Fortsatt forskning

Som vi nämnde i tidigare kapitel Stina Wikberg (2017) genomförde en studie om genusperspektiv på bildämnet. Där hon hävdar att resultatet av studien är baserat på de svar som framkom i hennes undersökning. Utifrån de svar hon fick av elever och lärare i skolan blev det inte tydligt om det är flickor eller pojkar som mest förhåller sig till bildskapandet, eftersom svaren enlig henne var olika. Därför menar hon att det kan vara värd ytterligare en studie som kan undersöka om varför konstutbildning verkar feminin för vissa elever fastän de mest kända konstnärerna är pojkar. Wikberg genomförde sin studie med elever i skolan. Vi tror det skulle kunna vara intressant att genomföra en studie om genusperspektiv på bildämnet i förskolan. Där man exempelvis undersöker hur pojkar respektive flickor förhåller sig till bildskapandet.

9. Referenslista

Ahlner Malmström, Elisabet (1991). Är barns bilder språk? Stockholm: Carlsson.

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utöka. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber.

Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth, Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Corsaro, William (2018). The sociology of childhood. Femte upplagan Los Angeles: Sage publications.

Eidevald, Christian (2015). Videoobservationer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (red.)

Handbok i kvalitativa metoder. s.114–127. Stockholm: Liber.

Eisner, Elliot W (2002). The arts and the creation of mind. New Haven: Yale University Press.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Gebbels, S., Hunter, J., Nunoo, F.K.E., Tagoe, E. & Evans, S.M. 2012, "Schoolchildren's

use of poetry and paintings in conveying environmental messages", Journal of biological education, vol. 46, nr 2, s. 93–102.

Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson bokförlag.

Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte

upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket.

Löfdahl, Annika (2014). Kamratkulturer i förskolan. Stockholm: Liber AB.

Malanchini, M., Tosto, M.G., Garfield, V., Dirik, A., Czerwik, A., Arden, R., Malykh, S. & Kovas, Y (2016). "Preschool Drawing and School Mathematics: The Nature of the Association", Child

development, vol. 87, nr. 3, s. 929-943.

Rennstam, Jens & wästerfors, David (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. s.195–209. Stockholm: Liber.

Sandel, Stina & Moberg, Maria (1945). Barnträdgården. Stockholm: Natur & kultur.

Skolverket.https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-

skriv/Grundskola/033_nyanlandas- sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9-gy_02A_stottning_ny.docx (2017–12)

Sonesson, Göran (1992). Bildbetydelser. Lund: Studentlitteratur.

Steyn, M. & Moen, M (2019). "Drawing sadness: what are young children telling us?", Early child development and care, vol. 189, nr 1, s. 79–93.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, Roger (2017) Den lärande människan — teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning. s.203–263. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur.

Theodotou, Evgenia (2020). An empirical study comparing different art forms to develop

social and personal skills in early years education, Education, vol. 48, nr 4, s. 471-482, DOI:

10.1080/03004279.2019.1618890

Vygotskij, Lev. S. (1998). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Wetterholm, Hans (2001). En bildpedagogisk studie: lärare undervisar och elever gör

Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/7974

Wikberg, Stina (2013). Art Education - mostly for girls? Education Inquiry. Vol. 4, nr 3, s.577–593

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156171

Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra- samlärande i praktiken. Stockholm: Liber AB.

10. BILAGOR

10.1 Bilaga 1

Informationsbrev/intervjuguiden:

Till dig som är förskollärare/lärare

Information om en studie av bildämnets betydelse i förskolan.

Vi är två förskollärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Kort beskrivning om studien:

Vi kommer att skriva vårt självständiga arbete om bildämnet och syftet med studien är att undersöka bildämnets betydelse i förskolan. Samt förskollärarnas syn på bildundervisningen och dess påverka på barns lärande och utveckling.

Deltagandet i studien innebär att en av oss kommer att intervjua dig som är förskollärare/lärare. Vi kommer att samla in data genom samtalsintervju och ljudinspelning. För ljudinspelningen kommer vi att använda oss av mobil/ipad. Anledningen till ljudinspelningen är att inte missa något som sägs och därmed få goda förutsättningar att kunna gå tillbaka, lyssna och transkribera noggrant.

Datainsamlingen kommer att ske under mars månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla

personuppgifter vara borttagna. Ljudinspelningen användas endast för detta ändamål och kommer att raderas när studien är genomfört.

Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.

Om du är positiv till deltagande svara gärna på detta mail. Om du har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta mig eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för

kontaktuppgifter).

Studiens handledare: Gabriella Gejard E-post:

Uppsala 2021-02-27 Student: Palwasha Wali Tel:

10.2 Bilaga 2

Intervjufrågor:

1. På vilket sätt stöttar du barnen i deras utveckling genom bildämnet?

2. Vilken betydelse anser du som förskollärare att du har för barnens lärande under bildundervisning?

3. Vad är enlig dig syftet med undervisning i bildämnet? 4. På vilket sätt arbetar ni med bildämnet?

5. På vilket sätt tycker du barn uttrycker sig genom bild? 6. Vilken betydelse har bildämnet i förskolan enlig dig?

10.3 Bilaga 3

Information om en studie av bildämnet i förskolan

Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Kort beskrivning om studien:

Vi kommer att skriva vårt självständiga arbete om bildämnet och syftet med studien är att undersöka bildämnets betydelse i förskolan. Samt förskollärarnas syn på bildundervisningen och dess påverkan på barns lärande och utveckling.

Deltagandet i studien innebär att en av oss kommer att observera vad som sker i ateljén när barnen får skapa fritt samt under lärarledda aktiviteter. Vi kommer att samla in data genom att filma och observera vid ca 4 tillfällen. Anledningen till att vi vill filma är för att inte missa något som sker och därmed få goda förutsättningar att få syn på lärandet som sker.

Datainsamlingen kommer att ske under mars månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla

personuppgifter vara borttagna.

Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.

Om ni är positiva till deltagande, prata med ert barn om detta och fråga om barnet är villigt att delta. Därefter undertecknar ni den medföljande blanketten om medgivande och skickar in den i bifogat kuvert. Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).

Studiens handledare: Gabriella Gejard

e-post:

Uppsala 2021-02-28