8. Diskussion och lärdomar
8.5 Fortsatt forskning
Interaktiv forskning innebär både närhet och distans till forskningsområdet och forskningssubjekten. Båda två är nödvändiga. Närhet krävs för att samla in data och material, för att få förståelse för verksamheter och hand- lingar, men också för återge egna preliminära slutsatser och tankar. Distans är nödvändig för att kunna reflektera över det som kommer fram och – oftast i en diskussion med andra forskare – komma fram till tolkningar som kan förmedlas vidare till de man samarbetar med och till andra som vill lära sig något. Det innebär också att det under tiden som projekten håller på uppkommer en mängd frågor och problem som kan formuleras som forsk- ningsproblem. Det kan röra sig om både stora eller mindre och viktiga eller mindre viktiga problem som kanske bara vid detta tillfälle framstår som värda att fortsätta med. Men i slutet av projektet framstår åtminstone några teman som viktiga att fortsätta att forska kring.
Samhällets intentioner att försöka stimulera tillväxtsatsningar i mer eller mindre organiserad form innebär att nya och principiellt annorlunda organisationsformer uppstår och förväntas att samverka med andra, mer traditionella former (byråkratiska organisationer, nätverk, offentliga myndigheter och förvaltningar, företag, kunskapsorganisationer m.fl). Här uppkommer en mängd frågor som hittills inte har belysts tillräckligt. Exem- pel är:
Kombinationen Innovation och Tillväxt är centrala begrepp som tillsammans med vissa organisa- »
»
tionsformer har blivit ledbilder för vår nya näringslivs-, regional- och forskningspolitik. Resultatet och effekterna kan studeras först om många år men kan redan idag säga att politiken i många avseende har burit frukt. Nya samverkansformer har spridit sig utöver de ändå begränsade satsningarna som har initierats och finansieras av bl.a. VINNOVA. Hur utformas dessa processer och vad innebär dessa med avseende på nytänkande och nya arbetsformer? Det är kanske här vi ser kunskapssamhället växer fram?
Ledarskap i de nya samverkansformerna som skapas och som handlar om collaborative leadership. »
»
Hanteringen av två typer av processer som förefaller sker i alla samverkansformerna och som skiljer »
»
sig med både avseende på organisering, styrning och ledning. Att kombinera dessa processer förefaller vara central för framgång av och i samverkansformerna.
Om samverkan mellan aktörer är central bör de ha förmåga (capability) att samverka. Det vill säga »
»
det berör områden som organisation, arbetsroller, ledning m.m. i respektive företag eller organisation. Även om dessa områden är centrala i litteraturen leder ett samverkansperspektiv antagligen till nya frågeställningar och svar.
Ur ett jämställdhetsperspektiv är det uppenbart att kvinnors deltagande hindras eller kanske styrs i »
»
mycket av grundläggande föreställningar och processer som har sina rötter i regionala kulturella och sociala sammanhang. Här krävs det inte bara mera kunskap om dessa processer utan också satsningar som leder till förändringar av de rådande förhållandena.
Kring många av dessa frågor finns redan undersökningar och preliminära svar men i regel utgår dessa från tra- ditionella utgångspunkter och inte från det som är centralt idag, ett samverkansperspektiv. Om man använder sådana utgångspunkter kommer man antagligen till nya resultat och slutsatser som inte bara är av teoretiskt och akademisk intresse utan också kommer att få praktiskt relevans för alla som initierar, organiserar och arbetar med nya samverkansformer.
Referenser
Aagard Nielsen, K. & L. Svensson, (eds). (2006). Action and Interactive Research. Beyond practice and theory. Maastricht: Shaker Publishing.
Abrahamsson, Lena. (2000). Att återställa ordningen. Könsmönster och förändring i arbetsorganisationer. Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Umeå: Borea Bokförlag.
Ahrne, G. (1994). Social organizations: interaction inside, outside and between organizations. London: SAGE.
Amundsdotter, Eva, (2007). Interaktiv genusforskning med fokus på jämställdhet i organisationer. Konferenspapper HSS 07 Jönköping.
Argyris C., (1985). Strategy, Change and Defensive Routines. Boston: Allyn & Bacon.
Argyris, C. & Schön, D.A. (1974). Theory in Practice. Increasing Professional Effectiveness. San Francisco: Jossey-Bass.
Argyris, C. & Schön, D.A. (1996). Organizational Learning II: Theory, Method and Practice. Reading: Addison Wesley Publishing Company.
Asheim, B. & M. Gertler (2005). ”The Geography of Innovation - Regional Innovation Systems”. J. Fagerberg, D. C. Mowery & R. R. Nelson (eds) The Oxford Handbook of Innovation. Oxford: Oxford University Press: 291-317.
Asheim, B., P. Cooke, et al., (eds.) (2006). Clusters and regional development. Critical reflections and explorations. London: Routledge.
Bass, B. M. (1990). Bass & Stogdill,s handbook of leadership: theory, research, and managerial applications. New York: Free Press.
Boje, D. M. & R. Dennehey (1999). Managing in the Postmodern World. Dubuque IA: Kendell-Hunt. Bottrup Pernille (2006). ”Udviklingsnetvärk som lärlingsrum” i Bottrup P. & Helms Jörgensen C. (red) Läring i et späningsfelt – mellem uddannelse og arbejde, Fredriksberg: Roskilde Universitetsförlag. s. 133-149
Boud, D., Cressey, P. & Docherty, P. (2006). Productive Reflection at Work. London: Routledge. Brown, J. & Duguid, P. (1996). Organizational learning and communities-of-practice. London: SAGE. Brown, J.S. & Duguid, P. (1991). ”Organizational learning and communities-of-practice: toward a unified view of working, learning and innovation”, Organizational Science, Vol. 2 No. 1, pp. 40-56. Brulin Göran (1998). Den tredje uppgiften. Högskola och omgivning i samverkan. Stockholm: SNS Förlag.
Burrell Gibson & Morgan Gareth (1993). Sociological paradigm and organisational analysis. Stockholm: Arena.
Callon, M. (1986). ”Some Elements of a Sociology of Translation: Domestication of the Scallops and the Fishermen of St Brieuc Bay”. J. Law Power, Action and Belief. London: Routledge & Kegan Paul. Castells, M. (1996). The rise of the network society. London: Routledge.
Chrislip, D. & C. Larson (1994). Collaborative Leadership. San Francisco: Jossey-Bass. Christensen, L. & P. Kempinsky, Red. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt. Regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem. Lund: Studentlitteratur.
Cohen Welsey & Levintal David (1990). “Absortive Capacity: A new perspective on learning and innovation”. Administrative Science Quarterly, Vol 35, pp. 128-152.
Cooke, P. (2001). ”Regional Innovation Systems, clusters, and the knowledge economy.” Industrial Corporate Change 10(4): 945-74.
Christensen, L., Hallencreutz, D., et al. (2007) Effects of VINNVÄXT in Swedish Regions. Stockholm VINNOVA. VR 2007:6.
Danilda, Inger & Olsson, Sandra, (2005). Jämställdhet som drivkraft – slutrapport från VISANUs jämställdhetssatsning, Rapport 2005:13, Stockholm: NUTEK.
DiMaggio, P. & W. W. Powell (1983). ”The Iron Cage Revisited: Collective Rationality and Institutional Isomorphism in Organizational Fields.” American Sociological Review (48): 147-60.
Dixon, Nancy (1999). The Organizational Learning Cycle. How we can learn collectively, Vermont: Gower.
Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen första året. Stockholm
Easterby-Smith, M. & Araujo, L. (1999), ”Organizational learning: current debates and opportunities”, in Easterby-Smith, M., Burguyone, J. & Araujo, L. (Eds), Organizational Learning and the Learning Organization, London: Sage.
Edquist, C., Ed. (1997). Systems of Innovations: Technologies, Institutions and Organisations. London: Frances Pinter.
Elander, Ingemar, (1999). Partnerskap och demokrati – omaka par i nätverkens tid? i Brink, Anna et. al. (red.) Globalisering, SOU 1999:83.
Ellström P.-E. (2001). ”Lärande och innovation i organisationer”, ur Backlund, T (red), Hansson, H (red), Thunborg, C (red) (2001). Lärdilemman. Lund: Studentlitteratur,
Emirbayer, M. & J. Goodwin (1994). ”Network analysis, Culture, and the Problem of Agency.” American Journal of Sociology 99(6): 1411-1454.
Engeström Y., (1987). Learning by expanding. An Activity Theoretical Approach to Development Research. Helsinki: Orienta Konsultit.
Ennals, R. & B. Gustavsen (1998). Work Organization and Europe as a Development Coalition. Amsterdam: Benjamins Publ.
Enright, M. (1998). “Regional Clusters and Firm Strategy”. A. Chandler, P. Hagstrom & O. Sölvell (eds.) The Dynamic Firm: The Role of Technology, Strategy, and Regions. Oxford: OUP.
Enström, N & Jakobsson , B. (2006). Skelett i garderoben. Metoder för att upptäcka ojämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Eriksson, H. & B. Hofmaier (2007). Learning in innovation networks. A tool for support and evaluation of innovation networks. Högskolan Halmstad, Halmstad.
Eriksson, H., B. Hofmaier, et al. (2006). Utvecklingskoalitioner. Reflektion över två utvecklingsprocesser i Halland. Högskolan Halmstad, Halmstad.
Eriksson, K & Hansson, A. (1998). Dialog och handling– tio år med CAU. Högskolan Halmstad. Halmstad.
Etzkowitz, H. (2005). Trippelhelix - den nya innovationsmodellen. Högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan. Stockholm: SNS Förlag.
Forsberg, Gunnel, (1997). Rulltrapperegioner och social infrastruktur i Sundin, Elisabeth (red.) Om makt och kön: i spåren av offentliga organisationers omvandling, SOU 1997:83.
Forsberg, Gunnel, (1999). Könskvotering i regionalpolitiken – förslag till framtida åtgärder. IM-Gruppen i Uppsala, Rapport 1999:1, Uppsala.
Forsberg, Gunnel, (2005). Horisontella mål blir moln vid horisonten – Om jämställdhetsintegrering i regionalpolitiken i Forsberg, Gunnel – Grenholm, Christina (red.) …och likväl rör det sig. Karlstad: Karlstad University Press.
Frankelius, P. (2005). ”Innovationsperspektiv i kritisk belysning”. M. Benner (red) Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Lund: Studentlitteratur.
Freeman, C. (1987). Technology Policy and Economic Performance: Lessons from Japan. London: Pinter. Friberg, Tora, (1993). Den andra sidan av myntet. Om regionalpolitikens enögdhet. Östersund:
Glesbygdsmyndigheten.
Gidlund, J. & P. Frankelius (2003). Innovativa processer. Stockholm, Statens Offentliga Utredningar. SOU 2003:90.
Gustavsen Björn & Hofmaier Bernd (1997). Nätverk som utvecklingsstrategi. Stockholm: SNS Förlag. Gustavsen, B. (1992). Dialogue and Development. Assen/Maastricht: vanGorcum.
Hedberg, Bo, Dahlgren, Göran, Hansson, Jörgen & Olve, Nils-Göran. (1994). Imaginära organisationer. Malmö: Liber-Hermods.
Hedlund, Gun, (2002). Nya trender – förändringar i synen på ledarskap i ett könsperspektiv. Paper till den Xl Nordiske kommunalforskarkonferensen. Örebro universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Hedlund, Gun, (2004). Konsulterna och mellancheferna – kön, makt och organisationsförändringar i svenska kommuner. Örebro universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Hirdman, Y. (2001). Genus. Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Hjern, Benny & Porter, David (1981) “Implementation Structures: A New Unit of Administrative Analysis”. Organization Studies, 1981, p. 211.
Holmquist, M. (2005). ”Collective Learning in Innovative Networks.” 4th International Conference on Researching Work and Learning. Sydney, 12-14 December.
Holmquist, M. (2007). Managing project transformation in a complex context. Journal of Creativity & Innovation Management, Vol. 16, No. 1, pp 46-52.
Holmquist, M., Lundberg, M. & Tell, J. (1999). “The Importance of External Relations for Internal Development”, 44th ISCB Conference, Neapel, Italy, july 1999.
Holmquist, M., Andersson, S., Ivarsson, M. och Levy, H. (2005). Kollektivt lärande i samverkan. HSS- konferensen, Östersund, april, 2005.
Hudson, Christine & Rönnblom, Malin, (2003a). Uteslutande partnerskap i Brynielsson, Håkan (red.) På jakt efter en ny regional samhällsordning! Svenska kommunförbundet.
Hudson, Christine & Rönnblom, Malin, (2006). Regional development policies and the constructions of gender equality – the Swedish case. Umeå University.
Huxham, C. & S. Vangen (2005). Managing to Collaborate. The theory and practice of collaborative advantage. Abingdon: Routledge.
Håkansson, H. & Snehota, I. (1989). No business is an Island.: The Network Concept of Business Strategy. Scandinavian Journal of Management, Vol. 5, No. 3, p. 187-200
Håkansson, H., Havila, V. & Pedersen, A-C. (1999). Learning in networks. Industrial Marketing Management, Vol. 28, No. 5, pp. 443-452
Hård, Ursula (2004). Jämställdhet i förändringsprocesser och organisationsutveckling eller ’Det tar bara lite längre tid än jag trodde’ En utvärdering av jämställdhetsprojektet GenuX vid Länsstyrelsen Gävleborg under åren 2002-2003. Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn, Söderhamn: FoU-Centrum Söderhamn.
Johansson, J. (1999). Regionalisering och internationalisering i Halland - politik och statsvetenskap i ett epokskifte. Forskning i Halmstad. Högskola Halmstad, Halmstad
Keeble D. & Wilkingson F. (eds.), (2000). High-Technology Clusters, Networking and Collective Learning in Europe. Aldershot: Ashgate
Kilgore, Deborah. (1999). Understanding learning in social movements: a theory of collective learning. International Journal of Lifelong Education, Vol. 18 No. 3, pp. 199-202.
Kline, S. J. & N. Rosenberg (1986). ”An Overview of Innovation”. R. Landau and N. Rosenberg (eds) The positive Sum Strategy. Washington, D.C.: National Academy Press.
Knorr-Cetina, K. (1999). Epistemic cultures. How the sciences make knowledge. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Kolb, D. A. (1984). Experiential learning, experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J. Prentince-Hall.
Kooiman, J. (2003). Governing as Governance. London: SAGE.
Laestadius, S., C. Nuur, et al., Red. (2007). Regional växtkraft i en global ekonomi. Det svenska Vinnväxtprogrammet. Stockholm: Santérus.
Law, J. & J. Hassard, Eds. (1999). Actor Network Theory and after. Oxford: Blackwell /The Sociological Review.
Lave, J & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation, New York: Cambridge University Press.
Levitt, B. & March, J. G. (1988). Organizational Learning. Annual Review Sociology, Vol. 14, pp. 319-340.
Lorenz, E. & B.-Å. Lundvall, Eds. (2006). How Europe’s Economies Learn. Coordinating Competing Models. Oxford: OUP.
Lundgren, Anders och Snehota, Ivan. (1998). ”Ekonomisk organisation som nätverk”. I Czarniawska, Barbara (red) Organisationsteori på svenska. Malmö: Liber Ekonomi, pp. 9-21.
Löfström, Å, 2001. En rapport om jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Regeringskansliet N2001:009. March, J.G. (1991). “Exploration and Exploitation in Organizational Learning”, Organization Science, Vol. 2 No. 1, pp. 71-87.
Nilsson Jan-Ewert & Uhlin Åke (2002). Regionala innovationssystem. En fördjupad kunskapsöversikt. VR 2002:03. Stockholm: Vinnova.
Nohria, Nitin, et al., Eds. (1992). Networks and Organizations: Structure, Form, and Action. Boston. Mass.: Harvard Business School Press.
Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995). The knowledge-Creating Company: How Japanese Companies Create the Dynamics of Innovation, Oxford: Oxford University Press.
Norbäck, Lars Erik, Olsson, Lars-Erik & Odenrick, Per, (2006). Homo pracademicus. Om att lära om – om sig själv och sin verksamhet. Stockholm: Bilda förlag.
Nutek (2005). Tre strategier för hållbar utveckling. Miljö, jämställdhet och integration i regional utveckling. Rapport 2005:1, Stockholm: NUTEK
Näsman, Birgitta, (2000). Pappas flickor: entreprenöriella processer i kvinnoföretagandets tillkomst. Stockholms universitet.
Pettersson, Katarina & Saarinen, Ylva, (2004). Kluster som regionalpolitiskt redskap i ett könsperspektiv. Män som hjältar i manliga kluster? Emma resurscentrum.
Pettersson, Olof (red.) (1987). Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur.
Pierre, J. (2000). Debating Governance. Authority, Steering and Democracy. Oxford: Oxford University Press.
Pierre, Jon (red.) (1998). Partnerships in Urban Governance. European and American experience. New York: St Martin’s press.
Porter, M. (1990). The competitive advantage of nations. London: Macmillan.
Porter, M. (1998). “Clusters and the new economic of competition”. Harvard Business Review, Nov-dec Proposition 1994/95:147. Delad makt – delat ansvar.
Proposition 1997/98:62. Regional tillväxt för arbete och välfärd. Proposition 2001/02:4. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet.
Proposition 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken. Reason, P. and H. Bradbury, Eds. (2001). Handbook of Action research. Participative Inquiry and Practice. London: SAGE.
Region Halland, (2002). Folkhälsopolicy för Halland 2002-2008.
Region Halland, (2004). Principer för projektverksamheter (www.regionhalland.se). Region Halland, (2004). Regionalt tillväxtprogram 2004-2007.
Region Halland, (2005a). Balanserat styrkort för Hälsoteknikalliansen ur ett jämställdhetsperspektiv. Region Halland, (2005b). Kompletterande slutrapport – Jämställdhet – Hälsoteknikalliansen. Region Halland, (2005c). Regionala utvecklingsstrategin: Halland – bästa livsplatsen.
Roberts, N. & P. Bradley (1991). ”Stakeholder Collaboration and Innovation: A Study of Public Policy Initiation at the State Level”, Journal of Applied Behavioral Science 27(2): 36-40.
Saarinen, Ylva, (2005). Maskulinitetsnormer: klusterpolitik och ekonomisk-geografiska diskurser i blickfånget. Uppsala universitet.
Salzer-Mörling, M. (2004). “Storytelling och varumärken”. L. Christensen & P. Kempinsky (red) Att mobilisera för regional tillväxt.. Lund: Studentlitteratur.
Senge P., (1990). “The leaders new work: building learning organization”, Sloan Management Review, 1990, pp. 7-23.
Senge, P. (1990). The Fifth Disciplin: The Art and Practice of the Learning Organization, New York: Doubleday.
SOU 2006:3. Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. Slutbetänkande av Organisationsutredningen för regional tillväxt.
Stacey, R. (2003). ”Learning as an activity of interdependent people”, The Learning Organization, Vol. 10 No. 6, pp. 325-331.
Stridh, K, Swärdh, M, Barth, H & Hansson, A. (2003). Kraftnätverk för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning. Paper presenterat vid HSS03. Stridh, Kicki & Swärdh, Mia, (2006). Krafttag. Små företag samlar tankarna och gör bättre affärer. Stockholm: Bilda förlag.
Sundin, Elisabeth, (1999). Tillväxtavtalet ur ett genusperspektiv – synpunkter och möjliga ansatser. Internationella Handelshögskolan, Jönköping.
Svensson, L. & C. von Otter (2000). Projektarbete, teori och praktik med sagan om diamanten som sprängdes. Stockholm: Santérus Förlag.
Sydow, J. & A. Windeler, Eds. (2001). Steuerung von Netzwerken. Konzepte und Praktiken. Wiesbaden: Westdeutscher Verlag.
Sydow, J., S. Duschek, et al. (2003). Kompetenzentwicklung in Netzwerken. Eine typologische Studie. Wiesbaden: Westdeutscher Verlag.
Södergren, Birgitta (2005). ”Om lärandets roll i komplexa innovationssystem”, I Brenner, M. (red) Innovationer – dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv, Lund: Studentlitteratur, pp. 61-93. Sökjer-Petersen, Marianne, &Tellas, Kirsti (2002). Kvinnliga företagares intresse för krAft. Lund. Publ på www.kraftprov.nu (krAft-programmets hemsida).
Thompson, P. & McHugh, D. (2002). Work Organization, 3rd edition, London: Palgrave.
Tödtling, Franz. (1999). “Innovation networks, collective learning and industrial policy in regions of Europe”. European Planning Studies, Vol. 7 No. 6, pp. 693-698.
Uhlin, Å. (2005). ”Innovation, osäkerhet och det instrumentalistiska misstaget”. M. Benner (red) Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv.). Lund: Studentlitteratur. Wahl, Anna et al, (2001). Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur. Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Westberg, Hanna (red.), (2005). Regionala tillväxtavtal – en fråga om att bryta gamla mönster. Kvinnors och mäns delaktighet i tillväxtavtalen. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Westerberg, Lillemor, (2000). Utanför i partnerskap. En fråga om ledarskap och former för förnyelse och tillväxt. Stockholm: NUTEK.
Williamson, O.E (1975). Markets and hierarchies: Analysis and antitrust implications. New York: Free Press.
Vinnova (2005). Kunskapsbildning och organisering. Vinnova Information 2005:9, Stockholm: Vinnova.
Vinnova, 2003. Ansökningsmanual Vinnväxt, Stockholm: Vinnova.
Vinnova, 2003. Genusperspektiv på innovationssystem exemplet svensk musikindustri. Vinnova Rapport 2003:12.
Von Krogh, G., Ichijo, K. & Nonaka, I. (2000). Enabling knowledge creation – How to unluck the mystery of tacit knowledge and release the power of innovation. Oxford: Oxford University Press.
Hemsidor
www.regionhalland.se www.fhi.se
www.scb.se
www.lusth.se (för samtliga utvärderingsrapporter) www.vinnova.se
www.nutek.se
Övriga
Region Halland 2006, Arbetsannons (www.regionhalland.se) HTA:s Vinnväxtansökan 2003
Högskolan i Halmstad