När det gäller forskning anser jag att den får ett värde först när den omsätts i praktiken och medför en positiv utveckling för eleverna. Detta förutsätter dels ett ömsesidigt förhållande mellan verksamhet och praktiknära forskning där elevens röst blir hörd, dels ett nära samar-bete mellan forskning, lärarutbildning, fortbildning och verksamhet. Det finns många uppslag till fortsatt forskning utifrån föreliggande studie. Bland annat att fortsätta att utgå från ett elevperspektiv, men även att involvera elever i utformningen av forskningsfrågorna för att kunna belysa för lärandet avgörande aspekter utifrån elevernas värld när det gäller vad som påverkar lärande. Att fördjupa det påbörjade arbetet i föreliggande studie med fältstudier och intervjuer med lärare och elever skulle berika och utveckla förståelsen för betydelsen av del-aktighet i språk-, läs- och skrivutvecklingen. Forskning kring didaktiska metoder för att öka delaktighet i och tillgängligheten till lärandet genom språk och kommunikation är också ett intressant ämne utifrån det resultat som visats i föreliggande studie. Frågor som är intressanta för att främja delaktighet i lärandet genom språk och kommunikation skulle kunna vara: Vad är det som påverkar elevernas talutrymme i klassrumsmiljö? Vilka strategier använder sig eleverna av för att kommunicera i klassrummet? Vilka strategier använder lärare för att öka elevers talutrymme i klassrummet? Ahlberg (2013) skriver att ”Formella och informella
kon-texter bär upp skolans verksamhet och är avgörande för hur elevernas lärande och delaktighet tar gestalt (Ahlberg, 2001),” (s. 139) vilket skulle vara ytterligare ett område att utforska.
8 Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik - ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm, & E. Björck-Åkesson. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 66-84). Stockholm: Vetenskapsrådet. Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (2009). (red.).
Speci-alpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (s. 9-28). Lund: Studentlitteratur. Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar.
Stock-holm: Liber.
Alexandersson, U. (2011). Inclusion in practice: Sofia´s situations for interaction. Interna-tional journal of special education Vol 26, No: 3, 201. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.files.eric.ed.gov).
Andræ, Thelin, A. Förord. I G. Berg, & H-Å. Scherp. (2003). (red.). Skolutvecklingens många ansikten. (s. 7-8). Myndigheten för skolutveckling: Forskning i fokus nr. 15. Stockholm: Liber.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Gothoburgensis Universitatis.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson. (2005). (red.). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, L., & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I L. Bjar, & C. Liberg. (red.). Barn ut-vecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berät-tande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborgs universitet. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.gupea.ub.gu.se).
Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in Educa-tion, Vol. 5, No 1. Academic Research Library. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.content.cqu.edu.au).
Carlsson, N. (2005). Livsvärldar på kollisionskurs i skolan. I J. Bengtsson. (red.). Med livs-världen som grund. Lund: Studentlitteratur.
Catts, H. W., & Kamhi, A. G., & Adlof, S. (2011). Defining and classifying reading disabilities. I H.W Catts, & A. G. Kamhi. Language and reading disabilities. Third edition. Boston:
Pearson.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P. Lundgren och Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur & Kultur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Na-tur & KulNa-tur.
Eurpean Agency for Special Needs and Inclusive Education (2003). Inkluderad undervisning och goda exempel. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.european-agency.org).
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala universitet. Uppsala Studies in Education 115.
FN. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. (Hämtat 12 december 2014 från www.fn.se).
Gibbons, P. (2010). Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.
González-Gil, F., & Martin-Pastor, E., & Flores, N., & Jenaro, C., & Poy, R., & Gómez-Vela, M. (2013). Teaching, Learning and inclusive education: The challenge of theachers´ training for inclusion. 3rd World Conference on Learning, Teaching and Educational Leadership – WCLTA 2012. (Hämtat 20 november 2013, från www.siencedirect.com). Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I G.
Berg, & H-Å. Scherp. (2003). (red.) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Forskning i fokus nr. 15 Stockholm: Liber.
Gustavsson, A., & Hermansson, H-E., & Molin, M. (2008). Vår tids specialpedagogik. I A. Gustavsson, & H-E. Hermansson, & M. Molin (2008). (red). Meningsskapande och del-aktighet - om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket. (Hämtat 23 januari, 2015 från www.hundochkatter.se)
Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi. I L. Bjar, & C. Liberg. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Jenkins, J.J. (1979).Four points to remember: A tetrahedral model and memory experiments. In L.S Cermak & F.I.M. craik (Eds.). Levels and processing in human memory. Hillsdale, N.J.:Erlbaum.
Kullberg, B. (2006). Emergent Literacy. Femton svenska forskares tankar om barns
skriftspråks-lärande. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. (Hämtat 24
janu-ari, 2015 från www.gupea.gu.se).
Liberg, C. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. L. Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2014). Förord till den svenska upplagan. I D. Wiliam. (2014). Att följa lärande –
formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur& Kultur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Lundberg, I. (2012). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder. Historia och begrepp. Lund: Studentlitte-ratur AB.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Stockholm: Institutet för handikappvetenskap, IHV.
Myrberg, M. (2006). Bakgrund. I C. Blomqvist, & A. Wood. Läs- och skrivundervisning som
fungerar. Intervjuer med lärare. (s. 4-16). Stockholm: Natur & Kultur.
Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande. En studie av hur kommunikation och samspel
konstitu-erar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation,
Högskolan i Jönköping. (Hämtat 22 januari, 2015 från www.diva-portal.org).
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28 ISSN 1651-3460. Myndigheten för skolutveckling. Nordevall, E. (2011). Gymnasielärares uppdrag som mentor. En etnografisk studie av
relat-ionens betydelse för elevens lärande och delaktighet. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.diva-portal.org).
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur AB. Skolverket. 82014). Barns samlärande (Hämtat 26 september, 2014 från www.skolverket.se). Skolverket. (2014). Didaktiska grundfrågor vägleder läraren. (Hämtat 14 december 2014
från www.skolverket.se).
Skolverket. (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsut-veckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturve-tenskap. Rapport 398. (Hämtat 20 november, 2013 från www.skolverket.se).
Skolverket. (2014). Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? (Hämtat 5 septem-ber 2014 från www.skolverket.se).
Skolverket. Delaktighet och inflytande. (Hämtat 10 september, 2014 från www.skolverket.se). Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ICF. (Hämtat
24 januari, 2015 från www.socialstyrelsen.se).
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Delaktighet. (Hämtat från internet 10 september 2014 från www.spsm.se).
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. (Häm-tat 12 december 2014 från www.spsm.se).
Strömberg, A. (1998). Stora synonymordboken. Stockholm: Strömbergs.
Stukát. S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlittera-tur.
Svensk ordbok. (2009). Stockholm: Svenska Akademien.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.(Hämtat från internet 28 december 2014 från www.svenskaakademien.se).
Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges elever är nöjda med skolan. (Hämtat 19 decem-ber 2014 från www.skl.se).
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (Hämtat 24 januari, 2015 från www.butiken.spsm.se).
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska
under-sökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk-ning. (Hämtat 3 november, 2014, från www.codex.vr.se).
von Wright, M. (2000). Vad eller vem?. En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wood, A. (2006). Läsförmågan är viktig även för matematiken. I C. Blomqvist & A. Wood. Läs-
och skrivundervisning som fungerar. Intervjuer med lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi. En kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. (IPD-rapport Nr 2000:13). Göteborg: Göteborgs universitet.