Är det verkligen är en generationsfråga hur olika personer läser kartor är något som informanterna funderat över och hur det i så fall påverkar riskhantering.
29
Om det är en ekonomisk fråga vilka riskområden som kommuniceras vore intressant, indikationer kom upp under en av intervjuerna att socioekonomiskt starka områden med risk för skred inte ville belysa frågan. En teori var att rädslan för att bostäder ska förlora i värde var en faktor till varför husägarna i området inte ville diskutera frågan. Finns det en skillnad mellan hur personer med olika socioekonomisk bakgrund som bor i riskområde ser på risken och hur de kommuniceras?
En intressant fråga vore också om ramverket för riskvisualisering kan utvecklas ytterligare och om det verkligen fångar upp alla aspekter för att underlätta beslut.
30 REFERENSER
Andersson, L., Bohman, A., Van Well, L., Jonsson, A., Persson, G. & Farelius, J. (2015). Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatologi Nr 12. Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI).
Birkmann, J., Cardona, O., Carreño, M., Barbat, A., Pelling, M., Schneiderbauer, S., Kienberger, S., Keiler, M., Alexander, D. & Zeil, P. (2013). Framing vulnerability, risk and societal responses: The MOVE framework. Natural Hazards, 67 (2), 193-211.
Botkyrka kommun (2016). Webbkartan. karta.botkyrka.se [2016-05-12].
Breakwell, G.M. (2007). The psychology of risk. (1 uppl.). Cambridge: University Press Cambridge.
Carlsson-Kanyama, A., Bergquist, A., Johansson, A., Johansson, A., Knutsson, I., Linell, A. & Öberg, H. (2009). Att använda geografisk information vid väderkriser för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat. (FOI-R--2762--SE) Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).
Carlsson-Kanyama, A., Ekman, H., Ljungh, M. & Molander, I. (2011). Höj beredskapen för värmeböljor: en vägledning. (FOI-R--3387--SE) Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).
Charrière, M., Junier, S., Mostert, E. & Bogaard, T. (2012). Flood risk communication: Visualization tools and evaluations of effectiveness. I FLOOD risk 2012: The 2nd European Conference on FLOODrisk Management" Science, Policy and Practice: Closing the Gap", Rotterdam, The Netherlands, 20-22 November 2012; Authors version.
CLIMATE-ADAPT (2015). Adaptation support tool. http://climate-adapt.eea.europa.eu/adaptation-support-tool [2016-05-17].
Cutter, S.L. (2003). GI science: disasters and emergency management. Hazards, Vulnerability and Environmental Justice, 7 (4), 399-406.
Dir 2015:115, Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
http://www.regeringen.se/contentassets/0b552c83e89e4af186008b8dd7a00f7f/ett-starkt-arbete-for-anpassning-till-ett-forandrat-klimat.pdf
31
Eppler, M.J. & Aeschimann, M. (2009). A systematic framework for risk visualization in risk management and communication. Risk Management, 11 (2), 67-89.
European commission (2013a). EU Strategy on adaptation to climate change. http://ec.europa.eu/clima/publications/docs/eu_strategy_en.pdf [2016-02-18]. European commission (2013b). Guidelines on developing adaptation strategie.
http://ec.europa.eu/clima/policies/adaptation/what/docs/swd_2013_134_en.pdf [2016-06-06].
Field, C.B., Barros, V.R., Dokken, D.J., Mach, K.J., Mastrandrea, M.D., Bilir, T.E., Chatterjee, M., Ebi, K.L., Estrada, Y.O., Genova, R.C., Girma, B., Kissel, E.S., Levy, A.N., MacCracken, S., Mastrandrea, P.R. & White, L.L. (2014). Summary for policymakers. In: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and
Vulnerability. Cambridge, United Kingdom and New York, USA.: Cambridge University Press.
Fischhoff, B. (2011). Communicating risks and benefits: An evidence based user's guide. (1 uppl.). Silver Spring: Government Printing Office.
Göteborgs stad (2015). Stigande vattennivåer.
http://cityplanneronline.com/cityplanner/project/webgl/index.do;jsessionid=5BC92 514E54C082CF4E03EE3A399D104?uid=ZD1mr6Yb&lang=sv [2016-04-15]. Heer, J., Bostock, M. & Ogievetsky, V. (2010). A tour through the visualization zoo.
Commun.Acm, 53 (6), 59-67.
Khan, S. (2012). Disasters: Contributions of hazardscape and gaps in response practices. Natural Hazards and Earth System Science, 12 (12), 3775-3787.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lantmäteriet (2014). Förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D). Redovisning av uppdrag enligt regeringsbeslut den 17 oktober 2013. (Dnr 505-2013/3895) Gävle: Lantmäteriet.
https://www.lantmateriet.se/globalassets/nyheter/dokument/2014/140915_rapport-3d-uppdraget.pdf.
Merriam, B.S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Moser, S.C. & Boykoff, M.T. (red.) (2013). Successful adaptation to climate change: Linking science and policy in a rapidly changing world. Oxon, United Kingdom and New York, USA: Routledge.
Nationalencyklopedin (2016). Tredimensionell.
32
Olofsson, A. & Öhman, S. (red.) (2009). Risker i det moderna samhället: Samhällsvetenskapliga perspektiv. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Orland, B., Budthimedhee, K. & Uusitalo, J. (2001). Considering virtual worlds as
representations of landscape realities and as tools for landscape planning. Landscape and Urban Planning, 54 (1), 139-148.
Pidgeon, N. & Fischhoff, B. (2011). The role of social and decision sciences in communicating uncertain climate risks. Nature Climate Change, 1 (1), 35-41. Popelka, S. & Brychtova, A. (2013). Eye-tracking study on different perception of 2D
and 3D terrain visualisation. The Cartographic Journal, 50 (3), 240-246. Preston, B.L., Yuen, E.J. & Westaway, R.M. (2011). Putting vulnerability to climate
change on the map: A review of approaches, benefits, and risks. Sustainability Science, 6 (2), 177-202.
Rempel, M. (2014). Cost Risk Visualization. Cost Risk Framework, , 61-90, (DRDC-RDDC-2014-R167). Canada: Defence Research and Development Canada Roth, S. & Thörn, P. (2015). Klimatanpassning 2015: så långt har kommunerna
kommit. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b50b9/1443171439313/Klima tanpassning%2Bhos%2BSveriges%2Bkommuner%2B2015.pdf [20150415]. SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.
Silén, C., Wirell, S., Kvist, J., Nylander, E. & Smedby, Ö (2008). Advanced 3D visualization in student-centred medical education. Medical teacher, 30 (5), e115-e124.
Sonnek, K.M., Lindgren, J. & Lindberg, A. (2011). Integrera klimatanpassning i kommunala risk-och sårbarhetsanalyser. (FOI-R--3388--SE) Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).
SOU 2007:60 Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sverige inför klimatförändringarna: Hot och möjligheter. Slutbetänkande. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Sveriges Kommuner och Landsting (2015). 3D-visualisering i praktiken: erfarenheter
och lärdomar från Norrköpings kommun. (5414) Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Kommunernas arbete med
33 Kommuner och Landsting.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5252.pdf?issuusl=ignore
Thörn, P., Liljeberg, M. & Jonsson, E. (2010). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka. Tumba: Botkyrka kommun.
Tufte, E.R. (1983). The visual display of quantitative information. Cheshire, CT: Graphics press
Turnbull, M., Sterrett, C.L. & Hilleboe, A. (2013). Toward resilience: A guide to disaster risk reduction and climate change adaptation. (1 uppl.). Rugby, Warwickshire: Practical Action Publishing Ltd.
Tversky, B. (2005). Visuospatial reasoning. Cambridge, MA: Cambridge University Press
UNISDR (2015a). Making Development Sustainable: The Future of Disaster Risk Management. Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction. Geneva, Switzerland: United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNISDR). http://www.preventionweb.net/english/hyogo/gar/2015/en/home/GAR_2015/GAR_ 2015_3.html.
UNISDR (2015b). Sendai framework for disaster risk reduction 2015–2030. Geneva: UNISDR.
Wisner, B., Blaikie, P., Cannon, T. & Davis, I. (2004). At risk: Natural hazards, people’s vulnerability and disasters. (2 uppl.). Oxon: Routledge.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
34 ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR
3D är att visa eller använda också den tredje dimensionen höjd. 2D använder längd och
djup.
2,5D är när ett tvärsnitt eller sektion visas i tillägg till det traditionella perspektivet i
kartan.
VR eller virtual reality, att genom glasögon få upplevelsen av att vara i ett digitalt rum AR eller augmented reality att hålla en enhet, till exempel en mobil mot en koordinat
eller en symbol och därigenom få ytterligare information.
3D-modell är en digital modell som har längd, höjd och djup.
3D-analyser är simuleringar som görs utifrån en modell och tar hänsyn till höjdvärdet. 3D-visualisering är presentation av 3D modell, kan vara fysisk eller i digital miljö. 2D- eller plankarta är en bild med bara höjd och bredd inte djup.
Touchbord är en skärm som är interaktiv. TII The Interactive Institute Swedish ICT SGI Statens geotekniska institut
IPCC Intergovermental Panel on Climate Change GIS geografiska informationssystem
Geodata är den information som har en geografisk koppling, det finns en koordinat
eller ett område som hänger ihop med datat. Utöver själva läget läggs ofta ytterligare information till, i tabellform som är kopplat i en tabell ”bakom” den visuella datan.
35