DELKURS: Uppsats, 15 hp KURS: Globala Studier 61-90 hp
FÖRFATTARE: Frida Lundgren, Sophia Persson EXAMINATOR: Berndt Brikell
TERMIN: VT16
En kvalitativ intervjustudie om främlingsfientlighet och dess
orsaker i relation till medierapportering kring invandring och
flyktingfrågor
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Uppsats, 15 hp
Globala Studier 61-90 hp
Internationellt Arbete – Globala Studier Vårterminen 2016
SAMMANFATTNING
Frida Lundgren, Sophia Persson
”Vi som sköter oss”
En kvalitativ intervjustudie om främlingsfientlighet och dess orsaker i relation till medierapportering kring invandring och flyktingfrågor.
Antal sidor: 29
Under flyktingkrisen 2015 hårdnade debatten kring flyktingmigration och de främlingsfientliga rösterna höjdes. Som ett resultat av den mediala uppmärksamheten kring flyktingkrisen anses nu invandrings- och integrationsfrågan vara den överlägset viktigaste samhällsfrågan i Sverige. Forskning kring främlingsfientlighet har i stor utsträckning genomförts ur majoritetsbefolkningens perspektiv, i denna studie ligger fokus istället på personer med utländsk bakgrund och deras erfarenheter av främlingsfientliga attityder.
Genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts har denna studie undersökt hur personer med utländsk bakgrund upplever främlingsfientlighet och dess orsaker i relation till medierapportering kring invandring och flyktingfrågor.
Resultatet har analyserats med hjälp av Intergroup threat theory, Cultivation theory och stereotypisering och visar att främlingsfientlighet existerar mellan majoritets- och minoritetsgrupper men även inom minoritetsgrupper. De upplevelser som identifieras är huvudsakligen vardagliga händelser och dess orsaker grundar sig på samhälleliga problem, kulturskillnader och stereotyper. Enligt respondenterna framställer media personer med utländsk bakgrund och flyktingar övervägande negativt och påverkar därmed attityder och främlingsfientliga åsikter i det svenska samhället. Ett resultat av detta menar respondenterna är att Sverige har blivit mer främlingsfientligt på grund av den mediala rapporteringen kring flyktingkrisen.
1 Inledning ... 1
2 Tidigare forskning & teoretisk utgångspunkt ... 3
3 Metod ... 9
4 Resultat ... 13
5 Analys... 20
6 Avslutande diskussion ... 25
Innehållsförteckning
Referenser ... 28 Bilagor ... 30
Efter att ha följt medierapporteringen angående flyktingkrisen under hösten 2015 och en alltmer polariserad debatt kring invandring väcktes intresset att genomföra denna studie. Vi frågade oss om den hårdnande debatten som fördes kring flyktingmigration hade någon påverkan på personer med utländsk bakgrund i Sverige, som kanske även de kom till Sverige som flyktingar. Med denna fråga som utgångspunkt bestämde vi oss för att undersöka vilka upplevelser av främlingsfientliga attityder personer med utländsk bakgrund har, samt hur de ställer sig till medias roll i eventuell upplevd hårdnat samhällsklimat.
Medierapportering kring personer med utländsk bakgrund är generellt sett negativ vilket leder till att de blir generaliserade och utsatta för stereotypisering. Personer med utländsk bakgrund är förutom detta även underrepresenterade i media och får inte komma till tals i lika stor utsträckning som personer med svensk bakgrund, varken när det gäller allmänna samhällsfrågor eller frågor som rör dem direkt (Brune, 2008, s.348). Detta gör det desto viktigare att de får uttrycka sig om främlingsfientlighet eftersom att det är en fråga som påverkar dem på ett personligt plan.
Förståelsen av hur minoritetsgrupper upplever stereotypisering är betydande för att kunna förstå individens identitetsskapande och deras reaktioner på diskriminering i samhället. Att undersöka minoritetsgruppers perspektiv, så som personer med utländsk bakgrund i Sverige, är även värdefullt då det ämnar att beskriva deras uppfattning av verkligheten och ger en förståelse av individen som en människa, snarare än ett objekt som blivit offer för majoritetsbefolkningens stereotyper om dem (Oyserman & Swim, 2001, s.1, 11).
Genom denna studie önskar vi ge personer med utländsk bakgrund en plattform att uttrycka sig och beskriva hur de upplever främlingsfientliga attityder i Sverige, och dess orsaker. Eftersom att debatten kring flyktingmigration har fått ökat intresse och en hårdare ton har förts är det även av intresse att undersöka om och på vilket sätt medierapporteringen kring flyktingskap och invandring har kommit att påverka personer med utländsk bakgrund i Sverige.
1.1
Problembakgrund
Under början av 2011 startade det som kom att kallas den arabiska våren med protester i Mellanöstern och Nordafrika. Protesterna ledde till ökade migrationsströmmar från främst Tunisien, Egypten, Libyen och Syrien (Lindley, 2014, s.24). Enligt International Organization for Migration (2016) anlände ungefär en miljon migranter till Europa under 2015 . För Sveriges del nåddes en kritisk punkt under hösten då upp till 40,000 personer sökte asyl under loppet av en månad (Migrationsverket, 2015), det är denna period som vi fortsättningsvis hänvisar till som Sveriges flyktingkris. Med hjälp av undersökningar som har genomförts före och efter flyktingkrisen visar den tidigare forskningen på att invandring och integration för första gången rankas som den absolut viktigaste samhällsfrågan (Laurin Gulled, 2016). Den information som har varit tillgänglig för allmänheten har dock främst spridits genom media (Esses, Medianu, & Lawson, 2013, s.518). Detta är problematiskt på grund av att medier ur ett historiskt perspektiv rapporterar negativt när det gäller nyheter angående minoriteter eller personer med utländsk bakgrund (Brune, 2008, s.343).
Frågan om huruvida man ska välkomna, utvisa eller stoppa invandring är idag ständigt återkommande i debatten gällande flyktingmigration och framställningen av flyktingar i media har visat sig vara avgörande för hur attityder och åsikter gentemot invandring skapas (Thorbjørnsrud, 2015, s.774). Enligt Ylva Brune (2008) finns det två huvudsakliga sidor som är vanligt förekommande inom rapporteringen kring personer med utländsk bakgrund och flyktingar. Den
ena sidan är negativ, och sker genom att rapportera om personer med utländsk bakgrund som grupp (Brune, 2008, s.348). De som framställer flyktingar som ett hot bidrar till det faktum att personer med utländsk bakgrund blir avhumaniserade och generaliserade och gör att synen på dem som en negativ effekt på samhället förstärks. Den andra sidan skildrar personliga livsöden som anspelar på moral och medmänsklighet. Här använder man sig av bilder på barn och familjer som flyr och lever i misär. Under flyktingkrisen 2015 blev detta tydligt då bilden på en livlös 3-årig pojke fick spridning efter att hans kropp spolats upp på en strand i Turkiet. Detta är ett tydligt exempel på hur media kan framkalla känslor för att påverka attityder (Finch, 2015, s.203).
Dramatiska händelser, så som kapsejsade båtar, i samband med ökad medieuppmärksamhet har visat sig spela en stor roll för hur attityder, fördomar och politiska agendor kan komma att påverkas (Borell, 2015, s.409). Därför har media möjligheten att påverka allmänna åsikter och styra den politiska diskursen relaterat till invandring beroende på hur de väljer att framställa oväntade och dramatiska händelser (Thorbjørnsrud, 2015, s.771-772). För att kunna kontrollera eller minska flyktingmigration, har regeringar i Europa använt sig av media som en metod för att influera befolkningen och deras åsikter. Detta sker genom att politiker och media identifierar en särskild grupp, person eller händelse och framställer denna som ett hot mot samhällets värderingar och intressen. Sedan 1990-talet har personer med utländsk bakgrund och flyktingar varit offer för denna typ av framställning i hela Europa och främlingsfientliga partier och partiledare har framförallt visat sig utnyttja denna metod (Thorbjørnsrud, 2015, s.774). En allt mer extrem politisk plattform har vuxit fram i media vilket har stärkt idén om hotet utanför och dess påverkan på välfärdssamhällets trygghet (Esses et al, 2015, s.518). Eftersom att flyktingar i stor utsträckning blir utsatta för generaliseringar i media (Brune, 2008, s.351), är intresset att studera människor med utländsk bakgrunds perspektiv och erfarenheter av det rådande medieklimatet kring flyktingskap och invandring.
1.2
Syfte och frågeställningar
Studien ämnar att identifiera främlingsfientliga attityder och förstå hur personer med utländsk bakgrund upplever fördomar i relation till medierapportering kring invandring och flyktingfrågor.
Hur upplever personer med utländsk bakgrund främlingsfientliga attityder? Vad anser personer med utländsk bakgrund att främlingsfientlighet beror på?
Vilka perspektiv har personer med utländsk bakgrund på hur media framställer ”invandrare”?
På vilket sätt påverkas personer med utländsk bakgrund av den mediala rapporteringen av flyktingmigration?
1.3
Avgränsningar
De personer som är inkluderade i studien är antingen födda utomlands och har migrerat till Sverige, eller är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Personer med en utrikesfödd förälder och en svenskfödd förälder har alltså exkluderats. Denna gränsdragning gjordes i syfte att säkerställa homogenitet, samt träffsäkerhet i val av respondenter. Samtliga respondenter omfattas härmed av Näringsdepartementets definition av begreppet ”personer med utländsk bakgrund”, vilket är ett kärnkriterium för respondenterna i denna studie.
På grund av tidsbegränsningar och studiens omfattning valde vi att inkludera åtta respondenter. Detta är rekommendabelt då svaren hos åtta respondenter i denna typ av studie ger mättnad till resultatet utan att vara upprepande. Intervjuerna har genomförts i två städer i Sverige, detta på grund av att vi under uppsatsens gång har bott på olika orter, därför gjordes denna avgränsning ur ett effektivitets perspektiv.
1.4
Centrala begrepp
Nedan följer en beskrivning av begreppen främlingsfientlighet och personer med utländsk bakgrund som vi anser vara viktiga för denna studie.
Den definition av främlingsfientlighet som används i denna studie definierar begreppet som en rädsla eller motvilja gentemot mötet med en främling, deras kultur eller seder på följande sätt:
A fear of or antipathy towards foreigners and strangers, their cultures, and their customs. It is related to racism, but is more centred on ethnicity and nationality. (Castree, N., Kitchin, R., & Rogers, R., 2016)
I studien har vi valt att använda oss av begreppet ‘personer med utländsk bakgrund’, men eftersom att även begreppet invandrare förekommer från respondenterna och i den tidigare forskningen är det viktigt att definiera båda begreppen. Enligt Näringsdepartementet (1999) är definitionen av begreppet invandrare att hen ska vara född utomlands, invandrat till Sverige och folkbokfört sig. Begreppet är dock otydligt och kan tolkas på olika sätt. Detta leder till att personens egen bedömning om huruvida man tillskriver sig själv begreppet invandrare kan skilja sig från allmänhetens uppfattning. På samma sätt kan allmänheten tillskriva en person begreppet invandrare, ofta baserat på utseende, som inte själv identifierar sig som så. Eftersom att de personer som av andra blir tillskrivna detta begrepp ofta har en starkare koppling till Sverige än något annat land kan det leda till utanförskap och att de saknar en känsla av tillhörighet. Enligt Näringsdepartementet är begreppet invandrare extremt generaliserande då det tillskriver en grupp särskilda egenskaper som är skilda från svenska egenskaper, detta förstärker uppdelningen av “vi” och “dem” (Näringsdepartementet, 1999, s.38-42).
När begreppet invandrare förekommer vidare i studien är det på grund av att respondenterna identifierar sig själva som invandrare eller andra som de berättar om, eller när vi har översatt dokument från engelska där de använder sig av ordet immigrant. På grund av begreppets otydlighet och dess underliggande antaganden har vi huvudsakligen valt att använda oss av begreppet personer med utländsk bakgrund, vilket definieras av näringsdepartementet på följande sätt:
Med uttrycket personer med utländsk bakgrund avses dels utrikesfödda personer som själva har invandrat, dels personer som är födda i Sverige men har två utrikesfödda föräldrar. (Näringsdepartementet, 1999, s.32)
Nedan följer en redogörelse för den tidigare forskning som är relevant för denna studie. Vidare kommer vi beskriva de teorier och teoretiska begrepp som har valts för att analysera resultatet.
2.1
Främlingsfientlighet i Sverige
SOM-institutet (Samhälle- opinion- och medieinstitutet) valde på 1980-talet att utforma ett forskningsprogram kring mobilisering av attityder mot personer med utländsk bakgrund och invandrarmotstånd då de kunde se att ett främlingsfientligt motstånd hade börjat mobiliseras och ta allt större plats i medier. Dennis Andersson och Anna Bendz (2015) konstaterar i en studie från SOM-institutet att de nationalkonservativa partier som vi kan se i Sverige, och i övriga Europa har
fått ökade sympatier. Trots detta, utmärker sig Sverige från övriga länder i Europa. Sveriges befolkning har, trots Sverigedemokraternas framgångar, minskat sitt motstånd mot invandring. Sedan 20 år tillbaka har trenden inom den svenska opinionen varit en mer liberal inställning med ökad acceptans gentemot invandring, även om det går att urskilja vissa grupper i samhället som har tydliga främlingsfientliga åsikter (Andersson & Bendz, 2015, s.249). Maria Demker (2013) förklarar att stödet för Sverigedemokraterna har ökat, samtidigt som allmänhetens attityder är mindre negativa mot flyktinginvandring. Detta har skett genom partiernas förmåga att mobilisera väljare som besitter främlingsfientliga attityder och är kritiska till invandring. Den största delen av det mobiliserade motståndet fångas upp genom det sätt som media uppmärksammar invandrings- och flyktingfrågan och även partiet i sig (Demker, 2013, s.14).
Demker (2014) menar på att det till huvudsak är kulturella värderingar och identiteter som spelar störst roll i ett försök att förklara mobiliseringen mot invandring och främlingsfientliga attityder i Sverige (Demker, 2014, s.115). Utbildningsnivå har även visat sig spela en avgörande roll för hur individen tar ställning till invandring, flyktingpolitik och hur hen kommer att uppfatta en främling. Den grupp som till störst utsträckning ser på invandring som ett hot är de med låg utbildning jämfört med de som har en högre utbildning. Förklaringen till detta ligger i hur utbildning påverkar vilken typ av framtid man föreställer sig, hur den sociala identiteten formas, vilka man umgås med och skapandet av värderingar. Dessutom är kritiskt tänkande och självreflektion något som anses symbolisera en individ med högre utbildning (Demker, 2014, s. 116).
Timothy Hellwig och Yesola Kweon (2016) förklarar att de orsaker som ligger till grund för den senaste tidens uppsving av främlingsfientliga attityder i Europa har visat sig ha kopplingar till hur majoritetsbefolkningen allt vanligare uppfattar personer med utländsk bakgrund som ett hot mot nationens säkerhet och dess kultur. Då terroristattacker under de första åren av 2000-talet inträffade i väst– exempelvis London, Madrid, New York – har associeringen mellan invandring och den nationella säkerheten haft en negativ påverkan gällande allmänhetens attityder om invandring och gentemot personer med utländsk bakgrund. Utöver detta har även attacker mot yttrandefriheten – exempelvis Köpenhamn och Paris – ytterligare dragit skiljelinjer mellan olika kulturella värderingar (Hellwig & Kweon, 2016, s.710).
2.2
Medias inflytande på attityder
Frågan om medias inflytande på attityder och åsikter har länge varit debatterad och forskningen har skiftat från synen på media som allsmäktig, till obetydlig och nu slutligen mäktig (McCombs, 2006, s.7). Dagordningsteorin räknas enligt Maxwell McCombs (2006) till en av de mest betydande teorierna som bidrog till att visa vilken makt media besitter. Teorin har sedan dess använts i över 400 studier och anses fortfarande vara relevant. Innebörden av teorin är att alla typer av media varje dag måste välja vilka nyheter och vilka händelser som ska uppmärksammas. Detta leder till att bara en liten del av verkligheten visas, som då är ofullständig och begränsad men det är trots allt denna verklighet som människor förhåller sig till och bildar sig en uppfattning om. Teorin fastställer att de händelser som media väljer att uppmärksamma på sin dagordning sedan kommer ses som viktiga samhällsfrågor av allmänheten. Makten över vilka frågor som uppmärksammas i media, och därmed vilka frågor allmänheten ser som viktiga brukar hänvisas till som den första nivån i dagordningsteorin. Den andra nivån syftar till hur människor uppfattar dessa frågor. Med detta menas att beroende på hur media rapporterar om en särskild fråga kommer människor ta ställning till den på olika sätt (McCombs, 2006, s.11).
Demker (2014) har undersökt de senaste decenniernas kommunikationsteknologiska utveckling av sociala medier (Twitter, bloggar & forum) och konstaterar att det uppstått en ökad möjlighet för aktörer att kunna kontrollera kommunikationsprocesser. Stater och andra aktörer kan numera förändra och påverka identitetsbildning och normer i hela samhället i större utsträckning än tidigare. Till följd av detta blir identiteten kopplat till den territoriella tillhörigheten allt mindre
betydelsefull. Nya utrymmen för identitetsskapandet uppstår i form av debatter som är både individuella och gemensamma där privatpersoner, nätpersonligheter och medieprofiler kan lägga anspråk på debatten. Detta kan ske i form av provokationer för att påkalla uppmärksamhet från offentligheten (Demker, 2014, s.152-153). Detta mönster går även att återfinna i sociala medier. Så kallade “öar” är mindre grupper inom sociala medier som syftar till att föra en politisk aktivistisk debatt inom ämnen så som exempelvis feminism eller migration. Även grupper med främlingsfientliga och rasistiska ideologier har skapats genom dessa “öar” och har blivit en central förklaring till en ökad tolerans av extrema attityder. Internet har onekligen förenklat mobilisering och nätverkningsmöjligheter för främlingsfientliga grupper på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Detta har lett till att det skapats en uppfattning av att det existerar starka högerextrema attityder i samhället som majoriteten av befolkningen besitter (Demker, 2014, s.154).
2.3
Representation och framställning av personer med utländsk bakgrund
Brune (2008) har undersökt mönster i svensk nyhetsjournalistik när det gäller vilka som får komma till tals och vad som tas upp i nyheterna. Brune fastställer att personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i medierna, både när det gäller allmänna samhällsfrågor och frågor som rör deras egen situation. Mellan 2001 och 2003 var 5 procent av de som syntes i Svensk lokalpress av en annan etnicitet än svensk. Detta är inte representativt då 21 procent av Sveriges befolkning vid denna tidpunkt var av annat etniskt ursprung (Brune, 2008, s.347).Rättviseförmedlingen (2016) har undersökt vilka som syntes i svensk lokalpress från första augusti 2015 till sista december 2015. Jönköpingsposten tillsammans med fem andra lokaltidningar inkluderades i studien och sammanlagt analyserades 1800 artiklar som var slumpmässigt utvalda. Resultatet av studien är att 7 procent av de som syns i svensk lokalpress har en utomnordisk bakgrund (kommer inte från Sverige, Finland, Norge, Åland, Danmark). Inom tidningarnas upptagningsområde har ungefär 15 procent av befolkningen en utomnordisk bakgrund, vilket tyder på att de är proportionellt underrepresenterade i svensk lokalpress. Eftersom att 6 av 8 respondenter som deltar i denna studie bor i Jönköping är det intressant att se i hur stor utsträckning Jönköpingsposten låter personer med utomnordisk bakgrund komma till tals. Studien visar att 5 procent av de som syns i Jönköpingsposten har en utomnordisk bakgrund vilket är lägre än det genomsnittliga resultatet. Den enda tidning som har lägre representation är tidningen Norrländska Socialdemokraten där 3,6 procent av de som syns har en utomnordisk bakgrund (Rättviseförmedlingen, 2016).
I det ovanstående stycket beskrivs hur personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i media i jämförelse till sin storlek, men hur ser framställningen av dem ut när de väl syns? Brune (2008) fastställer att under de senaste 25 åren har flyktinginvandringen och invandrares brott varit det som får mest uppmärksamhet samtidigt som rasism och diskriminering har hamnat i skymundan. Brune menar att en kolonial världsbild i samband med nyhetsmediernas rapportering har bidragit till att konstruera “dem” som hotfulla, problematiska och oroande (Brune, 2008, s. 348). I Sverige präglas det offentliga samtalet - särskilt i massmedier - av en statisk syn på etnicitet. Detta innebär att etnicitet inom svensk media ofta förknippas med traditionstyngda och främmande invandrarkulturer (Olsson, 2005, s.47).
Trots att media i stor utsträckning rapporterar negativt om invandrare så var det 2011 64 % av Sveriges befolkning som antingen helt eller delvis ansåg att svenska medier inte rapporterade sanningsenligt gällande de samhällsproblem som uppstår som ett resultat av invandring (Demker, 2013, s.30).
Framställningen av flyktingfrågan i media har skett genom två huvudsakliga teman, dels som asylsökande strömmar, vågor och invasioner och som ett hot mot “oss” där främst myndigheter får komma till tals. Det andra temat täcker individuella utvisningsbeslut som media uppmärksammar
för att försöka förändra beslutet då det anses vara orättvist och inhumant (Brune, 2008, s.347). Att en minoritet framställs negativt i jämförelse med majoriteten är inget nytt fenomen utan har pågått så länge medier har funnits. Ett samband ses mellan hur kvinnor och invandrare har framställts i media. Kvinnor syns oftare i media som en representant för kvinnor och specifika kvinnofrågor, medan män representerar den befattning de har. I samma bemärkelse kan “svenskar” representera alla olika typer av frågor i media, medan invandrare endast representerar frågor som rör invandring vilket leder till ökad stereotypisering (Brune, 2008, s.348).
Ytterligare ett problem som leder till stereotypisering är det sätt som medierna använder begreppet invandrare. Personer från olika länder, med olika etnisk bakgrund, olika språk, kulturer och traditioner sätts samman i ett och samma ord när det enda de nödvändigtvis har gemensamt är att de har emigrerat från ett annat land (Brune, 2008, s.349). Brune (2008) lyfter fram problemet med mediernas rubricering då de väljer att använda ordet invandrare när det egentligen är en betydligt mindre grupp människor de syftar till (Brune, 2008, s.351). Det är dessutom vanligt att ordet invandrare kopplas ihop med adverb, så som “många” och “ofta” utan att det redovisas några siffror om vad “många” innebär, detta leder till en icke rättvis generalisering av invandrare (Brune, 2008, s.353). Det är även vanligt att medierna specificerar begreppet genom att skriva till exempel “invandrarkillen” eller “invandrartjejen”, där den stereotypa “invandrarkillen” är en ung kille med hotfulla egenskaper från förorten, medan “invandrartjejen” är förtryckt av en hederskultur. En äldre man däremot beskrivs ofta som den som förtrycker, är strikt religiös och traditionell (Brune, 2008, s.357). Dessa tekniker tillsammans med flera andra bidrar till att begreppet invandrare betyder någonting helt annat än bara en person som har emigrerat från ett annat land. Det betyder “de andra”, någonting hotfullt och främmande som inte är som normen, inte som “oss” (Brune, 2008, s.356).
2.4
Intergroup threat theory och Cultivation theory
Anita Atwell Seates och Dana Mastros (2015) artikel om hur media påverkar attityder mot invandrare grundar sig i teorierna Intergroup threat theory och Cultivation theory. Teorin Intergroup threat theory undersöker hur majoritetsgruppens attityder mot en minoritetsgrupp påverkas när denne framställs som ett hot. Enligt teorin avses hot vara antingen fysiska, ekonomiska eller symboliska. Ett fysiskt hot är en fara mot samhällets trygghet så som ökad brottslighet, ett ekonomiskt hot är något som kan skada ett lands ekonomi genom till exempel högre konkurrens över arbete eller utnyttjandet av sociala förmåner. Symboliska hot syftar till något som underminerar majoritetsgruppens sociala system så som värderingar, språk och religion. Att framställa invandrare som hot mot ett samhälles ekonomi, säkerhet och befolkningens värderingar är alla vanliga i media. Enligt artikeln benämns invandrare oftare i negativ bemärkelse än vad majoritetsbefolkningen gör, dessutom är den typ av uppmärksamhet invandrare får i media negativ genom att de oftare syns i nyhetssammanhang och krisrapporteringar än inom populärkulturen (Atwell Seates & Mastros, 2015, s.1-3).
Cultivation theory är en teori om hur stort inflytande media har på människors åsikter. Enligt teorin är det större chans att man internaliserar meddelandet från media ju mer man exponeras för det. Alltså, ju mer man tar del av negativa framställningar av invandrare desto större är sannolikheten att man kommer utveckla negativa attityder mot invandrare. Teorin går att applicera likväl på individer som grupper och innebär att man införlivar medias meddelande och på så vis gör det till sen egen åsikt (Atwell Seates & Mastros, 2015, s.4).
För att undersöka om majoritetsgruppens attityder mot minoritetsgruppen påverkas när denne framställs som ett hot i media har författarna använt en experimentell metod. 440 högskolestudenter i USA deltog i experimentet som utfördes genom att studenterna först fick se antingen ett nyhetsinslag som framställde invandrare på ett hotfullt sätt eller som framställde dem på ett positivt sätt, de fick sedan fylla i ett formulär (Atwell Seates & Mastros, 2015, s.8). Resultatet
av experimentet leder till att författarna kan dra tre slutsatser. Det första är att nyhetsinslag som framställer personer med utländsk bakgrund som ett hot har en direkt påverkan på attityder som därmed avhumaniserar den utsatta målgruppen och gör majoritetsgruppen ängslig i mötet med minoritetsgruppen. Dessutom konstaterades det att desto mer studenterna exponerades för negativa nyhetsinslag, desto högre grad av nervositet uppstod det vid bemötande med andra grupper. Slutligen kunde man dra slutsatsen att en individs politiska ståndpunkter bli påverkade när denne tar del av nyhetsinslag under en längre period som framställer personer med utländsk bakgrund negativt (Atwell Seates & Mastros, 2015, s.14-15).
2.5
Stereotypisering
Stereotyper ignorerar det faktum att det finns individuell variation inom respektive kategori av människor. En person besitter flera alternativa identiteter, vilken av dem som aktiveras vid respektive tidpunkt beror på sammanhanget (Eriksen, 2004, s.300). I utgåvan Små platser - stora frågor definierar Thomas Hylland Eriksen (2004) stereotyper som förenklade beskrivningar av konventionellt antagna kulturdrag hos kategorier av människor” (Eriksen, 2004, s.287).
Spänningar inom den sociala kontexten, så som ekonomisk eller politisk konkurrens, har generellt sätt även visat sig öka de etniska spänningarna. Detta sker då det upplevs att de resurser som aktörerna konkurrerar om minskar, t.ex. jobbmöjligheter (Eriksen, 2004, s.299). Stereotypisering rättfärdigar att dra etniska gränser och bidrar till att skapa social ordning. Detta sker genom att det fastställts ett “schema” över typer av människor att förhålla sig till. Inom de olika kategorierna går det då att utläsa ett givet handlingsmönster (Eriksen, 2004, s.288). Etniska stereotyper är ofta moraliskt fördömande där man uttrycker nedlåtande och negativa åsikter om en kategori av människor, till exempel “ lita aldrig på en arab!”. Tvärt om, kan effekten för den som agerar utefter etniska stereotyper bli positiv och då stärka den egna gruppens inre sammanhållning och självbild, till exempel “vi är generösa och ärliga”. Då en individ utgår från att stereotyper är sanna, accepterar denne automatiskt tanken av att människor går att dela upp i kategorier och “typer” av personer (Eriksen, 2004, s. 288). Genom att ständigt fokusera på skillnader mellan och relationen till “den andre”, är sannolikheten att det uppstår skilda världsuppfattningar omfattande (Oyserman & Swim, 2001, s.6). De splittrade världsperspektiven kan leda till att interaktionen mellan “vi” och “de andra” påverkas negativt då man inte delar lika samhälleliga, sociala eller religiösa värderingar (Oyserman & Swim, 2001, s.7). Det är svårt att avgöra huruvida stereotyper utgör fakta eller inte då de ofta tenderar att vara överdrivna beskrivningar (Eriksen, 2004, s.288).
Forskningen inom området angående stereotypisering har en lång historia där man främst fokuserat på att undersöka den dominanta gruppens perspektiv och påverkan på minoritetsgruppen. Daphna Oyserman och Janet K. Swim (2001) har undersökt hur minoritetsgrupper upplever stereotypisering, vilket är betydande för att kunna förstå individens identitetsskapande och deras reaktioner på diskriminering i samhället. Att undersöka minoritetsgruppers perspektiv är även värdefullt då det ämnar att beskriva deras uppfattning av verkligheten och ger en förståelse av individen som en människa, snarare än ett objekt som blivit offer för majoritetsbefolkningens stereotyper om dem (Oyserman & Swim, 2001, s.1, 11). Det är även viktigt att undersöka hur stigmatiserade och underrepresenterade grupper upplever och reagerar på förväntade fördomar och diskriminerande beteenden från majoritetsbefolkningen. En individ som är stigmatiserad kan beskrivas som så att de innehar en egenskap som utesluter dem från full acceptans enligt majoritetsbefolkningens värderingar och normer (Oyserman, 2001, s.2). Det attribut som utmärker sig som en skillnad i förhållande till den dominanta gruppen, gör att majoritetssamhället finner tillräckliga anledningar till att uttrycka fördomar och stereotyper (Oyserman, 2001, s.3). Kategorin “invandrare” som har skapats ur ett Skandinaviskt perspektiv av den sociala verkligheten och efterlevs av offentligheterna, särskiljer inte de olika invandrargrupperna. Om minoriteter själva hade haft makten att definiera invandrargrupper i
samhället hade de snarare utgått från geografiskt ursprung, religion och språk (Eriksen, 2004, s.300).
Det har visat sig att interaktion mellan den dominanta gruppen och minoritetsgruppen kan ha negativa påverkningar som leder till att stereotyper förstärks. Den stigmatiserade individen blir i det här sammanhanget påmind om skillnader och kan uppleva exempelvis rasistiska skämt som skapar en känsla av utanförskap. Även om det inte skulle uppstå en uppenbar kränkning riktad mot minoritetsgruppen, finns möjligheten att endast vetskapen om den dominanta gruppens stereotyper och fördomar, ger uttryck hos den stigmatiserade individen så som rädsla eller att man ser den andra gruppen som ett hot (Oyserman, 2001, s.4). Ett vanligt perspektiv som behandlar frågor gällande identiteter hos personer med utländsk bakgrund är att de ofta uppger att de “lever i två världar”. Detta innebär att de växlar mellan olika kulturella koder när de rör sig mellan olika kontexter (Eriksen, 2004, s.316).
Inom minoritetsgrupper har det visat sig att det finns underliggande grupperingar där man särskiljer individer genom flertalet kategorier. I Sverige är ”personer med utländsk bakgrund” en väldigt bred grupp som inkluderar exempelvis både afrikaner, araber och finskor. Beroende på vem som identifierar sig själv som en person med utländsk bakgrund, kan det innebära att det även inom de olika kategorierna finns stereotyper och fördomar (Oyserman, 2001, s.10). I och med detta kan även interaktion mellan gruppindividerna orsaka en känsla av utanförskap och negativa attityder (Oyserman, 2001, s.4). Hur individer väljer att reagera på negativa stereotyper kan skilja sig på minst två sätt. En metod är att uteslutande undvika situationer där man upplever att negativa attityder kan framkomma. I detta sammanhang kan det uppstå problem för individen att själv kunna identifiera sig med olika minoritetsgrupper. Denna rädsla kan ge uttryck i en känsla av att individen måste anstränga sig för att passa in på samhällets förväntningar (Oyserman, 2001, s.6). En andra metod är att man besitter en social kompetens som framstår som sofistikerad och kan leda till att informera andra och på så vis distansera sig från den förekommande stereotypen. Individen fokuserar då främst på vinkla den andres syn genom att söka acceptans och att anstränga sig hårdare i exempelvis jobbrelaterade situationer (Oyserman, 2001, s.5).
Sammanfattningsvis går det att se att mobilisering kring främlingsfientlighet i största grad sker genom media och att undersökningar angående främlingsfientlighet i stor utsträckning utförs ur majoritetsbefolkningens perspektiv. Medias makt och inflytande på attityder och opinionsbildning blir tydlig genom dagordningsteorin och Cultivation theory som visar på att det media väljer att rapportera om anses reflektera verkligheten och internaliseras av mottagaren i desto högre grad personen utsätts för meddelandet. Mobiliseringen kring främlingsfientlighet har därför lett till att det skapats en uppfattning av att det existerar starka högerextrema attityder i samhället som majoriteten av befolkningen besitter (Demker, 2014, s.154). Enligt Intergroup threat theory avses hot vara antingen fysiska, ekonomiska eller symboliska och avspeglar de hot som anses underminera majoritetsbefolkningens trygghetssystem och sociala koder. Det framkommer även att personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i medierapportering och att de tillfällen de syns i media oftast benämns negativt i samband med brott och framställs då som hotfulla. Generaliseringen i media kring invandring och personer med utländsk bakgrund utgör ett stort problem. Stereotypisering är en orsak till att personer med utländsk bakgrund upplever att de behöver växla mellan olika kulturella koder och identiteter för att bli accepterade av majoritetsbefolkningen, men det framkommer även att det finns underliggande grupperingar inom minoritetsgrupperna som kan leda till ytterligare stereotyper och fördomar.
I detta avsnitt följer en beskrivning av den undersökningsmetod som har använts och vilken epistemologisk ansats den grundar sig i. Sedan följer en genomgång av urval, genomförande och vilka etiska avväganden som har gjorts. Avsnittet avslutas med en kritisk syn på den valda metoden genom att diskutera reliabilitet och validitet.
3.1
Semistrukturerade intervjuer
Inom samhällsvetenskapen skiljer man ofta på kvantitativ och kvalitativ forskning även om det den senaste tiden har uppmuntrats att kombinera de två inriktningarna. Den tydligaste skillnaden brukar sägas vara att kvantitativ forskning utgår från kvantifierbar data, där grundsynen ligger i naturvetenskapen, vilket innebär att verkligheten är objektiv och väntar på upptäckt (Bryman, 2001, s.34). Inom den kvalitativa forskningen läggs ett större fokus på hur individer uppfattar sin subjektiva verklighet. Man anser att verkligheten är ständigt föränderlig och kontextberoende (Bryman, 2001, s.35). Eftersom att denna studie fokuserar på kontextberoende mjuka värden så som upplevelser, erfarenheter och perspektiv är det därför att föredra att använda en kvalitativ metod framför en kvantitativ. Inom den kvalitativa forskningen finns det ett flertal olika metoder och den som har valts för denna studie är semistrukturerade intervjuer. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer på grund av intresset för att undersöka människors erfarenheter och upplevelser. Semistrukturerade intervjuer bjuder dessutom in till mer flexibilitet än strukturerade intervjuer. Valet att inte ha en helt strukturerad intervju baseras på det faktum att vi båda är födda i Sverige och därför inte kan förstå kontexten att komma till Sverige i ett senare skede i livet. Därför ville vi att intervjuerna skulle vara flexibla för att inte våra erfarenheter skulle influera frågorna i för stor utsträckning. Intervjuerna har genomförts under perioden 20 april 2016 till 4 maj 2016, i en medelstor och en stor stad och har i snitt tagit 45 minuter att genomföra.
3.2
Hermeneutik och den hermeneutiska cirkeln
Vilken epistemologisk syn man har som forskare påverkar vilken data som genereras och vad syftet med informationen är, därför är det viktigt att tänka på det innan man påbörjar sin studie (Freeman, 2006, s.495). Denna studie kommer genomsyras av en hermeneutisk ansats eftersom att det är de specifika respondenternas erfarenheter och deras subjektiva världsbild som är av intresse.
Hermeneutik och positivism är två vetenskapliga huvudinriktningar som båda har skilda synsätt på hur man kan tolka verkligheten. Positivismen har sina rötter i naturvetenskapen och tror på absolut kunskap där man kritiskt undersöker påståenden och alla iakttagelser. Detta för att kunna kvantifiera fakta och dra logiska slutsatser (Thurén, 2008, s.17). Hermeneutiken har en humanistisk utgångspunkt där man försöker förstå resultatet av andra människors personlighet och handlingar, vilket är vad vi ämnar göra med denna studie (Thurén, 2008, s.95). När man använder sig av en hermeneutisk tolkningsmetod bör man vara försiktig med att tolka andras upplevelser och känslor efter sina egna uppfattningar och fördomar. Projektion i det här sammanhanget går ut på att man riskerar att tillskriva sina egenskaper på andra människor och utgå från att människor upplever världen på samma sätt som man själv gör. Det är även viktigt att sätta in det man tolkar i rätt kontext, det finns alltid en risk att den som skildrar en främmande kultur missar vikten av kulturkontexten (Thurén, 2008, s.97). För den här studien är det viktigt att vara förberedd och insatt i respondenternas kulturkontext för att kunna tolka resultatet på ett vetenskapligt korrekt sätt. Detta spelar också en avgörande roll för att kunna skapa en tillit mellan oss och respondenterna under intervjuerna
I analysen av materialet kommer den hermeneutiska cirkeln användas. Utgångspunkten är att analysen ska leda till ny och bättre förståelse av det insamlade materialet, detta görs genom att
materialet tolkas dels som delar och i sin helhet. Under analysprocessen är det viktigt att undvika projektion genom att hela tiden vara kritisk till sin roll som tolkare av materialet och under hela processen fundera över ens egen förförståelse av ämnet och hur det kan tänkas påverka analysen (Ödman & Selander, 2005, s.110). I denna studie har de transkriberade intervjuerna delats in i koder och teman och under hela processen jämförts och tolkats mot den tidigare forskningen och teorierna som ligger till grund för denna studie. Detta är ett väsentligt moment för att hitta kopplingar mellan de analyser som görs och den information som finns tillgänglig. Detta leder till en process där tolkningar accepteras eller avvisas och tillslut leder fram till en slutgiltig tolkning av helhetsbilden (Ödman & Selander, 2005, s. 111).
3.3
Urval
Inför urvalet av respondenterna har en avvägning gjorts av vilka egenskaper som är önskvärda för att de ska kunna svara på studiens frågeställningar och syfte. De kriterier som fastställdes för deltagande var att respondenten, 1. skulle ha utländsk bakgrund, 2. inte ha ursprung från något av de nordiska länderna, 3. kommit till Sverige före flyktingkrisens höjdpunkt, alltså hösten 2015. Det har varit ett mål att kunna inkludera både män och kvinnor, från olika länder, i olika åldrar och som har varit i Sverige olika lång tid i studien. För att få kontakt med lämpliga respondenter har urvalet skett genom två tillvägagångssätt. Ett första steg var att ta kontakt med olika föreningar genom e-mail och telefon, genom denna metod fick vi kontakt med två lämpliga respondenter. Då det var svårt att komma i kontakt med personer genom föreningar, valde vi att göra ett anslag som lagts ut på sociala medier. På anslaget beskrivs vilka kriterierna är för att delta i studien och vad studien innebär. Genom denna metod fick vi kontakt med ytterligare sex respondenter. Den stora bredden av våra respondenter diskuterar vi vidare i metoddiskussion.
Respondent 1: Martin, från Turkiet, 50+ år, bott i Sverige sedan 70-talet. Respondent 2: Enes, från Makedonien, 50+ år, bott i Sverige i 47 år. Respondent 3: Ali, från Syrien, 20+ år, bott i Sverige i 2.5 år
Respondent 4: Olivia, från Irak, 40+ år, bott i Sverige 13 år. Respondent 5: Maria, från Bolivia, 30+ år, bott i Sverige i 20 år. Respondent 6: Lukas, från Colombia, 20+ år, bott i Sverige i 2 år. Respondent 7: Isak, från Irak, 20+ år, född i Sverige.
Respondent 8: Johan, från Iran, 30+ år, bott i Sverige i 19 år.
3.4
Genomförande
Eftersom att vi är två författare som utför denna studie och har intervjuat respondenter var för sig var det viktigt att ha en intervjuguide för att säkerställa att liknande och relevanta frågor ställdes i så stor utsträckning som möjligt (Bryman, 2001, s. 304). Intervjuguiden fungerade som stöd under intervjuerna, men beroende på vilken riktning respondentens svar tog, ställdes frågorna i olika ordningsföljd med olika följdfrågor (Bryman, 2001, s. 301). En intervjuguide kan utformas på olika sätt beroende på hur mycket stöd man som forskare vill ha. Eftersom att metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, valde vi att använda oss av huvudsakliga teman, frågeställningar och stödord. Under intervjuernas gång ställdes en del följdfrågor utöver de förberedda frågorna som respons på de svar som gavs. De förberedda frågorna var utformade på så sätt att de var relativt korta och lätta att förstå, detta på grund av att för långa frågor kan förvirra respondenten. Frågor med endast ja och nej som svarsalternativ undveks och likaså ledande frågor för att inte styra respondenten (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s.157-159).
Val av plats har fullt ut lämnats till respondenten och därför har intervjuerna genomförts på olika platser, bland annat i föreningslokaler, bibliotek, fik och hemma hos respondenterna.
För att skaffa informerat samtycke inleddes alla intervjuer med att informera om det allmänna syftet med studien, om rätten att vara anonym, hur svaren kommer att användas och vem som kommer ha tillgång till dem. Dokumentation av intervjuerna har skett med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Syftet med ljudinspelningen förklarades tydligt för respondenterna, att på grund av längden av intervjuerna är det en risk att information går förlorad med enbart användandet av anteckningar. Vi framhöll även att valet av inspelning handlade om att underlätta för oss i vår dokumentation. Ingen av respondenterna hade några invändningar mot detta eller visade att de kände sig obekväma under intervjuns gång.
Alla intervjuer genomfördes på svenska och inleddes med bakgrundsfrågor för att lära känna respondenterna och för att få dem att känna sig bekväma. Bakgrundsfrågorna täckte bland annat ålder, födelseland och hur länge de har bott i Sverige. Sedan ställdes de frågor som utgör den väsentliga delen för studiens resultat. Som intervjuledare var det viktigt att vara objektiv genom att inte lägga in positiva eller negativa värderingar i de svar som respondenten gav utan att istället visa ett generellt intresse genom att ställa neutrala följdfrågor. Det finns annars en risk att respondenten svarar som hen tror att intervjuledaren vill vilket skadar validiteten av resultatet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s.163-164).
De inspelade intervjuerna transkriberades omgående för att förbereda inför analysen. Det insamlade materialet kodades sedan i enlighet med den hermeneutiska cirkeln för att få en tydligare bild av återkommande huvudsakliga teman. Detta har genomförts genom att identifiera återkommande begrepp och ord som har fått en specifik kod (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s.37). En del av koderna var förutbestämda och grundar sig i de teorier som är inkluderade i denna studie. De förvalda koderna var: upplevelser av främlingsfientlighet, orsaker till främlingsfientlighet, framställning i media och samhällssyn. Vi valde att använda oss av färgkoder då det ger en tydlig bild av vilka ämnen som förekommer ofta och det gör det även lätt att hitta i dokumenten. Koderna har sedan delats in i teman vilket reflekterar de teman som presenteras i resultatet.
3.5
Etiska avväganden
I denna studie har vi följt de fyra grundläggande etiska principerna för samhällsforskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna i studien får information om syftet med studien, att deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta när så önskas (Bryman, 2001, s. 442). Detta har uppfyllts genom att dels beskriva syftet i de anslag vi har lagt ut på sociala medier, i mailen till föreningarna och i början av intervjuerna. Samtyckeskravet innebär att respondenten själva har rätt att välja om de ska delta (Bryman, 2001, s.442). Genom anslagen var det respondenterna som tog kontakt med oss och meddelade att de ville delta vilket innebär att de frivilligt har valt att delta och uppfyller därmed samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att de svar respondenterna lämnar ska behandlas med försiktighet och sekretess när det gäller personuppgifter (Bryman, 2001, s.442). Därför är alla respondenter i denna studie anonyma och har blivit tilldelade ett fiktivt namn. Upptagningen av intervjuerna har skett med ljudinspelning på mobiltelefoner. Det transkriberade materialet förvaras på ett lösenordskyddat konto för att ingen obehörig ska ha tillgång till det. Den sista etiska principen är nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter som respondenterna har lämnat endast kommer används i den studie det är ämnat för (Bryman, 2001, s.443).
Inom både kvalitativ och kvantitativ forskning talas det om reliabilitet och validitet när det gäller hur väl en studie är utförd. Det har dock olika betydelse beroende på vilken typ av forskning som utförs. Reliabilitet som syftar på tillförlitligheten hos en mätning går inte direkt att applicera på en kvalitativ studie då denna inte bygger på säkra mätningar av data. Inom kvalitativ forskning skulle detta innebära att en forskare behöver sätta sig in i exakt samma kontext och intervjua samma respondenter för att säkerställa reliabiliteten av en intervjustudie (Bryman, 2001, s. 257). För reliabiliteten inom den kvalitativa forskningen är det därför av större vikt att forskaren är transparent och kritisk genom hela forskningsprocessen.
Validitet syftar på att man mäter det man har för avsikt att mäta, vilket även det är problematiskt inom den kvalitativa forskningen då det inte finns några standardiserade procedurer för detta (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 82-83). Validitet innebär inom den kvalitativa forskningen snarare att man observerar det man har för avsikt att observera och att man genom hela processen beskriver och motiverar de val man har gjort (Bryman, 2001, s.257).
Ett tillvägagångssätt för att stärka reliabiliteten inom kvalitativ forskning är att respondenten får ta del av resultatet och ges en möjlighet att yttra sig om huruvida en korrekt tolkning har skett (Bryman, 2001, s.259). På grund av den tidsram som denna studie utförs inom har inte detta moment genomförts vilket kan anses skada reliabiliteten. Eftersom att vi är två personer som utför studien har analysen av materialet skett genom samförstånd vilket stärker reliabiliteten av studien (Bryman, 2001, s.257).
När det gäller denna studie kan man kritisera validiteten ur en del perspektiv. På grund av att en del respondenter inte talar svenska obehindrat har det uppstått en del kommunikationssvårigheter. Det går därför inte att utesluta möjligheten att missförstånd har uppstått. Det är möjligt att frågorna inte har uppfattats så som de är tänkta och det är möjligt att den tolkning som har gjorts av svaren kan vara felaktiga vilket skulle skada validiteten. För att undvika felaktigheter i så stor utsträckning som möjligt har svar som är svåra att tyda uteslutits. Detta för att undvika projektion av analysen och tolkningen av svaren.
På grund av att respondenterna talar olika nivå av svenska har frågorna behövt anpassas till de olika intervjuerna. Detta gör att frågorna inte har varit likadant utformade även om de till stor utsträckning har haft samma innebörd. Det går dock inte att utesluta att olika svar ges på grund av att frågorna är utformade på olika sätt.
En del av intervjuerna har ägt rum på allmänna platser så som bibliotek och fik. På grund av detta har det varit människor som rör sig i närheten av intervjun vilket kan anses vara ett störande moment som kan påverka respondenten. Det kan även skada validiteten då det finns en möjlighet att respondenten inte har uttryckt sig fullt ut eller ärligt på grund av rädslan att någon ska överhöra det som sägs, detta ger då inte ett ärligt resultat. Att detta skulle vara fallet är dock ingenting som har märkts av, men går samtidigt inte att utesluta. Det har även varit bakgrundsljud, vilket inte har stört ljudupptagningen, men kan ha påverkat respondenten.
Vi kommer i detta avsnitt redogöra för resultatet av studien. Resultatet presenteras i form av löpande text kombinerat med citat utifrån olika teman som representerar de frågeställningar vi ämnar att svara på i denna studie.
4.1
Upplevelser av främlingsfientliga attityder
När vi frågar respondenterna om deras upplevelser av främlingsfientlighet är de till en början lite fundersamma och blir tvungna att tänka efter. Många uppger till en början att de själva inte har upplevt någonting främlingsfientligt, vilket sedan inte visar sig vara korrekt. Den första tveksamheten verkar dock inte bero på en ovilja att berätta, utan att det rör sig om mer vardagliga händelser som de har blivit vana vid och inte alltid lägger på minnet längre. När man talar om främlingsfientlighet är det lätt att tänka på direkt hotfulla händelser kopplat till de extrema aktörerna i samhället. Men främlingsfientlighet existerar på alla olika plan och behöver ibland inte vara mer än en känsla.
Det är ingen människa i världen som skulle vilja lämna sitt land och komma till Sverige som folk tror. När jag åkte till Iran och jag gick på stan var det som att jag hade vunnit på triss, jag kände att ingen människa på jorden kunde komma fram och säga; Stick från mitt land. Det var så jävla skönt. Jag gick där och kände stolthet och tillhörighet. Ingen kunde komma fram och säga att jag inte fick vara där, men här, har man otur så kan man träffa på en idiot som säger något dumt som; Åk hem. (Johan, personlig kommunikation, 4 maj, 2016)
Ali (personlig kommunikation, 29 april, 2016) berättar att han inte tror att svenskar skulle vara hotfulla eller utgöra en fara mot personer med utländsk bakgrund, men att vad de tänker är en annan sak. Han säger att han ofta upplever att svenskar är avståndstagande, tittar konstigt på honom och att det känns som att de är rädda för honom. Han berättar om en händelse:
En gång på bussen nära min lägenhet /.../ jag gick av vid mittendörren och det var en svensk som var vid den bakre, det var på natten. Så han och jag är på samma väg, jag vet att han är rädd, jag vet det. Så jag tänker att jag ska gå på andra sidan, fast min lägenhet är åt andra hållet, jag ska gå där bara för att han ska inte känna sig rädd. När jag ska gå, han bara stannar och tittar på mig och när jag har kommit framför honom då börjar han gå. (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016) Ali säger att detta påverkar honom och att det är jobbigt att det känns som att människor är rädda för honom. Ett flertal av respondenterna instämmer i denna syn, de beskriver svenskar som rädda för det främmande, asociala och osäkra, anledningar de uppger är främst kulturskillnader (Johan, personlig kommunikation, 4 maj, 2016 & Olivia, personlig kommunikation, 2 maj, 2016). Maria (personlig kommunikation, 2 maj, 2016) beskriver detta genom att förklara situationen i den tätort där hon har bott i 10 år, trots att hon har bott där så pass länge känner hon ibland att hon blir uttittad när hon går på gatorna.
Ett flertal av respondenterna har någon gång under sin tid i Sverige fått höra att “du är inte som dem”. Martin (personlig kommunikation, 20 april, 2016) tror att denna syn kommer från att man egentligen inte känner de som man hänvisar till som “de andra” utan grundar sina antaganden om “dem” på fördomar. Även Johan (personlig kommunikation, 4 maj, 2016) har fått höra detta uttryck. Att han inte klassificeras som “de andra” tror han beror på att han är duktig på att uttrycka sig och att han kan argumentera med de som uttrycker främlingsfientliga åsikter. Han lägger även till att det hjälper att han talar svenska väl och att han tänker på hur han framställer sig:
Man får ständigt tänka på vad man ska göra och säga, vad man inte ska säga, hur man beter sig. Jag försöker alltid att framställa mig som en svensk, det är skitjobbigt. (Johan, personlig kommunikation, 4 maj, 2016)
Johan (personlig kommunikation, 4 maj, 2016) fortsätter med att berätta om att han hade problem med att få jobb och därför valde att ändra sitt namn till ett som låter mer svenskt. Efter namnbytet hade han inte längre några problem, han fick komma på intervjuer och då såg arbetsgivaren att han var kompetent. Men det pekar på ett tydligt problem fortsätter han, att han måste byta namn för att få tillgång till samhället och bli accepterad. Vid förnamn drog han dock gränsen, att byta efternamnet hade känts som att ge upp en del av sin identitet.
Även Isak (personlig kommunikation, 3 maj, 2016) upplever att han har blivit diskriminerad i arbetsprocessen. Han anser att personer med svensk bakgrund som saknar erfarenhet har ungefär lika stor chans att få det jobb som han söker, fast han har erfarenhet. Utöver detta berättar han även om en direkt hotfull situation som han och hans familj blev utsatt för:
Jag och min familj blev påhoppade när vi skulle till en släkting. Det blev på sätt och vis en misshandel mot mig och min lillebror. Jag blev lite småförbannad och puttade den här som var främlingsfientlig i hissen så att han faller ner. Jag var ca 140 cm lång och han skulle knuffas med mig /.../ Polisen anlände och det blev en ganska stor grej av det. Polisen hade lite svårt att förstå vad som hade hänt, men de som var där, vittnen som såg, de hade en bättre inblick. Jag vet inte vilka det var, jag var 12 år. Mina föräldrar vet säkert vilka det var men jag orkar inte gå in på det för att det var så pass längesedan. (Isak, personlig kommunikation, 3 maj, 2016)
Det är bara Isak som berättar om en sådan våldsam händelse mot honom som person. Däremot nämner några av respondenterna om andra erfarenheter av hot. Martin (personlig kommunikation, 20 april, 2016) som är aktiv i en förening för assyrier, berättar att föreningen har blivit drabbad. Vid flera tillfällen har föreningen haft inbrott, blivit vandaliserad och vid ett tillfälle utsatt för skottlossning mot lokalens fönster. Han uppger att polisen inte vet vilka som ligger bakom det men upplever det som väldigt obehagligt och att det har blivit värre den senaste tiden. Maria (personlig kommunikation, 2 maj, 2016) har aldrig befunnit sig i en sådan hotfull situation, däremot berättar hon om hur hon och hennes vänner har blivit bemötta i affären och på stan:
Vem har hämtat dig? /.../ Vad gör du här? Det är bättre om du åker härifrån, eller det är jag som betalar /.../ jag brukar säga till min man att det kommer påverka mig i längden på något sätt, jag vet inte varför. (Maria, personlig kommunikation, 2 maj, 2016)
Maria, som kommer från Bolivia och är gift med en svensk man, menar att antagandet att hennes man skulle ha “hämtat” henne är en typisk fördom. Hon säger att hon självklart blir arg men försöker samtidigt skämta bort det.
Även Ali (personlig kommunikation, 29 april, 2016) beskriver hur han upplever fördomar i mötet den andre och hur han tycker det är svårt att veta hur man ska agera. Han menar att det är svårt att göra rätt som invandrare och vad man än gör så finns det alltid någon som ifrågasätter det, han säger;
Men när man är rasist, vad du gör det är alltid dåligt. Om jag säger hej; Varför säger han hej? om jag inte säger hej; Varför säger han inte hej? /.../ Samma situation med flickor, när jag ska säga hej till dig på hand, så tänker dom, men han är från annan kultur varför tar han min hand? Men samtidigt, om jag inte ska göra det, då är jag muslim, stängd. Vad ska jag göra? (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016)
På grund av detta tycker han att det är svårt att veta hur han ska bete sig i vissa situationer, till exempel när han ska hälsa på tjejer och kulturskillnader gör att det lätt kan bli fel.
4.2
Grupperingar bland personer med utländsk bakgrund
Några av respondenterna lyfter fram problematiken med fördomar bland personer med utländsk bakgrund, Ali säger:
Dom är inte svenska, dom är invandrare och tycker inte om andra invandrare och vill inte ha hit fler invandrare. Det finns många, väldigt många. Jag har en kompis som hatar alla invandrare, när han ser en invandrare så tänker han direkt att han är dålig /.../ Jag säger alltid till honom att han måste titta på personen och inte hata direkt. (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016)
Även Martin (personlig kommunikation, 20 april, 2016), som är kristen själv, säger att många personer med utländsk bakgrund som är kristna är fientligt inställda mot muslimer. Han förklarar detta genom att påpeka att deras bakgrund som en minoritet i ett land där muslimer är i majoritet har gjort att de har fördomar mot muslimer. Han tycker inte att detta är rätt men ser det som en förklaring till varför det ser ut som det gör. När vi träffar Olivia (personlig kommunikation, 2 maj, 2016), som är kristen och uppvuxen i Irak, berättar hon om hur hon blev tvingad att läsa koranen mot sin vilja:
Alla muslimer läser samma bok, den heter koran, när jag var i Irak läste vi koranen, jag är kristen måste jag läsa? ja, man kan inte säga något, det var Saddam /.../ Jag har sagt till dig innan, dom alla muslimer är samma sak. Varför? För att alla muslimer läser samma bok. Du och Isis läser samma bok, finns bara en koran. Alla muslimer, sunni, shia, läser samma bok. (Olivia, personlig kommunikation, 2 maj, 2016)
Hon fortsätter att beskriva sin syn på muslimer genom att nämna att speciellt muslimska kvinnor utnyttjar socialbidragssystemet för att kunna skaffa en stor familj och vara hemma och ta hand om barnen. De muslimska männen beskriver hon som hotfulla och hänvisar ofta till att de är dem som utför terrorhandlingar.
Ali (personlig kommunikation, 29 april, 2016) berättar att han har en vän från Syrien som hatar alla invandrare, han tror att det beror på att det finns stora klyftor i Syrien mellan rika och fattiga och på grund av att hans kompis har haft en väldigt fattig uppväxt blir han fientlig mot dem som har det bättre. Han fortsätter med att berätta om hur hans vän sprider negativa artiklar om invandrare på sociala medier och hur många av hans vänner på sociala medier är svenska rasister, detta är dock inga han umgås med i verkligheten. Han berättar även om hur han har andra vänner med utländsk bakgrund som även de väljer att distansera sig:
Men det finns dom jag känner som tänker det behövs inte mer nu, det räcker. Finns invandrare som om dom ska hyra en lägenhet och det finns invandrare på samma gata då vill dom inte. För vissa är det för att dom hatar invandrare. (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016)
Han fortsätter genom att berätta att det även finns dem som distanserar sig av andra anledningar, till exempel för att snabbare bli integrerade i det svenska samhället. Ett flertal av respondenterna är även de negativa till en hög inströmning av nya invandrare och flyktingar, men av helt andra anledningar vilka vi kommer beskriva i nedanstående avsnitt.
4.3
Att representera och bli representerad
Många av respondenterna uttrycker att de är oroliga över sin och Sveriges framtid. De anser att det är rätt att hjälpa flyktingar, men att Sverige har gjort sitt och att det nu är de resterande Europeiska ländernas ansvar. Isak (personlig kommunikation, 3 maj, 2016) gör även skillnad på flyktingar från krig och ekonomiska flyktingar, han tycker att det är rätt att Sverige ska hjälpa de som flyr från krisområden, men att det är fel att det kommer så många EU-migranter som söker bättre
ekonomiska möjligheter. Ett flertal av respondenterna anser att en hög inströmning av nya invandrare och flyktingar till Sverige gör att det blir sämre för dem själva, Johan beskriver detta:
Jag är emot att vi tar emot invandrare faktiskt, det blir ju problem för oss som sköter oss. När någon gör något dumt så får jag skulden och tar skada, det får inte ni. Jag blir svartmålad automatiskt /.../ Jag vill inte känna att jag är en invandrare hela livet. (Johan, personlig kommunikation, 4 maj, 2016) På grund av generaliseringar i media anser respondenterna att personer med utländsk bakgrund representerar och blir representerade av andra personer med utländsk bakgrund och flyktingar. Deras handlingar påverkar alltså respondenterna. Ali (personlig kommunikation, 29 april, 2016) anser att det finns många personer med utländsk bakgrund som gör dåliga saker i samhället och hänvisar till att det finns mycket problem i invandrartäta områden. På grund av att invandrare ses som en representant så drabbar det alla, han förklarar:
Jag bor i en lägenhet, om jag spelar hög musik på natten då hatar inte grannarna bara mig, dom hatar alla. Dom får en bild av att alla är dåliga. (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016)
Med detta menar Ali att det han väljer att göra även kan påverka andra personer med utländsk bakgrund på ett negativt sätt då han ses som en representant för gruppen. Isak håller med om att generaliseringar leder till en negativ bild som påverkar alla personer med utländsk bakgrund, han förklarar det på följande sätt:
Det målas upp en bild i media om invandrare som går på socialbidrag med mera, men vi går inte på socialbidrag. Vissa har en arbetssyssla, det kan vara städare, läkare, det spelar ingen roll. Den här procenten som media visar och snackar om är dem som inte gör någonting /.../ Det förstör inte så mycket för de som är svensk-svenskar, men det förstör mycket för mina föräldrar och mig personligen. (Isak, personlig kommunikation, 3 maj, 2016)
Han fortsätter med att säga att man inte lär säg att hata när man är liten, utan att det är en uppfattning man får när man blir äldre, att man väljer att bli främlingsfientlig. Vad respondenterna anser att främlingsfientlighet beror på kommer vi vidare presentera i avsnittet som följer.
4.4
Orsaker till främlingsfientlighet
När vi frågar respondenterna vad främlingsfientlighet beror på får vi ett flertal olika svar, men återkommande orsaker som uppges är arbete, ekonomi och utbildning. Lukas tror att fientlighet till viss del är normalt, han säger:
Det finns skillnader mellan människor, det är normalt. Det känns inte bra att säga det, men det är normalt att det finns fientlighet /.../ Om man till exempel är lik en annan person så känner vi en trygghet och ser likheter. De är lika som oss. (Lukas, personlig kommunikation, 29 april, 2016) Martin (personlig kommunikation, 20 april, 2016) tror att främlingsfientlighet handlar om rädsla för att personer utifrån ska komma till Sverige och ta jobben. Enligt honom är personer med utländsk bakgrund villiga att arbeta för en lägre lön än svenskar och på grund av detta känner de sig hotade. Samtidigt så nämner han att det även handlar om ekonomi och den svenska välfärden. Det skapas negativa attityder på grund av att det finns en syn på personer med utländsk bakgrund som socialbidragstagare och att de inte bidrar till samhället. Även Olivia (personlig kommunikation, 2 maj, 2016) nämner detta och påpekar att de som betalar skatt inte vill att alla pengar ska gå till att bekosta boende och mat för personer som själva inte har bidragit.
Förutom arbete och ekonomi så lyfts andra samhällsfrågor så som bostadsbrist upp som en orsak till främlingsfientlighet. När det kommer fler personer till ett land blir det högre konkurrens om boende, vilket Ali (personlig kommunikation, 29 april, 2016) anser kan skapa negativa attityder.
Isak (personlig kommunikation, 3 maj, 2016) instämmer i detta och hänvisar till att han själv har stått i bostadskö länge, och att lägenheterna främst går till de mer utsatta, så som nyanlända flyktingar, och att resten inte får någon bostad.
Johan (personlig kommunikation, 4 maj, 2016) tror att utbildningsnivå påverkar hur pass kritisk man är mot det som skrivs i medierna och att de med lägre utbildning är mer mottagliga för negativ rapportering om personer med utländsk bakgrund. Är man dessutom arbetslös så blir man själv missgynnad av samhället och gör därför personer med utländsk bakgrund till syndabock. Maria instämmer i detta, hon säger:
Ja, dom som inte fattar innehållet, dom som inte har kunskap om invandring eller flyktingar, då påverkar det negativt. Om man säger så att en person som inte är utbildad, /.../ dom som inte har läst vidare någonstans, dom fattar inte mycket. Dom bara hör vad nyheterna säger så självklart påverkar det negativt. Jag tror det har med kunskap. En människa som inte är utbildad är inte lika kritisk. (Maria, personlig kommunikation, 2 maj, 2016)
Att utbildningsnivå bidrar till en kritisk inställning till media för oss in på frågan om medias påverkan, vilket vi kommer presentera i nedanstående avsnitt.
4.5
Media är makt
Alla respondenter uppger att de under hösten har tagit del av medierapporteringen kring flyktingkrisen genom tv, radio, tidningar och sociala medier. Förutom uppmärksamheten i media är det ett ämne som har tagit stor plats i respondenternas vardag genom att det dagligen har diskuterats på arbetsplatsen, i skolan och med vänner. När vi frågar respondenterna hur de anser att media framställer personer med utländsk bakgrund och flyktingar är svaret övervägande negativt även om en del positiva aspekter lyfts fram. Respondenterna beskriver medias framställning av personer med utländsk bakgrund och flyktingar som negativ, generaliserande, hastig, överdriven, vinklad och elak. Ali säger:
Jag tror att det finns många bra människor som gör bra saker här också, men det visar dom inte. Dom visar bara dåliga saker, det påverkar det svenska samhället mycket då dom bara ser de dåliga saker som människor gör /.../ till exempel jag har studerat och jobbar och gjort mycket bra saker, men det är det ingen som vet. Men om jag gör en dålig sak då kommer media titta på mig och visa att den här personen gjorde fel. Det påverkar mycket. (Ali, personlig kommunikation, 29 april, 2016) Att media har makt att förstora och förminska nyheter är något som majoriteten av respondenterna nämner. När det gäller rapportering kring personer med utländsk bakgrund anser de att media har en tendens att förstora upp nyheter och två av respondenterna erkänner att när det rapporteras om en stor händelse i nyheterna, så som våldsdåd, är det första dom tänker att det är en person med utländsk bakgrund som har orsakat det. De respondenter som svarar detta upplever att det är en felaktig bild och har själva inte hög tillit till media. Däremot så oroas de över dem som litar på media och inte tänker kritiskt till det som rapporteras (Maria, personlig kommunikation, 2 maj, 2016 & Johan, personlig kommunikation, 4 maj, 2016). Johan (personlig kommunikation, 4 maj, 2016) anser att invandringsfrågan går som en våg i media, och så fort det uppmärksammas mer så blir det värre för personer med utländsk bakgrund. Även Martin (personlig kommunikation, 20 april, 2016) menar på att media har stort inflytande över hur invandringsfrågan kan påverka personer med utländsk bakgrund, han berättar:
Media är makt. Media kan göra en liten grej väldigt stor och kan göra en stor grej väldigt liten. Det är hur man serverar för folket, servera på ett negativt sätt så blir det negativt. Servera positivt så blir det positivt. (Martin, personlig kommunikation, 20 april, 2016)
