Högskolans kollegienämnd har i skrivelse den 31 januari 1945 — med tillstyrkan av högskolans styrelse — gjort framställning örn anvisande av ett belopp av 11 000 kronor för anordnande under nästa budgetår av en fortsättningskurs i stadsbyggnad.
Till stöd för sin framställning har kollegienämnden i huvudsak anfört följande.
Behovet av fortsättningskurser i stadsbyggnad.
Tekniska högskolan har i sina riksdagspetita upprepade gånger hemställt örn inrättande av en professur i stadsbyggnad. Undervisningen i detta ämne har nämligen i sin nuvarande omfattning vid högskolan icke motsvarat det behov, som uppenbarligen föreligger. Bristerna i undervisningens omfattning ha bland annat lett till att de yrkesmän, som nu äro verksamma inom stads- planeväsendet, icke kunnat få den utbildning, som varit önskvärd. Under senare tid har därför i samband med frågan örn undervisningens utbyggnad och inrättande av en professur i stadsbyggnad framlagts förslag om att denna utbyggnad även borde omfatta fortsättningskurser, avsedda för i det praktiska livet verksamma yrkesmän. Vid den ökade byggnadsverksamhet
Kungl. Maj:ts proposition nr 326.
109 och investering i vägar, gator och ledningar m. m., som Iean väntas i sam
band med krigets slut, blir behovet av väl skolade yrkesmän ännu mer accentuerat än tidigare. Bristerna hos gällande, ofta föråldrade stadsplaner och byggnadsplaner och den samtidiga bristen pa skolade fackmän synas i denna situation kunna leda till utomordentligt allvarliga följder, tinder dessa förhållanden har kollegienämnden ansett sig böra föreslå, att fortsätt
ningskurser i stadsbyggnad för arkitekter, civilingenjörer och lantmätare med teknisk högskoleutbildning anordnas vid högskolan snarast möjligt, och en första kurs redan under innevarande kalenderår.
Under kriget har den bostadsreserv, som förefanns på hyresmarknaden, smält samman och bostadsbrist uppstått på många håll. Man kan därför räkna med en betydande bostadsproduktion efter kriget för att undanröja de brister, som härvidlag uppstått genom produktionens inriktning åt an
nat håll under kriget. Härtill kommer, att intresset för en höjd bostads
standard i framtiden sannolikt kommer att bli allt större. Detta kommer att bli en kraft, som driver fram nyproduktion liksom även ombyggnader och saneringar. Bostadsbyggandet kan också väntas bli en av de viktigaste faktorerna i såväl socialpolitiken som arbetsmarknadspolitiken.
Den byggnadsverksamhet, som sålunda väntas, kan emellertid endast i begränsad omfattning med fördel tillkomma inom och i enlighet med nu gällande stadsplaner. I stor utsträckning motsvara nämligen dessa planer icke nutida bebyggelsesätt och nutida kvalitetskrav. Att bygga i enlighet med dem kan därför ofta medföra både ökade kostnader och en kvalitativt sämre bebyggelse. För att undvika detta är ett omfattande planeringsarbete nödvändigt. Härtill kommer, att på sina ställen alltför små områden plan
lagts, medan på andra håll alltför stora områden öppnats för bebyggelse.
Men icke endast bebyggelsefrågorna göra stadsplanearbetet aktuellt nu och efter kriget. Även trafikfrågorna göra sig i hög grad gällande. Det torde stå klart, att trafiken efter kriget kommer att bereda stora svårigheter. Cykel
trafikens omfattning kan möjligen beräknas minska något men sannolikt ingalunda ned till den storleksordning, den hade i början och mitten av 1930-talet. Motorcyklarna torde åter komma i gång. Biltrafiken kommer att ökas avsevärt. Det väsentligaste i allt detta är, att hela befolkningen blir mera rörlig. Man kan mycket tydligt iakttaga en tendens i denna rikt
ning och med höjd levnadsstandard lär man få räkna med en accentuering av denna tendens. Många nu gällande stadsplaner ha utarbetats under 1920-talet, då man ännu icke hade förutsättningar att överblicka de konse
kvenser, som trafikutvecklingen skulle komma att medföra. linder 1930- talet voro kraven på trafikledernas utformning i ständigt stigande, och det är påtagligt, att gator och trafikplatser, sådana de utformats i gällande stadsplaner ofta äro helt otillfredsställande, sedda i belysning av den utveck
ling 1930-talet medförde och ännu mer med tanke på framtiden. Faran be
står främst i att riskerna för trafikolyckor öka men därjämte också i att trafikapparaten blir ineffektiv och obekväm. Översyn och omarbetning av många stadsplaner äro därför påkallade även ur trafiksynpunkt.
Från många håll har dokumenterats, hur starkt behovet av sakkunnig ar
betskraft till planläggningsarbetet har varit, och att detta behov icke till
närmelsevis kunnat täckas. T en nära framtid kommer sannolikt såväl be
byggelseutvecklingen som trafikutvecklingen att ställa ännu mycket större kvalitativa och kvantitativa krav på stadsplaneringen än hittills. Dessa krav torde aldrig kunna komma att helt tillmötesgås, så som situationen redan ut
Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.
Ilo
vecklat sig. I många fall lära väl nya kapitalinvesteringar i bebyggelse, ga
tor och vägar komma att ske enligt gamla planer i mindre lämpliga eller olämpliga former. I andra fall kommer det uppenbart olämpliga i de fast
ställda formerna att fördröja eller förhindra genomförandet av eljest önsk
värda arbeten. Mycket skulle ännu kunna uppnås, om man inom den när
maste framtiden kunde genomföra en vidgad utbildning av stadsplanefack- män och framför allt kunde anordna fortsättningskurser för de fackmän, som nu äro verksamma på detta område.
Anordnande sommaren 1945 av en fortsätt
ningskurs i stadsbyggnad. Då kursen vänder sig till yrkes
män, som stå mitt uppe i det praktiska livet och i många fall bekläda an
svarsfulla poster, torde man icke böra räkna med att dessa under längre tid kunna avbryta sitt ordinarie arbete för att följa kursen. Med hänsyn härtill har en fjortondagarskurs ansetts lämplig. Den olägenhet, som denna korta tid utgör med tanke på det omfattande ämne, som kursen berör, och de många vitt skilda problem, vilka rymmas därinom, måste på något sätt kompenseras. Detta torde kunna ske dels genom att man knyter kontakt mellan kursledningen och deltagarna redan innan kursen samlas på hög
skolan och dels genom att kursdeltagarna i förväg orienteras örn de syn
punkter, som kunna läggas på olika problem inom ämnesområdet, och örn den utveckling, som försiggått eller kan förmodas komma. Kursen bör så
lunda inte enbart bestå av föreläsningar under en begränsad tid utan kan lämpligen uppdelas i fyra etapper:
. 1- Utdelande av seminarieuppgifter, lämpligen baserade på olika prak
tiska uppgifter, med vilka kursdeltagarna själva kommit i kontakt i sin yrkesutövning;
2. Utsändande av ett för ändamålet speciellt utarbetat kompendium i stadsplanering med orientering över ämnet i sin helhet samt med särskild belysning av aktuella problem;
3. Föreläsningar;
4. Seminarieövningar, fria diskussioner, besiktningar av stadsplaneområ- den och anläggningar, utställning av planer.
Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter på kursens anord
nande föreslås följande program.
Sedan kursen utannonserats, ingivas ansökningar om deltagande senast den 15 maj 1945. Ansökningar prövas av avdelningskollegiet för arkitektur.
Därvid skall iakttagas, att bland de sökande, som förmodas äga erfarenhet och kunskaper för att med god behållning följa kursen, yrkesmän från skilda orter och delar av landet i första hand beredas möjlighet att deltaga. Därest till följd härav från någon ort icke alla sökande kunna beredas möjlighet härtill, bör den, som förmodas äga största kompetens, givas företräde. An
talet deltagare bör ej överstiga 60 med hänsyn till önskvärdheten att åstad
komma någon personlig kontakt mellan kursledningen och deltagarna.
Seminarieuppgifter fastställas under juni månad. Seminarieuppgift insän
des av kursdeltagare viss dag senast under juli eller augusti månad, varefter dessa uppgifter bli föremål för bearbetning av kursledningen.
Kompendium utsändes under augusti månad.
Föreläsningar, seminarieövningar, besiktningar m. m. hållas tiden den 17 september—1 oktober. Härvid föreslås preliminärt följande program för föreläsningar:
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 326.
lil 1 tim. Den statliga bostadspolitiken
1 » Beräkning av framtida folkmängd och bostadsbehov 2 » Samhällenas ekonomiska struktur
1 » Generalplan 3 » Trafik
1 » Industriområden
1 » Civilförsvaret i planläggningen 2 » Bostadsområden
2 » »Byggnadslagen»
3 » Sanering
2 » Lekplatser och rekreationsområden
1 » Affärsområden, allmänna byggnader, skolor etc.
3 » Stadsbilden och landskapet
1 » Planernas prövning hos offentliga myndigheter 24 tim.
Av föreläsningarna bör ett visst antal hållas av en kursledare, enligt för
slag av avdelningskollegiet för arkitektur läraren i stadsbyggnad vid hög
skolan, varigenom en sammanhållande översikt över ämnet kan erhållas, medan åter flertalet föreläsningar böra hållas av skilda fackmän, som före
träda särskild expertis inom olika områden. Kompendiet redigeras och sam- manställes av kursledaren.
kostnaderna för 1945 års kurs i stadsby gg nåd.
Kostnaderna för en kurs av detta slag uppgå enligt följande preliminära Kungl. Maj:ts proposition nr 326.
specifikation till 14 000 kronor.
24 föreläsningar å 100 kronor... kronor 2 400 Medverkan av kursledaren och föredragshållarna vid förbere
delse av seminarieövningar... » 1 BOO Assistent ... » 1 500 Utarbetande, redigering och tryckning av kompendium, 500
exemplar ... » 5 500 Ledning av seminarieövningar och besiktningar... » 800 Expeditionskostnader m. m... » 500 Kartor och reproduktioner... » 700 Vaktmästare, städning m. m... » 300 Diverse och oförutsett... » 500 Summa kronor 14 000.
Med en beräknad kursavgift av 50 kronor per deltagare skulle under så
dana förhållanden erfordras ett statsanslag för kursens genomförande av [14 000 — (50 X 60) =] 11 000 kronor. Härvid förutsättes, att inkomster genom försäljning av kompendier till icke kursdeltagare inlevereras till stats
verket. Örn efter kursens avslutande så befinnes lämpligt, må dessa medel efter särskild framställning användas för organiserandet av en kontinuerlig information i stadsplanefrågor i första hand till kursdeltagarna.
I annat sammanhang har jag förordat inrättandet av en professur i äm
net stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm. Av den i samband därmed lämnade redogörelsen framgår, att undervisningen i detta ämne länge varit i hög grad eftersatt. Detta har haft till följd, att de yrkesmän,
Departe
mentschefen.
112
som nu äro verksamma inom stadsplaneväsendet, icke kunnat erhålla nödig utbildning. Om betydande olägenheter härav redan nu kunna förmärkas, torde dessa under den närmaste tiden komma att bli ännu mer kännbara.
Det är nämligen att förvänta, att i och med att fredligare förhållanden in
träda starkt ökade krav komma att ställas på fackmännen på stadsplanevä- sendets område med hänsyn till de många svåra byggnads- och trafikfrågor, som då aktualiseras. För att tillgodose det behov av fackkunskap, som re
dan nu föreligger och för den närmaste tiden kan förutses, synes den av kollegienämnden föreslagna anordningen med fortsättningskurser för i det praktiska livet redan verksamma yrkesmän vara väl motiverad. Genom dy
lika kurser skulle tillfälle beredas dem att på ett värdefullt sätt komplettera sina kunskaper med de rön, som under senare tid gjorts på stadsbyggnads- området, och få en inblick i de uppgifter, som komma att möta stadsbygga- ren i en nära framtid. Början skulle göras med en kurs under sommaren och hösten 1945. De av kollegienämnden uppdragna riktlinjerna för denna kurs finner jag lämpliga. Jag vill därför förorda, att kursen kommer till stånd. De beräknade kostnaderna för dess anordnande giva mig icke an
ledning till erinran. Jag tillstyrker således, att för ändamålet anvisas ett belopp
av 11 000 kronor såsom reservationsanslag. Inkomster av försålda kompendier torde böra tillgodoföras ifrågavarande anslag att användas på sätt Kungl.
Majit bestämmer.