Esaiasson (2004:23) talar om forskningens ”genomskinlighet” det vill säga att resultatet skall vara öppet för insyn och granskning samt ge tillgång till analysredskap och empiriskt material. Betoningen ligger på att det kan vara svårare att skilja mellan forskarens detaljerade analysinstrument i den kvalitativa forskningen eftersom det endast finns bevarat i forskarens tankar (a.a.). Resonemanget är förståeligt och jag utgick från att vara väl påläst vilket innebar ett intensivt insamlande av relevant litteratur i ämnet spelberoende. Enligt DePoys (1999:30) synsätt utgick jag från att det förelåg skillnader mellan individens upplevelser, omvärld och faktiska verklighet (DePoys, 1999:30). Det handlar också om mottagarens utveckling och framåtskridande (Weiss, 1998:274) eftersom man tittar på mottagarens situation före och efter utsattheten samt att i den avslutande delen göra kvalitativa jämförelser (a.a.). När min nivå på den existerande kunskapen var värderad, generaliserades materialet och jag kunde identifiera
design eller forskningsstrategin till mina intervjuer (se bilaga 3-5). Enligt Weiss (1998:272) är det grundläggande kravet att tillhandahålla frågor presenterade som en lista. I en kvalitativ metod kan frågor även diskuteras i följd vid sidan om och ger då en bra ram och räckvidd till utvärderingen för att kunna knyta ihop påsen innehållande metod, resultat och slutsats (a.a.). Weiss, (1998:253) menar att kvalitativt perspektiv vanligtvis utgår från upplevelser av öppenhet och mottaglighet. ”The Qualitative evaluator usually enters the program scene with a sense of openness and receptivity to experience.” (Weiss, 1998:253). Människan konstruerar sin egen version av världen och baseras på egen erfarenhet, mångfald och identitet. I val av metod av person, datum, plats och intervjuer har jag utgått från frågealternativet; ”vem, när, var och vad”.
4.5.1 Metodval och intervjupersoner
I urvalet utgick jag från fyra frågor; ”vem” ska intervjuas – kön – ålder, ”när” ska intervjun ske – datum, ”var” ska intervjun ske – rum samt ”vad” ska ingå i intervjun – typ av spelberoende och – frågeurval”. Metodvalet enligt kvalitativa modellen (Kvale, 1997) innebar personliga halvstrukturerade frågor (berättarfrågor med välgrundade tillvalsfrågor som tillägg) utifrån en frågeguide. Fördelarna enligt Weiss (1998:kap.11) är att kunna sätta fokus på de berördas perspektiv och intressen, händelser, sammanhang, upplevelser och flexibilitet i perspektivet. Vidare att öka förståelse för händelseutvecklingen (bakåtkoppling i tiden dvs. bakgrundsbild) och att inte behöva arbeta instrumentellt (Weiss, 1998). Urvalsprocessen utgjordes av avgränsningar avseende vad eller vem som skulle inkluderas respektive exkluderas i studien. Omfattningen begränsades till en specifik grupp av åtta personer varav; fyra personer bestod av tre män och en kvinna med spelberoendebakgrund, två behandlare innefattade två män med kunskap och erfarenhet av spelberoende samt två specialister utgjordes av en man och en kvinna med erfarenheter av behandling och forskning om spelberoende. Enligt könsperspektivet visar Scotts (1985:69-85) forskning av män och kvinnor att feminister och mjuka kvalitativa data lämpar sig bättre i kvinnoforskning. Kvantitativa metoder uppmuntrar till en osund åtskillnad mellan personer som vet eller inte vet. Männens linjära sätt att uttrycka sig kan vanligtvis fångas genom frågeformulär medan kvinnors sätt att utrycka sig tydliggörs bättre genom kvalitativa djupintervjuer (a.a.). Här avgränsar jag min forskning och har inte för avsikt att göra någon vetenskaplig jämförelse i svarsalternativen mellan män och kvinnor. För att ringa in frågeställning ”vem” sökte jag material på nätet (se beskrivning i kap. 2) som resulterade i ett inplanerat kvällsmöte på föreningen ”spelberoendes vänner i Stockholm”. Föreningen står till förfogande för alla
ålderskategorier av spelproblem och är en frivillig organisation där spelberoende och deras anhöriga träffas och stödjer varandra en kväll i veckan. Råd och stöd ges genom enskilda samtal eller av självhjälpsgrupper ledda av resurspersoner med erfarenhet av spelmissbruk. Föreningen samarbetar även med behandlingshem, terapeuter och psykologer. Vid det planerade kvällsmötet gjordes en kort presentation om mig själv, mina avsikter, vem jag var, varifrån jag kom, mina behov av forskningsunderlag, uppsatsens utformning samt personliga orsaker och intresset för tema spelberoende. Den första personen, en man på 56 år och tidigare ”Jack Vegasspelare”, erhölls i ett tidigare skede via rekommendation och telefonkontakt. Slumpen avgjorde personvalet. Av antalet fyrtio personer i åldrarna 20-60 år och med olika typer av spelproblem gavs tre frivilliga handuppräckningar bestående av två män och en kvinna i åldrarna; 45, 37 och 52 år som hade spelat på ”hästar” respektive ”Jack Vegasmaskiner”. Två behandlare och en specialist kontaktades genom rekommendationer via telefon. Specialist nummer två erhölls genom rekommendationer fast enbart via nätet.
Tiden ”när” och platsen ”var” planerades. Planeringen följdes enligt Malteruds (1998:66) betoning på trygga miljöer, väl omhändertagna informanter till intervjuerna och att utfrågaren inte har självklara svar på förhand. Allt detta för att skapa bästa förutsättningar för ett bra material samt sist men icke minst att intervjun sker i en avspänd miljö gärna hemmamiljö (a.a.). Intervjuer av fyra tidigare spelberoende skedde i spelberoendes föreningslokal vilket jag enbart såg som en fördel eftersom informanterna ändå skulle komma till egna planerade öppna kvällsmötet. Fördelen var att informanterna kände sig hemmastadda med lokalen och var förtrogna med miljön. Två Behandlare samt en specialist intervjuades enligt önskemål i egna arbetslokaler medan specialist nummer två fick besvara intervjufrågor via E-mail.
4.5.2 Urval och reflektioner
Som forskningsunderlag (beskrivs mer nedan) har jag utgått från personliga intervjuer med åtta deltagare och delat upp varje intervjuavsnitt efter teman före, under och efter spelperioden. Jag har hermenuetsikt tolkat varje avsnitt var för sig för att få fram förståelsen av texten utifrån dess valda delar och slutligen sammanlänkat dess helhetliga mening enligt grundprincipen, vilket innebar att jag kunde aktualisera den hermeneutiska spiralen. Cirkeln slöts genom beskrivningar av delar och helheter för att vidare sammanställas i analysen. Urvalet fyra tidigare spelberoende enligt syftet innebar ett medvetet antalsbaserat urval (DePoy, 1999). På frågan ”vad” som skall ingå i forskningen föll därför valet på tre män och en kvinna (a. a.). Enligt Scotts (1985:69-70) artikel om feminism och kvalitativ forskning
framgår att kvinnoforskning är en kvalitativ forskning av kvinnor om kvinnor i syfte att ge mening åt kvinnors liv och erfarenheter; som grundläggande förutsättningar var att kvinnor förtrycktes (a.a.). Men som tidigare redan nämnts fanns ingen anledning att tillämpa genusperspektivet eftersom det inte var syftesrelaterat. Urvalskriteriet är självklart beroende av det valda spelproblemet och urvalsmetoden föll därför på en obestämd kategori spelberoende genom handuppräckning. Grundtanken var att utgå från olika kategorier av spelberoende bland annat spel på Internet (oftast förekommande hos den yngre spelaren) samt en mer åldersdifferentierande kategori. Antalet tidigare spelberoende kan kanske uppfattas som en begränsning men jag anser ändå att gruppen kan vara representativ som svar på forskningsfrågan. Dessutom förekommer, som motvikt till spelare, behandlare och specialister vilket innebär en ökad bredd till forskningen.