Vid analys av studiens resultat framkom det att 40,7% av de deltagande kvinnorna led av övervikt eller fetma vid inskrivningen på mödrahälsovården. Folkhälsomyndighetens (2020) siffror visar att kvinnor som vid inskrivningen på mödrahälsovården lider av övervikt eller fetma har ökat från 25–42% mellan år 1992-2018. Om en stor andel kvinnor idag är överviktiga redan innan graviditet och sedan drabbas av bäckenbottenbesvär som påverkar deras förmåga att utföra fysisk aktivitet, vilka långtidseffekter skulle det kunna få? Studiens resultat indikerar på att det kan finnas ett samband mellan inverkan på förmågan att utföra fysisk aktivitet samt påverkan på psykisk hälsa. Detta anser författarna hade varit intressant att studera vidare.
Ytterligare förslag till vidare forskning hade varit en prospektiv studie där man följer kvinnor från förlossning och en längre tid framåt. Med täta uppföljningar om deras besvär och om de förbättras eller försämras. Eventuellt hade man även kunnat dela upp kvinnorna i två grupper där den ena får träningsprogram och professionell hjälp tidigt och den andra enbart sedvanlig
information vid efterkontrollen för att sedan jämföra utfallet. Detta skulle kunna ligga till grund för nya riktlinjer som förbättrar kvinnors hälsa och livskvalitet.
Referenser
Barber, MD., Kuchibhatla, MN., Pieper CF. & Bump, RC. (2001). Psychometric evaluation of 2 comprehensive condition-specific quality of life instruments for women with pelvic floor disorders. American Journal of obstretics and gynocology, 185(6), 1388-1395.
https://doi.org/10.1067/mob.2001.118659
Bäckenbottenutbildning. (u.å). Hem/Startsida. Hämtad 2020-04-03 från backenbottenutbildning.se/index.php
Bäckenbottenutbildning. (u.å.). Samlade rekommendationer. Hämtad 2020-04-03 från http://backenbottenutbildning.se/index.php/metodik/samlade-rekommendationer
Bäckenbottenutbildning. (u.å.). Suturering - rekommendationer. Hämtad 2020-04-12 från
http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/suturering/sut-rekommendationer
Bäckenbottenutbildning. (u.å). Uppföljning. Hämtad 2020-04-12 från http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/uppfoljning
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur och Kultur
Edqvist, M., Lindgren, H. & Lundgren, I. (2014). Midwives’ lived experience of a birth where the woman suffers an obstetric anal sphincter injury - a phenomenological study. BMC
Pregnancy & Childbirth, 14(258), 1-10. https://doi.org/10.1186/1471-2393-14-258
Edqvist, M., Hildingsson, I. & Mollberg, M., Lundgren, I. & Lindgren, H. (2016). Midwives’
Management during the Second Stage of Labour in Relation to Second-Degree Tears - An Experimental Study. Birth, 44:1. https://doi.org/10.1111/birt.12267
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (4 uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 2020-11-26 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/
Graviditetsregistret. (2019). Graviditetsregistrets Årsrapport 2019. Hämtad 2020-11-30 från https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/Graviditetsregistrets%20%
C3%85rsrapport%202019_2.0.pdf
Gynop. (2017). Bristningsregistret. Hämtad 2020-04-03 från
http://www.gynop.org/webhelp/gynopnet/bristning/bristningsregistret.htm
Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad 2020-12-02 från
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Lag om etikprövning som avser människor. (SFS 2003:406). Stockholm:
Utbildningsdepartamentet
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. (2017). Slutrapport i projekt Säker Förlossningsvård (del 2, 2017). Hämtad 20-04-11 från
https://lof.se/wp-content/uploads/Säker-förlossning-slutrapport2.pdf
Lindblom, B., Murby, L., Zotterman, C., Thorsell, P. & Ahlborg, T. (2012). Kvinnors upplevelse av hur underliv och samliv förändrats efter barnafödande. Vård i Norden, 32(3), 13-19. https://doi.org/10.1177%2F010740831203200304
Lindberg I, Persson M, Nilsson M, Uustal E & Lindqvist M. (2020) "Taken by surprise" - Women's experiences of the first eight weeks after a second degree perineal tear at childbirth.
Midwifery, 87, s, 1- 7. https://doi.org/10.1016/j.midw.2020.102748.
Mattsson NK, Nieminen K, Heikkinen AM, Jalkanen J, Koivurova S, Eloranta ML, Suvitie P, Tolppanen AM. Validation of the short forms of the Pelvic Floor Distress Inventory (PFDI-20), Pelvic Floor Impact Questionnaire (PFIQ-7), and Pelvic Organ Prolapse/Urinary
Incontinence Sexual Questionnaire (PISQ-12) in Finnish. Health Qual Life Outcomes, 15(1).
https://doi.org/10.1186/s12955-017-0648-2
Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos AB
Nationella kvalitetsregistret. (2019). Patientrapporterade mått. Hämtad 2020-05-13 från http://kvalitetsregister.se/drivaregister/patientmedverkan/patientrapporteradematt.1988.html
Olsson, A. (2016). Förlossningsskador och suturering. I H. Lindgren, K. Christensson & A-K.
Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde. (s. 509-521). Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, A. (Red.).(2019). Bäckenbotten och förlossningsskador – en handbok för barnmorskor (1 uppl.). Gothia Fortbildning.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Genereting And Assessing Evidence for Nursing Practice (10 uppl.). Philadephia: Wolters Kluwer Health.
Priddis, H., Schmeid, V. & Dahlen, H. (2014). Women’s experiences following severe perineal trauma: a qualitative study. BMC Women´s health, 14(32), 1-11.
https://doi.org/10.1186/1472-6874-14-32
SFOGs Diagnoshandbok. (2020). Diagnoshandbok för kvinnosjukvården. Sjätte upplagan.
Hämtad 2020-04-12 från https://www.sfog.se/natupplaga/NY_Diagnob1251a05-6ff5-4f49-b4c8-a6f9271bae9d.pdf
Stafne, S., Salvesen, K., Romundstad, P., Torjusen, I. & Morkved, S. (2012). Does regular exercise including pelvic floor muscle training prevent urinary and anal incontinence during pregnancy? A randomised controlled trial. BJOG, 119,.1270-1280.
https://doi.org/10.1111/j.1471-0528.2012.03426.x
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Analsfinkterskador vid förlossning – En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. (SBU-rapport 249). Hämtad 20-11-14 från
https://www.sbu.se/contentassets/8f420f86f61348509911d63499aac99c/analsfinkterskador_fo rlossning_2016.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Behandling av
förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter. (SBU-rapport 250). Hämtad 20-11-14 från
https://www.sbu.se/contentassets/655468307431434faa11f2a82ee12c14/behandling-av- forlossningsskador-som-uppkommit-vid-vaginal-forlossning--en-kartlaggning-av-systematiska-oversikter.pdf
Statistiska centralbyrån. (2020). Födda i Sverige. Hämtad 2020-04-03 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/fodda-i-sverige/
Streiner, D. L., & Norman, G.R. (2008). Health Measurement Scales: a practical gudie to their development av use (4 uppl.). New York: Oxford University Press.
Socialstyrelsen (2020). Allt färre kvinnor drabbas av allvarliga bristningar. Hämtad 2020-12-14 från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/allt-farre-kvinnor-drabbas-av-allvarliga-bristningar/
Teleman, P., Stenzelius, K., Iorizzo, L. & Jakobsson, U. (2011). Validation of the Swedish short forms of the Pelvic Floor Impact Questionnaire (PFIQ-7), Pelvic Floor distress inventory (PFDI-20) and Pelvic organ prolapse/Urinary incontinence sexual questionnaire (PISQ-12). Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 90, 483-487.
https://doi.org/10.1111/j.1600-0412.2011.01085.x
Thom, DH. & Rortveit, G. (2010). Prevalence of postpartum urinary incontinence: a systematic review. Acta Obstet Gynecol Scand. 89(12) 1511-1522.
https://doi.org/10.3109/00016349.2010.526188
Uebersax, JS., Wyman, JF., Shumaker, SA., McClish, DK. & Fantl, JA. (1995). Short forms to assess life quality and symptom distress for urinary incontinence in women: the
Incontinence Impact Questionnaire and the Urogenital Distress Inventory. Continence Program for Women Research Group. Neurourol Urodyn. 14(2):131-9.
https://doi.org/10.1002/nau.1930140206
Utomo, E., Blok F.M, B., Steensma, AB. & Korfage, IJ. (2014). Validation of the Pelvic Floor Distress Inventory (PFDI-20) and Pelvic Floor Impact Questionnatire (PFIQ-7) in a Dutch population. Int Urogynecol Journal, 25(4), 531-544. https://doi.org/10.1007/s00192-013-2263-z
Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur
Zucehlo, LTS., Bezerra, IMP., Da Silva, ATM., Gomes, JM., Soares Junior, JM., Baracat, EC., De Abreu, LC. & Sorpreso, ICE. (2018). Questionnaires to evaluate pelvic floor
dysfunction in the postpartum period: a systematic review. International Journal of Womens Health, 10, 409-424. https://doi.org/10.2147/IJWH.S164266
Åhlund, S. (2019). Pelvic floor complications after vaginal birth: Short- and long-term consequences for primiparous women in Sweden. (Doktorsavhandling, Karolinska institutet, Stockholm).
Åhlund, S., Rothstein, E., Rådestad, I., Zwedberg, S. & Lindgren, H. (2019) Urinary
incontinence after uncomplicated spontaneous vaginal birth in primiparous women during the first year after birth. Int Urogynecol J. 2019 May 28. https://doi.org/10.1007/s00192-019-03975-0
Åhlund, S., Rådestad, I., Zwedberg, S. & Lindgren, H. (2019). Perineal pain the first year after childbirth and uptake of post-partum check-up – A Swedish cohort study. Midwifery. 78, 85-90. https://doi: 10.1016/j.midw.2019.08.004
Bilaga
Bilaga A: ICD-10
Svenskt namn Kod Beskrivning
1:a gradens bristning
O70.0 Skada på huden i vulva, labia eller vagina
2:a gradens bristning
O70.1 Skada på perineala muskler men inte ändtarmsmuskeln
O70.1a Perinealbristning grad 2 som omfattar mindre än halva perinealkroppen
O70.1b Perinealbristning grad 2 som omfattar mer än halva perinealkroppen
O70.1c Perinealbristning grad 2 som omfattar perinealkroppen och bristning djupare än 2 cm i nedre delen av vagina
O70.1d Perinealbristning grad 2 som omfattar perinealkroppen och bristning djupare än 2 cm som når till övre delen av vagina
O70.1e Unilateral skada på m. levator ani
O70.1f Bilateral skada på m. levator ani
O70.1W Perinealbristning grad 2, annan specificerad
O70.1X Perinealbristning grad 2, ospecificerad Isolerad
vaginalruptur
O71.4 Perineum och sfinktrar hela, ej penetrerande ruptur av vaginalvägg högre upp
Isolerad fullväggsskada
O71.8 Penetrerande fullväggskada mellan tarm och vagina ovanför sfinkterkomplexet.
3:e gradens bristning
O70.2 Skada på perineum och analsfinkter
O70.2C Sfinkterruptur, mindre än halva externa sfinktern
O70.2D Sfinkterruptur, mer än halva av den externa sfinktern (inkl total ruptur av externa sfinktern utan engagemang av interna sfinktern)
O70.2E Sfinkterruptur , ruptur av både externa och interna sfinktern
O70.2F Isolerad skada på den interna sfinktern
O70.2X Sfinkterruptur, ospecificerad- utan närmare diagnostik 4:e gradens
bristning
O70.3 Fullväggsskada genom perineum, analsfinktrar och tarmvägg i analkanalen som kan sträcka sig upp i rektum.
(SFOGs Diagnoshandbok, 2020)