Fortsatt forskning

Undersökningen har gett mig motivation till att stärka elevers skrivande utifrån andra kriterier än just genreträff. Jag kommer framöver att inrikta min undervisning i sve/sva på att öka elevernas förståelse för hur innehållet kan byggas ut och fördjupas, och lägga mindre tid på att lära ut stegstrukturer för olika texttyper. En bra text har något som är synnerligen svårt att mäta. Aspekter som ”en egen röst” och graden av originalitet bör uppmuntras och premieras i elevtexter.

Det finns dock en konflikt mellan relevanta – men svårmätbara kriterier – och skolans behov av att kunna placera in elevernas resultat i en matris som genererar statistik. Christian Lundahl uttrycker det väl: ”När läroplanens mål preciseras genom en bedöm- ningslins finns alltid risken att det mätbara blir det undervisningsbara.” (Lundahl 2010:237). Konflikten motiverar mer forskning kring hur textkvalitet konkretiseras i sko- lans värld. Jämförelser mellan olika länders läroplaners syn på textkvalitet hade varit in- tressant. För mig som undervisar andraspråkselever hade det varit spännande att se om genrediskursen haft samma genomslag i till exempel Syrien och Thailand där flera av mina elever har gått i skolan.

Ett annat forskningsområde som lockar mig är att bygga vidare på Bae, Bentler och Lees studie kring hur olika textkriterier är relaterade (2016). Deras studie var en av de upptäckter som fångade mig mest i arbetet med uppsatsen. Tänk om det går att kombinera deras resultat med metoder från Ann Palmérs studie kring kvantifierbara sätt att mäta text (2018) och se om det går att hitta samband som kan ge skrivbedömningar med bättre reliabilitet och validitet. En sådan undersökning hade kunnat ge mycket spännande resul- tat.

Källförteckning

Bae, Jungok, Peter M. Bentler och Yae-Sheik Lee (2016). On the Role of Content in Writing Assessment. Language Assessment Quarterly, 13(4), s. 302-328. doi: 10.1080/15434303.2016.1246552

Beck, Sarah W. och Jill V. Jeffery (2007). Genres of high-stakes writing assessments and the construct of writing competence. Assessing Writing, 12(1), s. 60-79.

Berge, Kjell Lars, Lars Sigfred Evensen och Ragnar Thygesen (2016). The Wheel of Writing: a model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. Curriculum Journal, 27(2), s. 172–189.

Bonnevier, Jenny, Eric Borgström och Daroon Yassin (2017). Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem. Utbildning och Demokrati, 26(2), s. 21–47.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62878 [201006]

Borgström, Eric (2010). Att skriva prov: Om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov. Språk & Stil, 20, s. 132-164.

Borgström, Eric (2014). Skrivbedömning. Uppgifter, texter och bedömningsanvisningar

i svenskämnets nationella prov. Diss. Örebro: Örebro Universitet.

Börne- och undervisningsministeriet (2019). Faghäfte dansk. https://emu.dk/sites/de- fault/files/2020-06/GSK_Dansk_Fagh%C3%A6fte_2020.pdf [201015]

Bergh Nestlog, Ewa och Kristina Danielsson (2018). Skrivhjulets möjligheter. Lärporta- len, Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/ [201016]

Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Gustafsson Jan-Eric och Gudrun Erickson (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), art. 2. doi:

https://doi.org/10.5617/adno.6434

Haettner Aurelius, Eva (2003). Att förstå och definiera genrer: ett semantiskt perspektiv på genreteori. I: B. Agrell och I. Nilsson (red.), Genrer och genreproblem. Teoretiska

och historiska perspektiv. Göteborg: Daidalos, s. 45-57.

Holmberg, Per (2012). Skolskrivande, genre och register. En jämförelse mellan två systemisk-funktionella kontextmodeller. Hæstbæck Andersen, Thomas, och Morten

Boeriis (red.), Nordisk socialsemiotik pædagogiske, multimodale og sprogvidenska-

belige landvindinger. Odense: Syddansk Universitetsforlag, s. 221–245.

Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and

Education: An international Journal, 18(3), s. 220-245.

Jeong, Heejeong (2017). Narrative and expository genre effects on students, raters, and performance criteria. Assessing Writing, 31, s. 113-125.

Jönsson, Andersson (2020). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdoku- ment/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Liberg, Caroline, Jenny Wiksten Folkeryd och Åsa Af Geijerstam (2012). Swedish – An updated school subject? Education Inquiry, 3(4), s. 477-493.

doi: 10.3402/edui.v3i4.22049

Lindblad, Torsten (1991). ”Allt är relativt”. Centralt utarbetade prov i svenska, mate-

matik, engelska, franska, tyska, fysik och kemi - beskrivning, analys, förslag. Rapport

från institutionen för pedagogik, 1991(03). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Lundahl, Christian (2010). Nationella prov – ett redskap med tvetydiga syften. I. Lun- dahl, Christian och Maria Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av skolan – praktik,

principer, politik, s. 224–242. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, Eva och Malena Lidar (2013). Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll. Utbildning & Demokrati, 22(3), s. 85-106.

NE (u.å.). Nationalencyklopedins ordbok. https://www.ne.se/ [201214].

Nyström, Catarina (2000). Gymnasisters skrivande – en studie av genre, textstruktur

och sammanhang. Diss. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Palmér, Anne (2013). Nationella skrivprov baserade på två olika läroplaner. Genre,

kommunikationssituation och skrivdidaktiska diskurser. Rapportserien: Svenska i ut-

veckling, 31. Uppsala: Uppsala Universitet.

https://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/557/c_557840-l_3-k_rapport-nr- 31.pdf [200525]

Palmér, Ann (2018). Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter: framtida verktyg för rättvis bedömning? Acta Didactica Norge, 12(4), s. 1–23.

Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte - gymnasielever

om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Malmö studies in educat-

ional science, no 42. Diss. Malmö: Holmberg.

Skar, Gustaf Bernhard Uno och Arne Johannes Aasen (2018). Å måle skriving som grunnleggende ferdighet. Acta Didactica Norge, 12(4), artikel 10. doi:

https://doi.org/10.5617/adno.6280

Smedegaard, Anne (2013). Hvem sagde hvorfor? Skolegenrers situationelle og kogni- tive forankring. Viden om læsning, 13, s. 69–79.

Svenning, Conny (1999). Metodboken. Eslöv: Lorentz förlag.

Utbildningsradion (2020). Skrivglappet, ett tv-program. https://urplay.se/pro- gram/217798-skrivglappet [201015]

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten-

skaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [200521]

Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv. Forskning om undervisning & lärande, 5(2), s.100–120. Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare

skolår. Malmö Studies in Educational Sciences: No 84. Diss. Malmö: Fakulteten för Lä-