Som framkommer av vår studie är ABW ett för individen hållbart arbetssätt, såvida mer hänsyn tas till medarbetarnas individuella utgångsläge, förutsättningar och behov. Fokus för fortsatt forskning skulle kunna vara att vidare studera de områden som visade sig vara alltför generella samt icke tillfredsställande, i syfte att tillgodose många fler medarbetare. Detta i syfte att hitta lämpligare sätt att utforma det aktivitetsbaserade kontorets zoner och arbetsstationer för en mer tillfredsställande arbetsmiljö.
Vi anser också att det vore intressant att vidare studera samt analysera det aktivitetsbaserade arbetssättet i relation till teorier som behandlar organisationskulturens påverkan på medarbetare. Detta då resultatet från företagets senaste enkätundersökning avseende ABW, vilken presenterades i maj 2016, visar att de områden som arbetar mycket med kulturen fått ett betydligt bättre resultat och upplever ABW som bättre än de andra områdena. Vi anser att Scheins teori (Granberg 2008: 195-197; Wilson 2008: 188-189) om organisationskulturens påverkan på de anställda skulle kunna vara ett lämpligt teorival.
5.4 Slutsats
Den slutsats vi kan dra av vår studie är att den fysiska arbetsmiljön har stark positiv inverkan på medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt.
Vi finner att medarbetarna inte fullt ut arbetar aktivitetsbaserat samt att de olika zonerna ofta upplevs som ofunktionella och felaktigt använda. Vi menar att medarbetarens individuella behov, förutsättningar samt förmåga att hantera de olika element som ingår i det aktivitetsbaserade arbetssättet är avgörande för hur konceptet upplevs. Upplevelsen av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är högst subjektiv och förmågan att arbeta i denna kontorsmiljö menar vi till stor del även handlar om kunskaps- och utgångsläge. Utgångsläge vad gäller tidigare kontorstyp men också utgångsläget med avseende på medarbetarnas personlighet. En del människor trivs med mycket yttre stimuli och många intryck, andra finner det extremt påfrestande och stressande. Som van der Voordt (2004: 139-140) beskriver i sin studie handlar arbetstillfredsställelse om till vilken grad arbetsmiljön uppfyller arbetstagarens behov och önskningar. Med kunskapsläget menar vi att kunskap, kommunikation och delaktighet kring motiv och mål med varför man skall jobba aktivitetsbaserat är avgörande för hur arbetssättet tas emot och för vilken genomslagskraft det får. Med kunskapsläget menar vi också att kunskapen kring arbetsmiljöns påverkan på fysisk och psykisk hälsa, motivation och glädje måste öka på både samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. För att ABW ska vara ett hållbart arbetssätt så krävs att både organisation och individ tar ansvar för sitt agerande. Vi tycker att den nya arbetsmiljöföreskriften (Arbetsmiljöverket 2016) är ett ordentligt steg i rätt riktning. Med mer kunskap om hur vi tillsammans, från samhällsnivå till individnivå, kan arbeta för att förebygga hälsorisker och främja friskfaktorer, har vi alla förutsättningar att skapa hållbara arbetsplatser där vi orkar ett helt arbetsliv.
- 42 -
Källförteckning
Litteratur
Allvin, M. (red.), Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och vetenskaplig metod. Lund Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. Uppl. 2., Malmö: Liber.
Becker, H. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Uppl.1., Malmö: Liber. Berglund, T. & Schedin, S. (2009). Arbetslivet. Uppl. 2:3., Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2:5., Stockholm: Liber
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos Granberg, O. (2011). PAOU - Personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Herzberg, F., Mausner, B. & Snyderman, B (1993). The motivation to work. New Brunswick: Transaction Publishers.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur
Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (2010). Psykologi i organisation & ledning. Uppl. 3., Lund: Studentlitteratur AB
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Tangen, H. (2013). Framgångsrika arbetsplatser- en bok om human resurshantering. Leksand: Prolead Förlag
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Toivanen, S. (2015). Framtidens arbetsplatser - Att utveckla hållbara och friska kontor. Stockholm: Vitt Grafiska AB.
Tillgänglig:http://www.ncc.se/globalassets/future-
office/17282011_book_framtidens_arbetsplats-swe-168x230_web.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wilson, F. (2008). Organisation, arbete och ledning: en kritisk introduktion. Egypten: Sahara Printing.
- 43 -
Zanderin, L. (red.) (2005). Arbetsmiljö. Uppl. 2., Lund: Studentlitteratur.
Avhandlingar
Bodin Danielsson, C. (2010). The office - an explorative study: architectural design's impact on health, job satisfaction & well-being. Diss. Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm. Stockholm: KTH Förlag Tillgänglig: http://kth.diva- portal.org/smash/get/diva2:349771/FULLTEXT01
Tidsskriftsartiklar
Appel-Meulenbroek, R., Groenen, P. & Janssen, I. (2011). An end-user's perspective on activitybased office concepts. Journal of Corporate Real Estate, Vol. 13 Iss 2 pp. 122 - 135. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1108/14630010410812306
van der Voordt, T. (2004). Productivity and employee satisfaction in flexible workplaces. Journal of Corporate Real Estate, Vol. 6 Iss 2 pp. 133 - 148
Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1108/14630010410812306
van Meel, J. (2011). The origins of new ways of working: Office concepts in the 1970s. Facilities, vol. 29, nr. 9/10, ss. 357-367.
Tillgänglig: http://www.emeraldinsight.com/doi/abs/10.1108/02632771111146297
Elektroniska källor
Arbetsmiljöverket (2016). Arbetsmiljöarbete och inspektioner. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/ [2016-05-18]
Arbetsmiljöverket (2016). AFS 2015:4; Organisatorisk och social arbetsmiljö: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [2016-05-18]
Utbult, M. (2015). Nya krav på god social och organisatorisk arbetsmiljö. https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/systematiskt-arbetsmiljoarbete/nya-krav-pa-god-social- och-organisatorisk-arbetsmiljo/ [2016-05-18]
Veldhoen + Company (2016). Leading advisors in activity based working. http://www.veldhoencompany.com/en/home/ [2016-05-23]
- 44 -