6. DISKUSSION
6.4 Fortsatt forskning
skapa en organisation som beaktar elevers mångfald med en skolkultur som uppfyller många av de förutsättningar som motverkar frånvaro, innebär också en medveten satsning på skolutveckling. Att som specialpedagog tillsammans med rektor leda och driva skolutveckling utifrån Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet, 2006) och FN:s barnkonvention (Förenta Nationerna, 1989), menar vi skulle utgöra en framgångsfaktor för skolan totalt och även i arbetet med att främja närvaro i skolan.
6.4 Fortsatt forskning
Studien ger enbart skolans perspektiv på arbetet med att vända elevers frånvaro till närvaro. Vilken uppfattning har motsvarande grupp elever och vårdnadshavare om delaktighet och samarbete? En intressant fortsättning på studien vore att intervjua elever med hög frånvaro och se hur de uppfattar sin egen delaktighet i processen med att vända frånvaro till närvaro. Intressant hade också varit att studera hur eleven uppfattar sin möjlighet till att ingå i genuin mellanmänsklig kommunikation.
Bland våra informanter finns en uppfattning om att en ny grupp, framför allt pojkar med datorberoende, finns bland dagens elever som utvecklar hög frånvaro. En intressant fråga att studera lite djupare kan vara skolfrånvaro och datorberoende ur genusperspektiv.
När elever når högstadiet sker många förändringar inte minst i skolans struktur och organisation. Många elever som inte tidigare varit frånvarande, utvecklar oroväckande hög frånvaro. Vid en av skolorna i studien kommer förändringar att införas till hösten. Idéerna hämtas från andra skolor i landet som infört hemklassrum i ämnen där det är möjligt tillsammans med en strävan efter att antalet pedagoger som undervisar samma klass ska minimeras. Gynnas elevernas lärande av att skolan organiserar undervisningen så att elever har hemklassrum och färre pedagoger? Kan det ge upphov till att antalet elever med hög och långvarig frånvaro minskar?
69
REFERENSER
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde i utveckling. I: Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (2010). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A. (Red). (2001). Barn med behov av särskilt stöd:
Grundbok i specialpedagogik (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Malmö: Malmö högskola. Hämtad från
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12505/Onsjo_Dokumentation_Educare_11.2.pdf? sequence=2&isAllowed=y [2014-06-06]
Aspelin, J. (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10(3), ss. 27-33. Aspelin, J. (Red). (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press 2013:02.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Berg, G. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur
Bjørndal, C. (2005) Det värderande ögat – observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde med många dimensioner. I: Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red). Reflektioner kring
specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber ekonomi. Christiansson-Banck, U. (2013). “Behandlas typ som en människa”. Hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i undervisningen. I: Aspelin, J. (Red).
70
Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press
2013:02.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska
området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I: Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Förenta Nationerna. (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s
generalförsamling den 20 november 1989. Hämtad från
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e999a
ed047eb281537d7/fn_891120.pdf [2014-05-30]
Gray, S. (2012). Are they really at risk? Students´stories of success. A thesis submitted in
partial fulfilment of requirements for the degree of Master of Education. The University of
Waikato, New Zealand.Hämtad från
http://researchcommons.waikato.ac.nz/bitstream/handle/10289/6619/thesis.pdf?sequence=3&i sAllowed=y [2014-05-03]
Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London, New York: Routledge.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Andra upplagan. Norstedts Akademiska Förlag.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Malmö: Liber.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap – om skolbarn som inte når målen. Doktorsavhandling, Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Jönsson, A. (1990). Skolk: en forskningsresumé. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Karlberg, M., & Sundell, K. (2004). Skolk: sund protest eller riskbeteende? Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten.
Kronholz, J. (2011). Truants: The Challenges of Keeping Kids in School. Education Next, 11(11), ss. 32-38. Hämtad från http://educationnext.org/truants/ [2014-05-01]
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
71
Manyard, B. R., Salas –Wright, C. P., Vaughn, M. G., & Peters, K. E. (2012). Who are Truant Youth? Examining Distinctive Profiles of Truant Youth Using Latent Profile Analysis.
Journal of Youth and Adolescence, 41(12), ss. 1671-1684. Hämtad
från http://download.springer.com.ezproxy.bibl.hkr.se/static/pdf/903/art%253A10.1007%252
Fs10964-012-9788-1.pdf?auth66=1399312609_068e3edde0270e0b6ff630b7b1054baf&ext=.pdf
[2014-05-01]
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., & Björck-Åkesson, E. (Red). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (Vetenskapsrådets rapportserie 5:
2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Olivestam, C., & Ott, A. (2010). När hjärnan får bestämma. Om undervisning och lärande,
inflytelserika didaktiska traditioner, nyorienterande neurodidaktik. Stockholm: Remus förlag.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motiveringar, genomförande
och konsekvenser. Göteborg: Specialpedagogiska rapporter, Nr 11.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Reid, K. (2008). The Causes of Non- Attendance: An Empirical Study. Educational Review, 60(4), ss. 345-357. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com.ezproxy.bibl.hkr.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=b216e ce6-2b1b-421a-a0f6-b2f5a44d52d5%40sessionmgr115&hid=120
[2014-05-02]
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I: Nilholm. C., & Björck-Åkesson.E. (Red). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik – ett försök till analys av skola i förändring. I: Aspelin, J. (Red). (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press 2013:02.
SFS 2007:638. Högskoleförordningen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=27546&docId=128234 &propId=5 [2014-06-15]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 [2014-05-02]
Skolverket. (2008). Rätten till utbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka; Långvarig ogiltig frånvaro i
grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Rapport 341. Stockholm:
72
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Att arbeta med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och
åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Statistik och utvärdering;snabbfakta. Hämtad från
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821 [2014-05-02]
Socialstyrelsen. (2013). Vägledning för elevhälsan. Preliminärversion 20130802, Dnr 3.1-35372/2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stigendal. M. (2004). Framgångsalternativ, mötet i skolan mellan utanförskap och
innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Strand, A-S. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. En intervju- och
dokumentstudie. Dissertation series No 43.2013. Hälsohögskolan i Jönköping.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. Skriftserie 2/2006. Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Hämtad från
http://web.archive.org/web/20070715041848/http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf [2014-04-12] Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet.(2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-04-03]
von Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga En iscensättande studie om
specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Diss. Stockholm: Stockholms
Universitet.
von Wright, M. (2000). Vad eller vem? En rekonstruktion av G H Meads teori om människors
intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
von Wright, M. (2001). Georg Herbert Mead och intersubjektivitetens utmaningar. Utbildning
& Demokrati, 10(3), ss. 3-10.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket. Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och social klimat. I: Helldin, R., & Sahlin, B. (Red). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
73
Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(4), ss. 270-292.
Informationsbrev
Bilaga 1Jenni Sundberg 2014-02-11
Lisbeth Johansson
En studie kring att vända frånvaro till närvaro kommer att genomföras av oss, Jenni Sundberg och Lisbeth Johansson, under vårterminen 2014 och ingå i vårt examensarbete på Specialpedagogutbildningen vid Högskolan Kristianstad under handledning av Britten Ekstrand, universitetslektor i pedagogik och fil dr. Vi hoppas att ni vill delta i studien.
Syfte
Vårt syfte är att undersöka vilka rutiner och åtgärder skolan använder sig av och vilka som är verkningsfulla i arbetet med att vända elevers frånvaro till närvaro.
Tillvägagångssätt
Vi planerar att göra en datainsamling där vi önskar få tillgång till dokument från elevakter för en dokumentanalys kring elever med hög ogiltig frånvaro. Exempel på dokument är åtgärdsprogram och protokoll från möten kring elevens skolsituation. Vi önskar också genomföra intervjuer med företrädare från skolan som deltagit i arbetsprocessen. Intervjun kommer att ske vid ett tillfälle, cirka en timme och intervjuguide erbjuds via mejl i förväg. Tid och plats bestäms efter önskemål från varje deltagare. För att säkerställa att vi uppfattar den information vi får på rätt sätt önskar vi göra en ljudupptagning av intervjun. Det är endast vi två studenter som genomför denna studie som kommer att ha tillgång till inspelningen och efter färdigställande kommer den att raderas.
All information från såväl dokument som intervjuer kommer enbart att användas för studien inom ramen för detta examensarbete. Informationen kommer att avidentifieras, liksom vilken skola som avses. All data från intervjuer och dokumentanalyser kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av informationen. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta utan att förklara varför.
Om du önskar finns möjlighet att få ett exemplar av examensarbetet mejlat till dig efter färdigställandet.
Arbetet kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.
Kontaktuppgifter
Jenni Sundberg Lisbeth Johansson
Tel: 0455-30 35 92 0451- 26 85 52
Intervjuguide
Bilaga 2Jenni Sundberg 2014-02-11
Lisbeth Johansson
Intervjuer inom ramen för en studie kring att vända frånvaro till närvaro genomförs av oss, Jenni Sundberg och Lisbeth Johansson, under vårterminen 2014 och ingår i vårt examensarbete på Specialpedagogutbildningen vid Högskolan Kristianstad under handledning av Britten Ekstrand, universitetslektor i pedagogik och fil dr.
Informant
Befattning ________________________ Årskurser _______ Kommun _________________ Yrkeserfarenhet______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Ramar
1 Definition av hög frånvaro? Giltig/ogiltig frånvaro?
2 Beskriv skolans frånvarosystem. Vilken betydelse och verkan har frånvarosystemet för arbetet kring elever med hög frånvaro? Rutiner
3a Finns rutiner / riktlinjer / checklistor för arbetsgången på skolan, gällande elevers frånvaro? Beskriv.
3b Hur ser ansvarsfördelningen ut? (vilken roll har t ex mentorn, specialpedagogen, rektor, elevhälsoteamet)
4 Hur ofta och till vilka parter redovisas elevers frånvaro? (ex föräldrar, rektor, huvudmannen)
Samarbete
5 Finns något resursteam på förvaltningsnivå till stöd för skolans arbete kring elever med hög frånvaro? Beskriv.
6 Sker samarbete med externa parter (BUP, Soc, andra)
7 Beskriv samarbetet på skolan kring elever med hög frånvaro. (Beskriv särskilt elevhälsoteamets roll i arbetet.)
9 Vilken betydelse anser du samarbete på olika sätt / med olika parter har för att nå resultat?
10 Finns elevambassadör utsedd inom elevhälsoteamet i varje elevärende? Åtgärder
11 Vilka åtgärder använder ni er av på er skola?
12 Varierar åtgärderna till exempel över tid eller beroende på olika individer och parter som ingår i processen? Hur?
13 Finns åtgärder vid tidig upptäckt (tidig insats)? Vilka? 14 Hur ofta följs åtgärdsprogrammen upp och revideras?
15 Hur ofta görs en pedagogisk utredning för elever med hög frånvaro?
16 Vilka aspekter belyses i de pedagogiska utredningarna/åtgärdsprogrammen? 17 Vilka åtgärder upplever ni är verkningsfulla?
18 Hur vet ni att de har verkan? / Vet ni varför? Delaktighet
19 Har eleven egen delaktighet i processen, besluten och uppföljningen av åtgärder? Beskriv hur.
20 Har vårdnadshavare delaktighet i arbetsprocessen, besluten och uppföljningen av åtgärder? Hur? Vilken betydelse har det för resultatet?
För att säkerställa att vi uppfattar den information vi får på rätt sätt önskar vi göra en ljudupptagning av intervjun. Det är endast vi två studenter som genomför denna studie som kommer att ha tillgång till inspelningen. Efter uppsatsens godkännande vid Högskolan Kristianstad kommer inspelningen att raderas.
All information från intervjuerna kommer enbart att användas för studien inom ramen för detta examensarbete. Informationen kommer att avidentifieras, liksom vilken skola som avses. All data från intervjuer och dokumentanalyser kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av informationen. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta utan att förklara varför.
Om du önskar finns möjlighet att få ett exemplar av examensarbetet mejlat till dig efter färdigställandet.