Fortsatt forskning inom detta ämne borde utföras i form av en experimentell studie för att mäta äldre vittnens förmågor för att erhålla vilka stereotyper som är rättfärdiga. Polisens bedömningar och eller interaktioner med äldre borde också studeras för att fastställa om hur poliser säger att de beter sig mot äldre överensstämmer med hur de beter sig mot äldre i verkligheten. Detta skulle vara möjligt att utföra via experiment eller observationsstudie. Det brister även i forskning
angående rättsväsendets bedömningar baserat på åldersrelaterade stereotyper i nordisk kontext. Det går inte alltid att generalisera tidigare rättslig forskning till nordisk kontext eftersom nordiska och amerikanska samt brittiska rättssystem skiljer sig åt. Fortsatt forskning bör också utföras på
jämförelser mellan implicita och explicita stereotyper på en individuell nivå hos polisen, eftersom inga slutsatser om dessa kunde dras inom denna studie. Detta skulle exempelvis kunna ta form i en kvalitativ studie med långa strukturerade intervjuer kompletterat med IAT eller liknande
Referenser
Allport, G. W. (1954). The nature of prejudice. Reading, MA: Addison-Wesley.
Aizpurua, A., Garcia-Bajos, E., & Migueles, M. (2009). False memories for a robbery in young and older adults. Applied Cognitive Psychology, 23(2), 174–187. doi:10.1002/acp.1461
Bandura, A. (1971). Social learning theory. (75–170398). Stanford University. General Learning Press.
Bornstein, B. H. (1995). Memory Processes in Elderly Eyewitnesses: What We Know and What We Don’t Know. Behavioral Sciences & the Law, 13(3), 337–348. doi:10.1002/bsl.2370130303 Broadbent, D. E. (1958). Perception and communication. London: Pergamon Press.
Brottsförebyggande rådet. (2018). Brott mot äldre: Om utsatthet och otrygghet. 2018:7. ISBN 978-91-87335-99-0.
Brown, K. J., & Gordon, F. (2019). Older victims of crime: Vulnerability, resilience and access to procedural justice. International review of victimology, 25(2), 201–222.
doi:10.1177/0269758018791426
Bruner, J. S. & Tagiuri, R. (1954). 'The perception of people', in G. Lindzay (ed.) Handbook of social psychology, volume 2, Cambridge, Mass.: Addison-Wesley
Butler, R. N. (1989). Dispelling ageism: The cross-cutting intervention. Annals of the American Academy of Political and Social Sciences, 503(1),138–147. doi:10.1177/000271628950300101 Codex. (2020). Hämtad 2020-05-20. Från http://www.codex.vr.se/etik9.shtml.
Cuddy, A. J. C., Norton, M. I., & Fiske, S. T. (2005). This old stereotype: The pervasiveness and persistence of the elderly stereotype. Journal of Social Issues, 61(2), 267–285. doi:10.1111/j.1540-4560.2005.00405.x
Deffenbacher, K. A. (1991). A Maturing of Research on the Behaviour of Eyewitnesses. Applied Cognitive Psychology, 5(5), 377–402. doi:10.1002/acp.2350050502
Denkinger, B., & Kinn, M. (2018). Own-Age Bias and Positivity Effects in Facial Recognition. Experimental Aging Research, 44(5), 411–426. doi:10.1080/0361073X.2018.1521493
Fox, R. (1992). Prejudice and the unfinished mind: A new look at an old failing. Psychologica Inquiry, 3(2), 137–152. doi:10.1207/s15327965pli0302_12
Garstka, T. A., Schmitt, M. T., Branscombe, N. R., & Hummert, M. L. (2004). How Young and Older Adults Differ in Their Responses to Perceived Age Discrimination. Psychology and Aging, 19(2), 326–335. doi:10.1037/0882-7974.19.2.326
Greenwald, A. G., & Lai, C. K. (2020). Implicit social cognition. Annual Review of Psychology, 71, 419–445. doi:10.1146/annurev-psych-010419-050837
Greenwald, A. G., McGhee, D. E., & Schwartz, J. L. K. (1998). Measuring individual differences in implicit cognition: The implicit association test. Journal of Personality and Social Psychology, 74(6), 1464–1480. doi:10.1037/0022-3514.74.6.1464
Hinton, P. R. (2000). Stereotypes, cognition, and culture [Elektronisk resurs]. Hove: Psychology Press.
Hodges, M. I. & Logan, C. D. (2012). Psychology of Attitudes [Elektronisk resurs]. Sage Publications
Houwer, J. D., Teige-mocigemba, S., Spruyt, A. & Moors A. (2009). Implicit measures: A normative analysis and review. Psychological Bulletin, 135(3), 347–368. doi: 10.1037/a0014211 Howitt, D. (2013). Introduction to qualitative methods in psychology. (2nd ed.) Harlow,
England: Pearson.
Klein, B. S. (2012). Learning: Principles and Applications. (6th edition). London. Sage publications.
Lewis, M. (1992) 'Many minds make madness: judgment under uncer-tainty and certainty', Psychological Inquiry, 3, 170–172.
Lindqvist, S. (2015). Rätten till en rättvis rättegång. Examensarbete. Örebro universitet. Hämtad 2020-04-20 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:862128/FULLTEXT01.pdf
Linfei Ltd. (2019). röstinspelare (12.4.1) [ljudinspelare]. App
List, J. A. (1986). Age and Schematic Differences in the Reliability of Eyewitness Testimony. Developmental Psychology, 22(1), 50–57. doi:10.1037/0012-1649.22.1.50
Loftus, E. F. (1992). When A Lie Becomes Memory’s Truth: Memory Distortion After Exposure to Misinformation. Current Directions in Psychological Science, 1(4), 121–123.
doi:10.1111/1467-8721.ep10769035
Marquet, M., Chasteen, A. L., Plaks, J. E., & Balasubramaniam, L. (2019). Understanding the mechanisms underlying the effects of negative age stereotypes and perceived age discrimination on older adults? well-being. Aging & Mental Health, 23(12), 1666–1673.
doi:10.1080/13607863.2018.1514487
Martens, A., Greenberg, J., Landau, M. J., & Schimel, J. (2004). Ageism and death: Effects of mortality salience and perceived similarity to elders on reactions to elderly people. Personality and Social Psychology Bulletin, 30(12), 1524–1536. doi:10.1177/0146167204271185
Mueller-Johnson, K., Toglia, M. P., Sweeney, C. D., & Ceci, S. J. (2007). The perceived credibility of older adults as witnesses and its relation to ageism. Behavioral Sciences & the Law, 25(3), 355–375. doi:10.1002/bsl.765
Nelson, T. D. (2005). Ageism: Prejudice against our feared future self. Journal of Social Issues, 61(2), 207–221. doi:10.1111/j.1540-4560.2005.00402.x
Neuberg, S. L. (1992). 'Evolution and individuation: the adaptiveness of nonstereotypical thought', Psychological Inquiry, 3, 178-180. doi:10.1207/s15327965pli0302_22
Nevin J. (1999). Analyzing Thorndike's Law Of Effect: The Question Of Stimulus-response Bonds. Journal of the experimental analysis of behavior, 72(3), 447–450.
doi:10.1901/jeab.1999.72-447
Palmore, E. B. (1999). Ageism: Negative and Positive, 2nd Edition: Vol. 2nd ed. Springer Publishing Company.
Palmore, E. B. (1998). The facts on aging quiz (2nd ed.) New York: Springer
Polisen. (2019). Brott mot äldre och funktionsnedsatta - lagar och fakta Hämtad 2020-04-20 från https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/brott-mot-aldre/
Polisen. (2020). Bedragare utnyttjar corona för att lura äldre. Hämtad 2020-04-20 från
Project Implicit. (2011). Ung-Gammal IAT. Hämtad 2020-04-20 från https://implicit.harvard.edu/implicit/Study?tid=-1
Ross, D. F., Dunning, D., Toglia, M. P., & Ceci, S. J. (1990). The Child in the Eyes of the Jury: Assessing Mock Jurors’ Perceptions of the Child Witness. Law and Human Behavior, 14(1), 5–23. Slotterback, C. S., & Saarnio, D. A. (1996). Attitudes toward older adults reported by young adults: Variation based on attitudinal task and attribute categories. Psychology and Aging, 11(4), 563–571. doi:10.1037/0882-7974.11.4.563
Svenska Dagbladet. (2018). Dramatisk ökning av brott mot äldre- upp 82 procent. Hämtad- 2020-04-10 https://www.svd.se/dramatisk-okning-av-brott-mot-aldre--upp-82-procent 2018
Tornstam, L. (2007) Stereotypes of Old People Persist. A Swedish “Facts on Aging Quiz” in a 23-year Comparative Perspective [Elektronisk resurs]. (2007). Linköpings universitet.
Wasarhaley, N. E., & Golding, J. M. (2017). Ageism in the courtroom: mock juror perceptions of elder neglect. Psychology, Crime & Law, 23(9), 874–898. doi: 10.1080/1068316X.2017.1338699 Whiting, R. M. (2020). The effect of ageism on law enforcement response to elder mistreatment. (Doktorsavhandling. University of Utah. Utah. 1373358). Hämtad 2020-04-23 från
https://collections.lib.utah.edu/ark:/87278/s64v0sj2
Wilcock, A. R., Bull, R., & Vrij, A. (2007). Are old witnesses always poorer witnesses?
Identification accuracy, context reinstatement, own-age bias. Psychology, Crime & Law, 13(3), 305–316. doi:10.1080/10683160600822212
Wright, A. M., & Holliday, R. E. (2005). Police officers’ perceptions of older eyewitnesses. Legal & Criminological Psychology, 10(2), 211–223. doi:10.1348/135532505X37001
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Syfte
Syftet med studien är att undersöka polisers och polisstudenters åldersrelaterade stereotypa uppfattningar och hur de uttrycks vid rättsliga sammanhang.
Bakgrund
Befattning- hur länge, Ålder
Äldre
När anser du att man är gammal? Hur ställer du dig till att bli äldre? Tror du ålder spelar någon roll för att kunna arbeta med polisyrket? Varför, på vilket sätt, fördelar/nackdelar?
Äldre brottsoffer Brott mot äldre- bedrägerier, utsatthet- vad tror du det beror på? Generellt, tror
du att polisen behandlar äldre brottsoffer annorlunda än yngre? Varför då, på vilket sätt? JA. vad tror du denna annorlunda behandlingen kan leda till?
Erfarenhet av äldre brottsoffer?
Har du intervjuat något äldre vittne/ brottsoffer, någon gång?
JA Hur tycker du att det gick? Dåligt, bra→ varför tror du att det gick bra/dåligt? Visar de
förtroende för sina egna utsagor? Hur detaljerade är deras utsagor? Kortare/längre än yngres? Finns det några svårigheter med att äldre?
NEJ Tror du att det finns någon skillnad mellan att intervjua ett yngre eller ett äldre vittne? på vilket sätt, Varför, på vilket sätt?