att kvalificera sig till ett arbete inom sin egen bransch eller till ett annat yrke. Bland de som valde avgångsvederlaget var intresset för studier lågt. Ekonomin anges som den största anled-ningen hos de uppsagda som inte var intresserade av studier. Nyckel-personerna menar att dels var man inte beredd att ta den sänkning i inkomst det innebär att gå från a-kassa till studiemedel. Dels indikerar en av nyckelpersonerna att den allmänna inställningen hos gruppen är att man inte är intresserad av att investera i en utbildning (genom att ta studielån), utan ofta ser man det som att det är upp till staten eller arbetsgivaren att ordna utbildning och kompetensutveckling.

Nyckelpersonerna gjorde mig också uppmärksam på att även de kvarvarande på arbetsplatsen i hög grad påverkades av uppsägningar-na. Vissa av dem hade fått nya arbetsuppgifter och arbetsgrupper, en del fick nya arbetstider. Nyckelpersonerna berättar att kunde se olika typer av chockreaktioner och stadier av kris hos en del av de uppsagda.

De flesta verkar dock ha varit införstådda med situationen, att de tillhörde den drabbade gruppen, även om några var mer upprörda och hade svårt att ta till sig beskedet. I enkäten anger både uppsagda och kvarvarande att individen har ett mycket stort ansvar för att själv komma i arbete efter uppsägningarna. Kontakter uppges som det mest effektiva sättet att få ett nytt arbete.

Sammanfattningsvis innebar resultatet från pilotstudien en bredare förståelse för uppsägningarna vid Notec och den situation de uppsagda befinner sig i. Dessutom innebar pilotstudien att intresset väcktes för att inkludera de som arbetade kvar på Notec i pilotstudiens andra del, och även i huvudstudien, för att få en bild av vad uppsägningarna inne-bar för de kvarvarande.

Huvudstudie

Urval och genomförande

I pilotstudiens enkät uppmanades den som var intresserad av att även delta i en intervju att ange namn och telefonnummer eller e-postadress.

15 personer anmälde intresse för att delta i en sådan intervju. Tre personer avböjde när kontakt togs, sammanlagt intervjuades alltså tolv personer vid första intervjuomgången hösten-vintern 2009. Elva av dessa intervjuades ytterligare en gång våren-sommaren 2011. Den person som endast intervjuades en gång uteblev från två bokade intervjuer inför intervjuomgång två och var svår att få tag på via telefon. Detta uppfattades som ett ointresse för vidare deltagande.

Pilotstudiens huvudsakliga resultat

Som nämnts var pilotstudiens syfte att få en bakgrundsbild och ökad kunskap om de uppsagda och kvarvarande vid Notec, och om hur de uppfattade sin situation. Nedan presenteras alltså de huvudsakliga resultat från pilotstudien som jag bedömt varit de relevanta utifrån avhandlingens syfte.

Utifrån de intervjuer och enkäter som genomförts kan man konstatera att gruppen uppsagda var relativt homogen vad gäller kön, ålder och utbildningsnivå. De som blev uppsagda var företrädesvis unga män som varit anställda vid företaget i maximalt 3,5 år³¹. De flesta har gymnasieutbildning som sin högsta genomförda utbildning, vissa har inte slutfört gymnasiet och det finns också de som har någon form av eftergymnasial utbildning. Innan uppsägningarna var det ungefär hälften av arbetstagarna som bodde i det lilla samhället Kåvalla där Notec har sin fabrik. Merparten av de som anställts på senare tid har dock pendlat till Kåvalla från andra orter, vilket gör att andelen uppsagda från orten är något mindre än genomsnittet på företaget.

Nyckelpersonerna betonar att trots detta drabbar uppsägningarna orten mycket hårt.

Vidare framkom att arbetsgivaren erbjöd de uppsagda ett avgångs-vederlag på 100 000 kronor till den som slutade genast. 40 personer antog erbjudandet, och deras anställning upphörde omgående. Antalet som antog erbjudandet var långt fler än vad facket förväntade sig, och

In document Lärande i arbetslivets övergångar (Page 64-150)