Fortsatt forskning

Inledningsvis i den här studien lyfte jag fram att det tycks vara brist på forskning kring ledarskapet inom folkhögskolan. Jag kan fortfarande inte förstå varför det är så, jag finner det både intressant och förbryllande, och undrar varför detta ämne verkar ha fångat så få forskare och studenter? Det bidrar till att jag ser en kunskapslucka att fylla igen och utifrån resultaten från studien vore det intressant att fortsätta studera ledarskapet på folkhögskola i relation till möjliga betydelsebärande faktorer. Bristen på forskning kring ledarskapet på folkhögskola har också bidragit till att jag inte har kunnat relatera mina egna fynd i någon större utsträckning till annan forskning. Det hade varit intressant att göra, nu blir det enstaka nedslag i avhandlingar som berör folkhögskolan och folkbildningen.

En intressant forskningsfråga, som jag ser det och vilken jag själv funderat på under hela arbetet med denna studie, är hur mycket genus påverkar ledarskapet och ifall kvinnliga rektorer upplever andra utmaningar jämfört med manliga rektorskollegor. Den ”feminisering” av skolledarskap som kan skönjas inom den offentliga skolan, alltså att allt fler kvinnor arbetar som rektorer, har ännu inte nått folkhögskolan, där i dag cirka 40 procent kvinnor arbetar som rektorer.

Ett annat område som skulle vara intressant att studera vidare är hur de olika huvudmännens agerande påverkar ledarskapet hos en rektor. Finns det skillnader mellan de folkhögskolor som har en folkrörelse bakom sig och de vars huvudmän är regioner och landsting? Ytterligare en intressant forskningsfråga enligt mig, rör rektorsutbildningen för skolledare på folkhögskola:

vilken betydelse menar rektorerna att en sådan riktad utbildning har för deras sätt att leda och förändras deras syn på ledarskap och eget agerande, på kort sikt och på längre sikt?

Referenser

Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber AB.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. Malmö: Liber AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education.

London: Routledge.

Eriksen, E O. (1997). Kommunikativt ledarskap. Om styrning i offentliga institutioner.

Göteborg: Daidalos.

Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) (2015b). Fenomenografi. Dahlgren, L-O. & Johansson, K. sid 162–175. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Folkbildningsrådet (2013). Folkbildningens Vägval och Vilja. Stockholm.

Folkbildningsrådet (2016). Fakta om folkbildning 2016. Stockholm.

Folkbildningsrådet (2015). Statsbidrag till folkhögskolor. Kriterier och fördelningsprinciper.

Stockholm.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori.

Lund: Studentlitteratur.

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer.

Stockholm: Liber AB.

Johansson, I., Erlandsson, S. & Dåderman, A. (2014). Gymnasierektors ledarskapsparadox: att vara verksamhetschef och pedagogisk utvecklare. Nordic Journal of Vocational Education and Training Vol. 4 2014.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, (25), 1, 16-35.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Leo, U. (2013). Rektors pedagogiska ledarskap – En kunskapsöversikt. Forskning i korthet 2013:4. Kommunförbundet Skåne.

Lindkvist, L., Bakka, J. & Fivelsdal, E. (2014). Organisationsteori, struktur, kultur, processer.

Stockholm: Liber.

Lundin, A. (2008). Folkbildningsforskning som fält – från framväxt till konsolidering.

Diss. Linköping: Linköpings universitet.

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Studentlitteratur: Lund.

Marton, F., Dahlgren, L. O., Svensson, L. & Säljö, R. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning.

Stockholm: Prisma.

Minten, E. (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Skolverket, Stockholm.

Mustel, K. (2009). Omsättningen av rektorer på folkhögskola 2003–2009.

Utredning på uppdrag av RIO:s och SKL:s rektorsavdelning, Stockholm.

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2011). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen; kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

Stockholm: Liber.

Rapp, S. (red) (2011). Skolledarskap. Om att leda förskolans och skolans utvecklingsarbete.

Stockholm: Norstedts Juridik.

Rapp, S. (red) (2011b). Kapitel 1. Skolledarskap och ledarskap, Rapp, S., Ståhlkrantz, K. &

Wargren, E. sid 15–40. Skolledarskap. Om att leda förskolans och skolans utvecklingsarbete.

Stockholm: Norstedts Juridik.

Runesdotter, C. (2010). I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Sallnäs, I. (1998). Att leda en folkhögskola. Erfarenheter och synpunkter från RIO-skolor.

Rapport för internt bruk från RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Stockholm.

Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik - Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Diss. Jönköping: Högskolan Jönköping.

Svedberg, L. (1992). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, L. (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur.

Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Stockholm: Liber AB.

SOU 2003:94. Folkbildningens särart? Offentlighet, forskning och folkbildares självförståelse.

Delbetänkande av Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

SOU 2012:72. Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering.

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2015:218. Förordning om statsbidrag till folkbildningen.

Thylefors, I. (2007). Ledarskap i human service-organisationer. Stockholm: Natur och Kultur.

Törnsén, M. & Ärlestig, H. (2013). Pedagogiskt ledarskap – en modell för styrning och ledning av vardagens processer i relation till mål och resultat. I Höög, J. & Johansson, J. (red.), Struktur Kultur Ledarskap Fortsatta studier av framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.

Wahlström, N. (2010). Budget och bildning: om villkor som format folkhögskolerektorns uppdrag. Ingår i Folkhögskolans praktiker i förändring II, sid 103–134. Örebro: Örebro universitet.

Wolvén, L-E. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Digitala källor www.abf.se

http://turture.abf.se/abfhemsi.nsf/0fef1ab719c1bed2c125659f0055f791/96b4ddcfdbd5ae76c1256e 7f0047fb8d!OpenDocument

Hämtad 2017-03-09 www.codex.vr.se

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

www.folkbildningsradet.se/Folkhogskolor/

Hämtad 2017-03-12 och 2017-09-18

www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/Folkhogskolans-historia/

Hämtad 2017-03-12

www.liu.se/mimer/mimerbladet Hämtad 2017-03-14

www.lararnashistoria.se, Mustel. K. (2010). Folkhögskolans idélinjer.

Hämtad 2017-03-09

www.ne.se, Nationalencyklopedin Hämtad 2017-03-15 och 2017-07-24

Regeringens proposition 1990/91:82 om folkbildning.

https://data.riksdagen.se/fil/0A160904-B2E7-4850-9D2B-B25A5EC7DF26 Hämtad 2017-03-12

Regeringens proposition 1997/1998:115. Folkbildning.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/folkbildning_GL03115/html#totop Hämtad 2017-03-12

Bilaga 1

VT 2017

Intervjuguide

Innan intervjun informeras personerna muntligen av mig på plats om studiens syfte, omfattning och om de etiska förhållningsreglerna:

* Alla personliga uppgifter avidentifieras, inga uppgifter kan kopplas till den intervjuade.

* Tystnadsplikt, inget som framkommer under intervjun förmedlas till andra, förutom det som har relevans för det akademiska arbetet och då i avkodad form.

* Intervjumaterialet förvaras så att ingen annan än jag kommer åt det.

* Intervjun spelas in för att underlätta transkribering, så vida inte intervjupersonerna avböjer detta. De inspelade intervjuerna förstörs när uppsatsen är godkänd.

* Personerna har rätt av hoppa över eller avstå att svara på frågor och/eller återkomma med svar vid ett senare tillfälle.

* Personerna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan.

* Personerna har möjlighet att läsa sina avkodade svar om så önskas.

* Personerna har möjlighet att ta del av det färdiga resultatet om så önskas.

1. Namn, befattning, år i yrket, utbildning (dessa uppgifter avidentifieras).

2. Namn på folkhögskola, inriktning (vilken huvudman), antal deltagare, antal an-ställda på folkhögskolan samt övrig relevant om folkhögskolan (geografisk place-ring, ålder på folkhögskolan, kurser, utvecklingsprojekt mm).

3. Berätta om ditt arbete.

4. Kan du beskriva en vanlig arbetsdag.

5. Vad arbetar du mest med?

(administration, planering, möten, personalfrågor, deltagarkontakter etc.

Dessa frågor kan användas som följdfrågor vid behov).

6. Hur är du som ledare?

7. Vad tycker du är viktigt för dig i ditt ledarskap?

8. Beskriv en situation som ledare.

9. Vilken ledarstil tycker du passar på en folkhögskola?

10. Hur vill du utveckla sitt ledarskap?

11. Vilka utmaningar ser du med att vara chef/ledare på en folkhögskola i dag?

12. Vad är bra ledarskap enligt dig?

13. Har du en skriftlig arbetsbeskrivning?

(vem har utfärdat den och när? Hur ofta uppdateras arbetsbeskrivningen och av vem/vilka?

Möjlig följdfråga)

14. Något annat att tillägga?

Bilaga 2 Första kontaktmejlet till rektorerna

Hej!

Mitt namn är Annicka Flovin och jag studerar sista terminen på Magisterprogrammet i

Utbildningsledning vid Stockholms universitet. Nu ska jag skriva min slutuppsats och jag har för avsikt att fokusera på ledarskap på folkhögskola: hur rektorsrollen på folkhögskolan ser ut, hur rektorer upplever ledarskapet och i fall det skiljer sig från den övriga utbildningssfären bland annat.

Jag har fått ditt namn av en folkhögskolerektor som rekommenderat dig. Därför undrar jag om du har möjlighet att ställa upp på en intervju, cirka 30–60 minuter, och samtala med mig om din yrkesroll och ditt ledarskap.

Är det möjligt för dig att träffa mig någon tid mellan 29 mars och 7 april? Jag kommer gärna till din arbetsplats.

Alla uppgifter behandlas konfidentiellt, ingen kan identifiera dig eller dina svar. Jag har

tystnadsplikt och tar hänsyn till de forskningsetiska regler som Vetenskapsrådet arbetat fram med informationskrav, samtyckeskrav, nyttjandekrav mm. Ditt eventuella deltagande är frivilligt och det dokumenterade materialet ska bara användas av mig i min bearbetning och analys samt sammanställas i magisteruppsatsen. Efter att uppsatsen godkänts förstörs intervjumaterialet, men uppsatsen kan komma att publiceras digitalt på http://www.diva-portal.org.

Det finns inte mycket forskning kring ledarskap och folkhögskola och därför är min förhoppning är att du vill medverka i den här studien. Jag är mycket tacksam om du hör av dig och meddelar mig.

Stort tack på förhand!

Vänliga hälsningar Annicka Flovin

annicka.flovin@gmail.com 070-433 77 27

Handledare: Anita Nordzell

Filosofie doktor, lektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Tel: 08–12076394

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se