Fortsatt försökstrafikering

I projektet genomfördes en omfattande demonstrationstrafik med ett nytt spårvagns- fordon. Förberedelsearbete, planering och genomförande medförde att en bredare planeringsprocess påbörjades och i dagsläget är det flera svenska regioner (bl.a. Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Lund) som utreder möjligheterna för trafikering med duospårvagn. För att möjliggöra en anpassning av fordon och regelsystem, ta fram tåglägen och tidtabeller, ordna underhåll etc. förutsatte demonstrationsprojektet ett omfattande samarbete mellan aktörer som i sin reguljära verksamhet har begränsade kontakter med varandra.

Erfarenheterna från planeringen och genomförandet av demonstrationstrafiken visar att FoU-projekt inom kollektivtrafik och regional utveckling kan fungera som en plattform för interaktion mellan aktörer i en utvecklingsprocess. FoU-projekt kan med rätt design och utförande bli viktiga komponenter i kollektivtrafikens utveckling och förnyelse. Men erfarenheterna från projektet visar också att detta ställer stora krav på FoU-utförare och projektledning, främst i form av förmåga att mobilisera och driva de aktörsnätverk som är en förutsättning för att kunna genomföra projekt med många involverade aktörer. Projektet strävade också efter att bygga upp ett integrerat perspektiv på lokal och regional kollektivtrafik där buss, spårvagn och pendeltåg används som delkompo- nenter i ett sammanhängande system. Det kan konstateras att varken sektorsansvaret för

baserat på en sådan systemlogik utan är uppdelat efter administrativa gränser, transport- slag och fordonstyper. Den ordningen bör ändras om målsättningen är att påskynda en positiv utveckling av lokal och regional kollektivtrafik i Sverige.

Framtida projekt kan bygga vidare på dessa erfarenheter och drivas i samverkan med de aktörer som måste länkas samman för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas och användas som verktyg för regional utveckling. Genom att systematisera kunskap och erfarenheter från projektet ”Duospårväg – Innovativ kollektivtrafik” kan formerna för en utvecklingsmodell fastställas. För att direkt dra nytta av de erfarenheter och

kunskaper som nu har byggts upp om hur lätt spårtrafik och trafik med duospårvagnar kan spela en större roll för både lokal och regional kollektivtrafik, är det viktigt att nya projekt med trafikering av de aktuella fordonstyperna kan påbörjas. Lätt spårtrafik kan få en avgörande roll för att bygga upp integrerade kollektivtrafiksystem med en hög attraktivitetsnivå och förmåga till regionförstärkning. Projekten bör därför bedrivas i de regioner och städer det redan finns ett påbörjat planerings- och utredningsarbete med syfte att utveckla den lätta, spårburna kollektivtrafiken. Målsättningen bör vara att försöka åstadkomma längre trafikeringsperioder där trafiken också får spela en viktig roll för arbets- och studiependling under de högst belastade delarna av trafikdygnet. En viktig slutsats från projektet är att den planeringsmodell som bör finnas på plats för att ge en funktionell inramning till integrerade lokala och regionala kollektivtrafik- system där lätt spårtrafik också ingår, till stora delar återstår att utveckla. En mer om- fattande demonstrationstrafik kan användas som utgångspunkt för att konkretisera ut- vecklingsbehoven även inom stads- och regionplaneringen. Resultaten från duoprojektet visar att faktorer som sektorsansvar, former för statsbidrag, inriktnings- och åtgärds- planering, avsaknad av regional transportplanering, kollektivtrafikens organisation, etc. bromsar framväxten av kollektivtrafiksystem där trafik med spårvagnar, med ett eller flera framdrivningssystem, kan nå sin fulla potential som verktyg för att åstadkomma en regional utveckling i överensstämmelse med kraven på långsiktig hållbarhet. Fortsatta projekt med trafikering av spårvagnsfordon kan konkretisera och tydliggöra de faktorer som måste ändras för att möjliggöra en utveckling där både klimatmål och mål för den regionala utvecklingen kan uppnås.

Referenser

Arnek, M. et al. (2007): En svensk modell för offentlig-privat samverkan vid infrastruk- turinvesteringar, VTI rapport 588, VTI, Linköping.

Bratzel, S. (1999): “Conditions of success in sustainable urban transport policy – Policy change in”relatively successful” European cities”. Transport Reviews 19(2), pp. 177– 190, 1999

Breheny, M.J. (ed.) (1992): Sustainable development and urban form, Pion, London. Breheny, M.J. (1995): “Compact city and energy consumption”, Transactions of the Institute of British Geographers, NS, 20(1), pp. 81–101.

Calthorpe, P. (1993): The next American metropolis: ecology, community and the American dream, Princeton architectural press, New York.

Calthorpe, P. and W. Fulton (2001): The Regional City, Island Press.

Cervero, R. (1998): The Transit Metropolis – A Global Inquiry. Island Press. Cooke, P., Heidenreich, M. and H-J. Braczyk (eds.) (2004): Regional innovation systems: the role of governance in a globalized world, New York: Rotledge.

Duany, A., E. Plater-Zyberk and J. Speck (2000): Suburban Nation: The Rise of Sprawl and the Decline of the American Dream, New York.

Dunphy, Robert T. et al. (2004): Developing Around Transit: Strategies and Solutions That Work. Washington, D.C: ULI-the Urban Land Institute.

Duospårväg i Östgötaregionen. Ekonomi och planering – Resultat av en fallstudie, (2006), Rapport 2005:54, Trivector Traffic AB.

Edquist, C. (2000): “Innovationssystemansatser – deras utveckling och kännetecken”, sid. 25–70 i Carlsson, B. et al. Innovationssystem, kluster och kompetensblock – Fyra essäer om innovationer, tillväxt och sysselsättning, Rådet för arbetslivsforskning, Rapport 21, 2000.

Etzkowitz, H.(2002): The Triple Helix of University-Industry-Government –

Implications for Policy and Evaluation, SISTER Working paper 2002:11, Stockholm. Frey, H. (1999): Designing the city: towards a more sustainable urban form, EF & Spon, New York.

Hass-Klau, C. (2000): Bus or light rail: making the right choice, Brighton. Hass-Klau, C. and G. Crampton (1998): Light rail and complementary measures, Brighton.

Hass-Klau, C. and G. Crampton (2002): Future of Urban Transport, Brighton. Hass-Klau, C. et al. (2004): Economic Impact of Light Rail – The Results of 15 urban Areas in France, Germany, UK and North America, Brighton.

Hall, P. and C. Hass-Klau (1985): Can rail save the city? Aldershot.

Haughton, G. and D. Counsell (2004): Regions, spatial strategies and sustainable development, New York: Routledge.

Hedström, R. (2004): Attraktiv och effektiv spårvägstrafik – Den moderna spårvägens egenskaper, funktioner och potential för urbana och regionala transporter, VTI rapport

Hedström, R. (2007): Demonstrationstrafik med duospårvagn, VTI rapport 598, VTI, Linköping.

HiTrans Best practice guide: Public transport & land use planning, HiTrans 2005. HiTrans Best practice guide: Public transport and urban design, HiTrans 2005. Hylén, B. (2001a): Light Rail i Frankrike – Planering, organisation och finansiering, VTI notat 10-2001, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 2001. Hylén, B. (2001b): TramTrain i Storstockholmsområdet – Ett planeringsprojekt, VTI notat 35, Linköping, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 2001. Hylén, B. and T. Pharoah (2002): Making tracks: Light Rail in England and France, VTI meddelande 926A, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 2002. KFB Rapport 1996:18: Karlsruhemodellen: förstudie av tillämplighet i Sverige/ projekt- samordnare, / Sture Sabel.

KFB Rapport 1998:9: Duospårväg: Karlsruhemodellen: huvudstudie av tillämplighet i Sverige, / Sture Sabel.

KFB Rapport 1999:27: Duospårväg: Karlsruhemodellen: detaljstudier inför ett inför- ande i Göteborg / Sture Sabel.

Klaesson, J. och L. Pettersson (2002): Effekter av en förbättrad transportkorridor mellan Jönköping och Nässjö.

Klaesson, J. och L. Pettersson (2007): Samhällsekonomiska effekter av duospår i Östra Götaland, Internationella handelshögskolan i Jönköping.

LOKTRA: Mer effektive institusjoner og bedre planlegging. Synteserapport nr 3 fra forskningsprogrammet Lokal transport- og arealpolitikk (LOKTRA), Norges forsk- ningsråd, 2000.

North, D.(1993): Institutionerna, tillväxten och välståndet, SNS Förlag.

OECD (2002): Impact of transport infrastructure on regional development, Paris. OECD (2005): Building competitive regions: strategies and governance, Paris. Paulley, N. and Pedler, A: TRANSLAND – Integration of Transport and Land Use Planning. Deliverable 4, Final Report for Publication, Transport Research Laboratory, 2000.

Pharoah, T. and Apel, D: Transport Concepts in European Cities. Ashgate, 1995, reprinted 1998 and 1999.

SOU 2003:67: Kollektivtrafik med människan i centrum – Slutbetänkande av Kollektiv- trafikkommittén.

Svensson, T. och M. Haraldsson (2005): Invånarna i Örebro och trafiken i innerstaden – Resultat från en enkätundersökning, VTI notat 15-2005, VTI, Linköping.

Svensson, T och J. Nilsson (2004): Integrerad planering och kollektivtrafik – Ny spår- vägslinje i Norrköping, VTI meddelande 964, VTI, Linköping.

Svensson, T. (2004): “A tramway line extension in Sweden – integrated town and traffic planning in local practice”, Paper presented at ECOMM 2004, European Conference On Mobility Management, 5–7 May 2004 in Lyon, France.

Svensson, T. (1998): Dagligvarudistributionens strukturomvandling – drivkrafter och konsekvenser för städers utformning och miljö, diss. tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.

”Transit-Oriented Development and Joint Development in the United States: A Litera- ture Review”, Research Results Digest, October 2002-nummer 52, Transportation Research Board, Washington, D.C.

Åkerlund, K. (2007): Rörlighet för ett dynamiskt arbetsliv – Lärdomar från Dynamo- programmet, VINNOVA Rapport, VR 2007:9, Stockholm.

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.