Barnen skrev i slutet av terminen förslag till hur samvaron mellan dem och de äldre kan utvecklas i framtiden, vilken ofta ligger endast en termin bort. Några av dem kunde realiseras redan under terminens sista dagar. Många skriver att de vill fortsätta att spela badminton. Flera elever vill åka på olika typer av utflykter.
Jag vill åka till Liseberg med pensionärerna. Eller kanske till akvariet i Danmark. (BS1, vt 2001)
Resor till Gotland, på Öresundsbron, till Tivoli och Zoo i Köpenhamn. Andra elever önskar olika typer av sportaktiviteter.
Jag vill spela tennis. (BS2, vt 2001)
Jag vill åka till Aq-va-kul. Det låter kul! Men jag tror att det kostar mycket! (BS3, vt 2001)
Eleverna vill ha fler fester tillsammans med de äldre, ibland i samband med någon högtid.
Kan vi pyssla med påsksaker tillsammans? För att det är påsk. Kan vi ha en fest tillsammans? (BS22, vt 2001)
Några elever uttalar mer specifika önskemål.
Jag skulle vilja att P1 följer med mig och klassen till vår lägerskolan, som vi vann! (BS3, vt 2001)
Eleven fortsätter:
P1 är som min andra mormor. … Jag skulle vilja få P1:s telefon- nummer och adress. Nästa gång vi ska gå och spela badminton ska jag fråga P1: Vad är ditt telefonnummer? Och Kan jag få din adress? … Jag tycker det är viktigt att kunna prata med någon som man verkligen tycker om … det är kul att få träffa nya människor. (BS3, vt 2001)
Vissa elever säger att de fått speciell kontakt med enskilda pensio- närer. Man har givit varandra telefonnummer och små presenter. Brev har skrivits. Det finns barn som önskar att dessa mer individuella relationer fördjupades.
De äldre säger samtliga att de vill fortsätta att spela badminton med barnen, så länge orken räcker till. Dock är några av dem noga med att framhålla att de måste känna att de kan avbryta engagemanget när de märker att de inte klarar av det längre.
Såväl önskningar om aktiviteter under kommande läsår som funde- ringar på längre sikt förs fram. Man undrar hur tillvaron kommer att se ut för barnen om några år och ibland befaras att den kommer att förändras till det sämre. Nu, när barnen är unga, lyssnar de på vad de äldre säger, menar någon, och fortsätter:
… man kan inte släppa dom sen, för det är då problemen kommer. Man måste fortsätta. (IP4, vt 2001)
Emellertid hyser pensionären ovan viss oro vid tanken på det lång- siktiga engagemanget.
… du kan inte få dom här gamla gubbarna till att fortsätta /när barnen kommer/ upp till tonåren. Då är dom besvärliga. Då fordrar dom lite mer än vad vi så att säga kan hjälpa dom med. (IP4, vt 2001)
Det är som polisen säger att dom äldre ungdomarna – det är kört. Det är kört redan, det är fängelse som väntar dom. Tyvärr. (IP6, vt 2001)
Även tankar om samvaron under kommande läsår förs fram. På frågan om huruvida de äldre kunde tänka sig att andra aktiviteter än badminton skulle kunna genomföras tillsammans med barnen kom flera förslag fram.
… jag tycker att dom kunde organisera så att dom kunde ta till Folkets park. För där är ju lite förströelse. Folkets park är nära. Det är ju inte längre än att dom kan cykla dit. Hur lätt som helst. (IP7, vt 2001)
Andra föreslog tipspromenad, något som också genomfördes i slutet av vårterminen på en utfärd som gick till Bokskogen. Förslaget från de äldre om att föräldrarna skulle erbjudas att komma med realiserades.
Man skulle kunna ta dit föräldrarna också. Dom kunde följa med dit, följa med i bilen. ”Följ med dit bara.” Det är det jag vill. Dom kunde följa med till Bokskogen. (IP9, vt 2001)
Att ännu mer engagera föräldrarna är en önskan som återkommer i samtalen.
Idén om att få lära mer om olika kulturer får genomgående positivt gensvar i samtalen.
Ju mer man får reda på ju bättre är det. Man är själv… själv när vi talade om det i början var man lite skeptisk … hur ska föräldrarna uppfatta oss … . (IP10, vt 2001)
Även lärarna önskade att vårt projekt skulle fortgå. Planer på att involvera föräldrarna ännu mer fanns. Hur detta skulle gå till var man inte riktigt klar över. Dessutom funderade lärarna på att också med någon större regelbundenhet än under det första året göra annat tillsammans än att spela badminton.
Vidare ansåg såväl pensionärer som lärare att det var viktigt att också under de kommande två åren följa projektet och dokumentera det som händer.
Som vän till klassen vill jag gärna vara tillsammans med barnen och de äldre också i fortsättningen. Som forskare ser jag det vetenskap-
liga värdet i att studera skeendena. Vårt projekt har stärkt min tro att möten mellan unga och gamla är viktiga och positiva för båda parter. För samhället torde det vara synnerligen angeläget att gränser mellan unga och gamla; mellan etniska och icke-etniska svenskar överskrids. Erfarenheter och kunskaper som den fortsatta studien kan leda till skulle kunna nyttjas också av andra som önskar arrangera sådana gränsöverskridande möten.
Referenser
Aday, R., McDuffie, W. & Sims, C. (1993). Impact of an inter- generational progrm on black adocescents’ attitudes toward the elderly. Educational gerontology: an international quarterly.
19(7), 663-673.
Aday, R., Sims, C., McDuffie, W. & Evans, E. (1996). Changing Children’s Attitudes Toward the Elderly: The Longitudinal Effects of an Intergenerational Partners Program. Journal of
Reserch in Childhood Education. 10(2), 143-151.
Barton, H. (1999). Effects of an intergenerational program on the attitudes of emotionally disturbed youth toward the elderly.
Educational Gerontology, 25(7), 623-636.
Bengtson, V. (1985). Diversity and symbolism in grandparental roles. I Vern, Bengtson & Joan, Robertson (Eds.), Grandparenthood (ss. 11-25). Beverly Hills, Cal.: Sage Publications.
Bengtson, V. & Robertson, J. (1985) Grandparents, Diversity, and Socialization. I V. Bengtson & J. Robertson (Eds.), Grand-
parenthood (ss. 27-29). Beverly Hills, Cal.: Sage Publications.
Bengtsson, J. (Red.). (1999). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Berg, M. (1998). Hudud. En essä om populärorientalismens bruks-
värde och världsbild. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (1999). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Boström, A.-K. (2001). New Actors Behind new Concepts of Learning. Informal learning in a formal setting. Paper to be presented at the Nordic Educational Research Association (NERA) 29th Congress in Stockholm.
Brune, Y. (1998a). Inledning. I Y. Brune (Red.), Mörk magi i vita
Brune, Y. (1998b). Tårögda flickor och kusliga män. I Y. Brune (Red.), Mörk magi i vita medier, (ss 29-58). Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Bäck, H. & Soininen, M. (1996). Invandrarna, demokratin och
samhället. Om invandrarnas politiska deltagande i dagens Sverige. Göteborgs universitet: Förvaltningshögskolan. Rapport
2.
Castles, S. (1996). The racism of globalisation. I E. Vasta & S. Castles (Ed.). The teeth are smiling. St. Leonards, N.S.W.: Allen & Unwin.
Cherlin, A. & Furstenberg, F. (1985). Styles and Strategies of Grandparenting. I V. Bengtson & J. Robertson (Eds.), Grand-
parenthood (ss. 97-116). Beverly Hills, Cal.: Sage Publications.
Connolly, M. (1993). How Do You Spell Friendship? An Inter- generational Spelling Bee. The Clearing house, 66(5), 267-268. Conyers, J. (1996). Building Bridges Between Generations. Educ-
ational leadership, 53(7), 14-16.
Dallman, M. & Power, S. (1996). Kids and elders: Forever Friends.
Teaching PreK-8, 27(2), 52-54.
Dallman, M. & Power, S. (1997). Forever Friends: An intergenera- tional Program. Young Children, 52(2), 64-68.
Diaz, J. A. (1994). Choosing Integration. A theoretical and Empirical
Study of the Immigrant Integration in Sweden. Uppsala univer-
sitet: Department of sociologi.
Elmeroth, E. (1997). Alla lika – alla olika. Skolsituationen för elever
med båda föräldrarna födda utomlands. (Studia Psychologica et
paedagogica). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom
det specialpedagogiska området. Stockholm: Skolverket.
Eriksen, E. O. & Weigård, J. (2000). Habermas politiska teori. Lund: Studentlitteratur.
Erikson, Erik H. (1950/1986). Barnet och samhället. (J. Rössel, övers.) [Orig.: Childhood and society]. Stockholm: Natur och kultur.
Evaldsson, A.-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 7 (1), 1-16.
Eyrumlu, R. (1998). Iranska familjer i Sverige, ett nordeuropeiskt
samhälle: ”Familjeförhållanden – förändring och integration”.
Uppsala: Invand-lit.cop.
Franzén, E. C. (1997). Invandring och arbetslöshet. Lund: Student- litteratur.
Fromm, E. (1973). Den destruktiva människan. Stockholm: Natur och Kultur.
Gadamer, H.-G. (1997). Sanning och metod i urval. Göteborg: Daidalos AB.
Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet. Självet och
samhället i den senmorderna epoken. Göteborg: Daidalos AB.
Goude, G. (1986). Psykologiska mekanismer. Deras ursprung och
betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Granville, G. & Ellis, S. (1999). Developing Theory into Practice: researching intergenerational exchange. Education and Ageing,
14(3), 231-248.
Guneriussen, W. (1997). Aktör, handling och struktur. Lund: Student- litteratur.
Gustafsson, J.-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers
betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Skolverket
Hagestad, G. (1985). Grandparents, diversity, and socialization. I V. Bengtson & J. Robertson (Eds.), Grandparenthood (ss. 11-25). Beverly Hills, Cal.: Sage Publications.
Halford, J. (1998). For Significant Support, turn to seniors. Educa-
Hall, S. (1997). The spectacle of the ’Other’. I S. Hall (Ed.), Repre-
sentation. Cultural Representations and Signifying Practices (ss.
223-279). London: Sage Publication.
Hall, S. (1999). Kulturell identitet och diaspora. I C. Eriksson, M. Eriksson Baaz & H. Thörn (Red.). Globaliseringens kulturer. Nora: Nya Doxa.
Hamon, R. & Koch, D. (1993). The elder mentor relationsip: an experimental learning tool. Educational Gerontology, 19, 147- 159.
Holmberg, L. (1983). En speciallärares vardag. Analys av en dagbok. (Studia psychologica et paedagogica.) Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Holmberg, L. (1994). Läsfärdighet och skolklimat i åk 5. Multivariata
analyser av data från den Nationella utvärderingen 1992.
Kalmar: Institutionen för pedagogik och metodik.
Holmberg, L. (1995). Hjälp! En studie rörande skolsvårigheter i åk 9
med utgångspunkt i data från den nationella utvärderingen 1992.
Pedagogisk-psykologiska problem. Malmö: Lärarhögskolan, Nr 603.
Holmberg, L. (1997). Svenska. Läsning, skrivning, muntlig fram-
ställning. Årskurserna 5 och 9. Stockholm: Skolverket.
Holmberg, L. (2001). Barnbarns upplevelser av relationen till mor-
och farmor. En studie om barn med invandrarbakgrund. Malmö
högskola: IMER. Magisteruppsats.
HSFR (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) 2000. Etiska regler.
Hurme, H. (1997). Cross-cultural differences in adolescents’ percep- tions of their grandparents. International Journal of Ageing and
Human Development, 44(3), 221-253.
Hvidfeldt, A. (2000-03-15). Barnbarn bränner ut morföräldrar. Afton-
bladet.
Hvitfelt, H. (1988). Den muslimska faran. Om mediebilden av islam. I: Y. Brune (1998) (Red.), Mörk magi i vita medier, (ss 72-84). Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Höglund, S. (1998). En kunskapsöversikt. Svensk forskning om diskriminering av invandrare i arbetslivet 1990-1996. Ss. 52-81. Jöreskog, K.G.. & Sörbom, D. (1989) LISREL 7. A guide to the
program and applications. Chicago: SPSS Inc.
Knocke, W. & Hertzberg, F. (2000). Mångfaldens barn söker sin
plats. En studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund. Stockholm: Svartvitts förlag.
Kornhaber, A. (1996). Contemporary Grandparenting. Thousand Oaks, California: Sage Publications.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student- litteratur.
La Porte, A. (1999). Building Community through Intergererational Art Education. Paper presented at the Annual Meeting of the National Art Education Association, Washinton DC, March 24- 28, 1999.
le Grand, C. (1999). Empiriska problem och möjligheter med att belägga diskriminering i arbetslivet. I Kompendium IMER21-40 poäng, ht-00. Ss. 107-120.
Lipson, L. (1994). Senior Citizens as School Volunteers: New Resources for the Future. ERIC Digest, EDO-SP-93-4.
Ljunggren, C. (1999). Questions on Identity and Education – Democracy Between past and Future. I C. A. Säfström (Red.),
Identity (ss. 61-76). Lund: Studentlitteratur.
Lpo-94. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stock- holm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, K., Ney, B. & Thurén, T. (1999). Några centrala metoder för analysen. I K. Lundgren, B. Ney & T. Thurén. Nyheter (ss. 37-57). Stockholm: Ordfront.
Marton, F. & Booth, S. (1996). I D.R. Olson & N. Torrance (Eds.),
The handbook of Education and Human Development (ss. 534-
564).Cambridge, Massachusetts: Blackwell Publishers.
Maslow, A. (1970). Motivation and personality. (Third ed.). New York: HarperCollins Publishers inc.
McCollum, S. & Shreeve, W. (1994). Young and old making a difference. Early Child Development and Care. 99, 103-112.
McCready, W. (1985). Styles of Grandparenting Among White Ethnics. I V. Bengtson & J. Robertson (Eds.), Grandparenthood (ss. 49-60). Beverly Hills, Cal.: Sage Publications.
Molund, S. (u.å.). ”Vad betyder det här för dem? Om det etnografiska skrivandets moraliska komplikationer. Stockholm: Socialantropo- logiska institutionen. I: Kompendium för IMER 1-20 vt-2000. Nahemow, N. (1984). Grandparenthood in Transition. I K. McCluskey
& H. Reese, Life-Span Developmental psychology. Historical and
Generational Effects (ss. 249-275). Orlando, Florida: Academic
Press.
Nyberg, E. (1993). Barnfamiljers migration. Familjers relationer i en
förändrad livssituation. Stockholms universitet: Pedagogiska
institutionen.
Ohsaka, T. & Cramer, M. (1999). Intergenerational dialogue and Mutual Learning between German Pupils and Jewish Seniors.
Education and Ageing. 4(3), 249-260.
Polite, O. (1998). För en ny journalistisk strategi. I: Y. Brune (Red.),
Mörk magi i vita medier (ss 121-126). Stockholm: Carlssons
Bokförlag.
Portes, A. (1995a). Economic Sociology and the Sociology of Immigration: a Conceptual Overview. I A. Portes (Red.), The
Economic Sociology of Immigration. Essays on Networks, Ethnicity, and Entrepreneurship (ss. 1-41). New York: Russell
Sage foundation.
Portes, A. (1995b). Children of Immigrants: Segmented Assimilation and Its Determinants. I A. Portes, (Red.), The Economic
Sociology of Immigration. Essays on Networks, Ethnicity, and Entrepreneurship (ss. 213-275). New York: Russell Sage
foundation.
Regeringens skrivelse (1996/97:112). Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet.
Ristilammi, P.-M. (1998). Den svarta poesin. Förorten som speglings- yta. I Y. Brune (Red.), Mörk magi i vita medier (ss 59-71). Stock- holm: Carlssons Bokförlag.
Roald, A.-S. (2000). Muntlig kommunikation.
Rorty, R. (1998). Truth and progress. Cambridge: Cambridge Univer- sity Press.
Rosenqvist, J. (2000). Den stora utmaningen. Ett synsätt från 1900- talet - för 2000-talet. (Särtryck och småtryck, 876.) Malmö: Lärarhögskolan.
Roth, K. (1999). Where and who am I? – That is the question! I Carl Anders Säfström (Red.), Identity (ss. 47-60). Lund: Student- litteratur.
Rubinstein Reich, L. (2001). Mentorsprojektet Näktergalen: möten
mellan skolbarn och högskolestudenter. Malmö högskola: Lärar-
utbildningen.
Sellars, L. (1998). Helping One another Across the Generations. Phi
delta kappa, 79(9), 703-705.
Sellbjer, S. (2002). Real konstruktion – ett försök till syntes av två
dominerande perspektiv på undervisning och lärande. Växjö:
Växjö University Press.
Shipman, M. (1999). How Senior Volunteers and Intergenerational Programs Contribute to Education and Enrich Lives. Canadian
education and research digest. 39(1), 31-34.
SOU 1996:55. Sverige, framtiden och mångfalden. Slutbetänkande
från Invandrarpolitiska kommittén. Stockholm: Arbetsmarknads-
SOU 1997:121. Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Skolkommitténs
slutbetänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stigendal, M. (1999). Sociala värden i olika sociala världar.
Segregation och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur.
Stremmel, A., Travis, S. & Kelly-Harrison, P. (1996). Development of the intergenerational exchanges attitude scale. Educational
Gerontology, 22, 317-328.
Södergran, L. (1997). Invandrar- och flyktingpolitik i praktiken. I
Svensk Invandrar- och Integrationspolitik. En fråga om jämlik- het, demokrati och mänskliga rättigheter. Umeå universitet:
sociologiska institutionen.
Södergran, L. (2000). Svensk Invandrar- och Integrationspolitik. En
fråga om jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Umeå
universitet: sociologiska institutionen.
Taylor, A. & Dryfoos, J. (1999). Creating a safe Passage: Elder Mentors and Vulnerable Youth. Generations, 22(4), 43-48.
Taylor, C. (1971). Interpretation in the Sciences of Man. Review of
Metaphysics, 25(1).
Taylor, C. (1994). Erkännandets politik. I A. Gutmann (Red.), Det
mångkulturella samhället och erkännandes politik (ss. 37-74).
Göteborg: Daidalos AB.
Tireli, U. (1999). Hverdagens erobring. Entiske minoritetsunge i
europaeiske storbyer. Köpenhamn: Hans Reitzels forlag.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Viberg, Å. (1996). Svenska som andra språk i skolan. I K. Hyltenstam (Red.), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minori-
tetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Wigerfelt, B. (2000). Muntlig kommunikation.
Winch, P. (1964). Understanding a primitive society. American
Philosophical Quarterly, 1.
Ödman, P.-J. (1979). Tolkning förståelse vetande. Hermeneutik i teori
och praktik. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB.
Österberg, E. (1990). Etik i historisk forskning. Strunt – eller rosor i ett sprucket krus? I Historisk tidskrift, 1, 2-20
Bilagor
Bilaga 1: Frågeområden inför intervjuer med pensionärerna Bilaga 2: Förteckning över data
Bilaga 1: Frågeområden inför intervjuer med pensionärerna 1 Hur har du upplevt samvaron med barnen?
2 Vilka tankar hade du inför samvaron med barnen? 3 Vilka erfarenheter och lärdomar har du fått?
4 Hur tänker du om projektet i framtiden?
Bilaga 2: Förteckning över data
1 Intervjuer med pensionärer vt 2001 IP1, vt 2001 – IP15, vt 2001
2 Barnens skrivböcker 2001 BS1, 2001 – BS25, 2001 Fältanteckningar läsåret 2000-2001 FA1, 2000-2001 (2000 12 13, Lucia)
FA2, 2000-2001 (2001 01 31, Besök i skolan) FA3, 2000-2001 (Badminton)
FA4, 2000-2001 (Besök i skolan) FA5, 2000-2001 (Fest)
FA6, 2000-2001 (Badminton)
FA7, 2000-2001 (Lägerskola Snogeholm) FA8, 2000-2001 (Utfärd till Bokskogen) FA9, 2000-2001 (Glad sommar!)
Anteckningar från möte med klasslärare Möte läsåret 2000-2001
ML1, 2000 09 06 ML2, 2001 01 22 ML3, 2001 03 13 ML4, 2001 04 26
Brevväxling mellan L1 och mig via e-post 6.1 2000 10 31 6.2 2001 01 08 6.3 2001 03 06 6.4 2001 03 18 6.5 2001 05 20 Övriga data 7.1 Foton 7.2 Tillsammansdikt
Bilaga 3: Aktiviteter under det första läsåret I november 2000
(Eftersom jag inte då visste att vårt projekt skulle komma till stånd har datum ej noterats.)
Ett första besök i klassen
Den 13 december 2000 Pensionärer och jag deltar i skolans luciafirande
Den 22 januari 2001 Möte mellan klassläraren och mig
Den 25 januari 2001 Barnen och pensionärerna spelar bad- minton. Jag deltar ej.
Den 12 mars 2001 Möte mellan klassläraren och mig
Den 28 mars 2001 Information om projektet till SIF-pen- sionärer
Den 29 mars Barnen och pensionärerna spelar bad- minton. Jag närvarar.
Den 3 april 2001 Fest med barn, lärare, föräldrar och pen- sionärer på skolan
Den 17 april Intervjuer med pensionärer
Den 24 april Information till Integrationsverket i Malmö
Intervjuer med pensionärer Den 26 april Intervjuer med pensionärer.
Möte mellan klassläraren och mig
Den 19-20 april Lägerskola i Snogeholm. Jag och pen- sionärer deltar, dock under olika dagar. Den 23 maj Utfärd till Bokskogen. Föräldrar, pen-
sionärer och jag deltar.
Den 1 juni Barnen och jag önskar varandra glad sommar på skolan. Jag samlar också in barnens anteckningsböcker.
ra
ppor
ter om utbildning
”F
astän de är så gamla så är de så pigga, bra på badminton och snabba”, säger barn i 10-årsåldern om en grupp pensionärer. ”Dom är så kära och dom är ju så – om man ska vara riktigt ärlig – väluppfostrade”, talar pensionärerna om.I denna skrift rapporteras verksamheten under det första året av det fleråriga projektet ”Möten över generations- och etnicitetsgränser”, som syftar till att föra samman barn med utländsk bakgrund med etniskt svenska pensionärer. Flera av barnen i studien saknade kontakt med sina egna gamla.
Rapporten har fått underrubriken ”Gamla och unga lär” just för att det ömsesidiga utbytet över generations- och etnicitetsgränserna så tydligt kom fram i samtal med de äldre och i barnens skriftliga berättelser. I skriften anknyts till teorier rörande olika dimensioner av integrering, lärande, relationen mellan vi och de och det genuina mötets betydelse för hur vi gör oss föreställningar om varandra.
8/2003
Möten över generations- och etnicitetsgränser
Delrapport 1:
Gamla och unga lär
Lena Holmberg Möten ö ver g ener a tions- oc h etnicitetsg ränser Delr a ppor t 1: Gamla oc h ung a lär Lena Holmberg