6 Avslutande diskussion
6.3 Fortsatt forskning
Förslag till vidare forskning inom området anser vi kan ha större anknytning till flyktingkrisen 2015 och grunda sig på fokusgrupper som var vår tilltänkta ursprungsmetod. På grund av den mediala uppmärksamheten kring flyktingkrisen är det intressant att undersöka om och i sådana fall hur opinionen kring invandring har förändrats som ett resultat av flyktingkrisen. Även om vi berör detta ämne i vår studie vore det givande att gå djupare i frågan, vi anser att detta kan bli ett uppskattat komplement till den tidigare forskningen kring bildandet och upplevelser av stereotyper och hur personer med utländsk bakgrund förhåller sig till invandring.
Ytterligare ett område som vore intressant att undersöka djupare är hur främlingsfientliga attityder inom minoritetsgrupper visar sig och vad dessa främst grundar sig i. Eftersom att forskningen kring främlingsfientlighet ofta är ur majoritetsgruppens perspektiv är det intressant att undersöka hur minoritetsgruppen förhåller sig till detta fenomen. Detta forskningsområde kan även utvidgas genom att utföra en jämförande undersökning om vilka skillnader det finns i hur främlingsfientlighet visar sig och vilka orsaker som kan identifieras beroende på om det uppenbarar sig inom en minoritetsgrupp eller mellan en minoritets- och en majoritetsgrupp.
Andersson, D., & Bendz, A. (2015). Hur reagerar opinion på ökad flyktingmottagning? I Bergström, A., Johansson, B., Oscarsson, H., & Oskarson, M. (red) Fragment. Bohus: Ale Tryckteam.
Atwell Seate, A., & Mastro, D. (2015). Media's influence on immigration attitudes: An intergroup threat theory approach. Communication Monographs, 83(2), 194-213. Doi:
10.1080/03637751.2015.1068433
Borell, K. (2015). When is The Time to Hate? A Research Review on the Impact of Dramatic Events on Islamophobia and Islamophobic Hate Crimes in Europe. Islam and Christian- Muslim Relations, 26(4), 409-421. Doi: 10.1080/09596410.2015.1067063
Brune, Y. (2008). Bilden av invandrare i svenska nyhetsmedier. I Darvishpour, M & Westin, C. (red) Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturell Sverige (s.343-361). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Castree, N., Kitchin, R., & Rogers, R. (2016). A Dictionary of human geography. Hämtad 13 juni, 2016 från Oxford University Press. DOI:10.1093/acref/9780199599868.001.0001
Demker, M. (2013). Svensk migrationspolitisk opinion 1991-2012. Ale Tryckteam AB: Bohus. Hämtad 26 april, 2016, från
http://som.gu.se/digitalAssets/1467/1467499_svensk-migrationspolitisk-opinion-2.pdf Demker, M. (2014). Sverige åt svenskarna. Motstånd och mobilisering mot invandring och
invandrare o Sverige. Göteborg: Atlas Akademi.
Eriksen, T. H. (2004). Små platser - stora frågor. En introduktion till socialantropologi. Falun: Nya Doxa.
Esses, V. M., Medianu, S., & Lawson, A. S. (2013). Uncertainty, Threat, and the Role of the Media in Promoting the Dehumanization of Immigrants and Refugees. Journal Of Social Issues, 69(3), 518-536. doi:10.1111/josi.12027
Finch, T. (2015). Love and management: Reflections on the 2015 refugee crisis. Juncture, 22(3), 230-234. doi:10.1111/j.2050-5876.2015.00866.x
Freeman, T. (2006). ‘Best practice’ in focus group research: making sense of different views. Journal Of Advanced Nursing, 56(5), 491-497. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04043.x
Hellwig, T. & Kweon, Y. (2016). Taking cues on multidimensional issues: the case of attitudes toward immigration. West European Politics, 39(4), 710-730. Doi:
10.1080/01402382.2015.1136491
Hjerm, M., Lindgren S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning AB.
International Organization for Migration. (2016). Migrations flows - Europe. Hämtad 19 april, 2016, från http://migration.iom.int/europe/
Laurin Gulled, J. (2016). DN/Ipsos - Väljarnas viktigaste fråga. Hämtad 26 april, 2016, från http://www.ipsos.se/sites/default/files/pdf/DN%20Ipsos%20valjarnas%20viktigaste%20frag or%20jan%202016.pdf
Lindley, A. (2014). Crisis and migration: Critical perspectives. New York: Routledge. Hämtad från Taylor & Francis ebooks.
McCombs, M. (2006). Makten över dagordningen. Om medierna politiken och opinionsbildningen. (Wadensjö, P. Övers.) Stockholm: SNS Förlag
Migrationsverket. (2016). Statistik 2015 - Inkomna ansökningar om asyl. Hämtad 19 april, 2016, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1451894593595/In komna+ans%C3%B6kningar+om+asyl+2015+-+Applications+for+asylum+received+2015.pdf Näringsdepartementet. (1999). Begreppet invandrare – användningen i lagar och förordningar.
Hämtad 5 maj, 2016, från
http://www.regeringen.se/contentassets/bba1c052858f42499b1e397f91ce18ad/begreppet- invandrare--anvandningen-i-lagar-och-forordningar
Oyserman, D., & Swim, K. J. (2001). Stigma: An Insider’s view. Journal of social issues, 57(1), 1- 44. Doi: 10.1111/0022-4537.00198
Olsson, E. (red. 2005). Etnicitetens gränser och mångfald. Stockholm: Carlssons bokförlag. Rättviseförmedlingen. (2016). Frågor och svar om vår lokaltidningsgranskning. Hämtad 19
april, 2016, från
http://rattviseformedlingen.se/fragor-och-svar-om-var-lokaltidningsgranskning/ Thorbjørnsrud, K. (2015). Framing Irregular Immigration in Western Media. American
Behavioral Scientist, 59(7), 771-782. doi: 10.1177/0002764215573255
Thurén, T. (2008). Vetenskapsteori för nybörjare. Humanistiska tolkningsmetoder - hermeneutik. Liber: Malmö. Hämtad 14 april, 2016, från
https://pingpong.hj.se/courseId/12213/node.do?id=7402988&ts=1385459289340&u=- 902876759
Ödman, P. & Selander, S., (red). (2005). Text och existens: Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Diadalos
Bilaga 1 – Intervjuguide
Inledande frågor
Vad heter du? Hur gammal är du? Var kommer du ifrån?
Hur länge har du bott i Sverige?
Hur var det för dig när du kom till Sverige? (bemötande/mottagning från svenskar)
Har du någonsin blivit bemött på ett negativt sätt för att du inte är född i Sverige? Om ja; Hur?
Flyktingkrisen
Vad tänker du på när du hör ordet “flyktingkris”?
Har flyktingkrisen påverkat dig på något sätt? I så fall, hur?
Hur tror du att flyktingkrisen påverkar personer med utländsk bakgrunds situation i Sverige? Hur har du fått information/bildat en uppfattning av flyktingkrisen? (Stödord: vilken är den primära informationskällan/forumet)
Media
Hur tycker du att media framställer personer med utländsk bakgrund och flyktingar? Vad tycker du om att invandringsfrågan har fått mycket uppmärksamhet i media?
Finns det något/någon händelse som du själv tycker har fått en felaktig framställning av media? Hur hög tillit har du gentemot media? (om tilliten är låg, var söker du i sådana fall annan information)
Vilka personer tror du får mest uppmärksamhet/utrymme i media? Vad beror det på? Hur stor betydelse har media för bildandet av attityder?
Främlingsfientlighet
Vad tänker du på när du hör ordet “främlingsfientlighet?” Vad tror du att främlingsfientlighet beror på?
Har du några erfarenheter av främlingsfientlighet?
Har någon du känner eller någon i din närhet erfarenheter av främlingsfientlighet? Hur kan man motverka/förebygga eller minska främlingsfientlighet?
Avslutande diskussion:
Tycker du att Sverige har blivit mer främlingsfientligt efter flyktingkrisen? I så fall, på vilket sätt?