Jämställdhet i några regionala utvecklingsprocesser – en sammanfattning

lingsprocesserna. Dessa var (1) Hur är processerna könsmärkta? (2) Hur problematiseras kön och jämställdhet i processerna? (3) På vilket sätt påverkar processerna det relativa förhållandet mellan kvinnor och män i Halland? I detta avslutande avsnitt gör vi ett försök till att sammanfatta våra viktigaste slutsatser samt diskutera möjliga riktningar för fördjupad forskning på området.

Hur är processerna könsmärkta?

Begreppet könsmärkt tolkade vi i första hand utifrån hur sammansättningen av kvinnor och män såg ut i proces- serna. I LustH:s fall var det tydligt att processen, trots en ambition att tilltala såväl kvinnor som män, nästan en- bart tilldrog sig kvinnliga deltagare. Utöver de kvantitativa aspekterna blev det även viktigt att uppmärksamma vilken verklighetsbild som avspeglades i utvecklingsarbetet, något som vi märkte ofta hängde ihop med vem som deltog. En vanligt förekommande uppfattning var till exempel att inriktningen på LustH:s arbete i regel stämde bättre överens med kvinnors vardagliga erfarenheter än med mäns.

Även i Hälsoteknikalliansens fall kunde man observera hur processen ordnades efter kön. Här var visserli- gen fördelningen mellan kvinnor och män relativt jämn. Några av de intervjuade menade dock att det finns en tydlig uppdelning mellan kvinnor och män i arbetet eftersom nästan samtliga innovatörer var manliga medan brukarna oftast var kvinnor. Trots att hälsoteknik har framställts som ett könsöverskridande tillväxtområde ten- derar således bilden av den innovativa entreprenören som man att reproduceras.

Ett liknande scenario utspelade sig när KrAft-programmen skulle sjösättas. De första försöken uppvisade en kraftig övervikt att manliga deltagare, vilket kunde ha cementerat bilden av den företagsledaren som man. Initiativtagarna i Halland synliggjorde dock denna problematik och valde medvetet att starta KrAft-grupper som endast riktade sig till kvinnor. Således uppstod det kvinnliga grupperingar som utmanande ett manligt könsmärkt sammanhang.

Hur problematiseras kön och jämställdhet i processerna?

Som inledningsvis påpekades är denna fråga nära sammanlänkad med den första frågeställningen. För att förstå hur kön och jämställdhet problematiseras måste man ta hänsyn till hur kön ordnas i processerna.

I Hälsoteknikalliansens första ansökning till Vinnväxt framställdes den könssegregerade arbetsmarknaden som ett problem och man uttalade att det fanns en ambition att bryta denna. Försöket med att använda ba- lanserat styrkort som en metod för jämställdhetsintegrering visade också en vilja att problematisera förhållan- det mellan kön och makt i processen. Ambitionernas verkar dock aldrig ha varit särskilt väl förankrade bland medlemmarna och idag är jämställdhet en icke-fråga i alliansen. Svaret på frågan om hur kön och jämställdhet problematiseras blir således, kort uttryckt – inte alls.

Vad gäller LustH uppkom frågor relaterade till kön först en tid in i processen. Den oväntade kvinnodomi- nansen medförde att medvetna försök till att få med fler män i arbetet skedde. Motiven bakom försöken var olika. Ett motiv var att uppdraget gällde hela Halland och att det därför var viktigt att få med såväl män som kvinnor. Ett mer strategiskt motiv pekade på att det oftast är män som innehar ledande positioner och att det därför var viktigt att nå en jämn könsfördelning om LustH skulle nå genomslag. Ett tredje motiv byggde på en essentialistisk tanke om att kvinnor och män är fundamentalt olika och framhöll idén om könskomplementa- ritet.

Den enda av de tre processerna som hade en tydlig strategi för att ta upp frågor rörande jämställdhet och kön var KrAftverk Halland. Här fanns ett uttalat mål att skapa nya nätverk, bortom de traditionellt manliga. Således gjordes justeringar i KrAfts grundkoncept och medvetna försök att nå ut till kvinnor i ledande positioner. Den gängse bilden av programmet som könsneutralt accepterades inte. Studier visar att KrAft-grupperna i Halland kom att ha en emanciperande och medvetandehöjande effekt för flera av de deltagande kvinnorna. Som påpe- kats benämndes många av dem inte som chefer i sina respektive organisationer. Under KrAft-processens gång fick de dock ett stärkt självförtroende och insikt om sin egen betydelse.

På vilket sätt påverkar processerna det relativa förhållandet mellan kvinnor och män i

Halland?

Den tredje frågan som ställdes inledningsvis kan vi knappast besvara inom ramarna för detta projekt. Vi tror dock att frågan är viktig att ständigt förhålla sig till när regionala utvecklingsprocesser analyseras ur ett könsper- spektiv. En återkommande fråga i genusorienterad forskning är just om förändringsprocesser bryter eller repro- ducerar rådande förhållanden. Av den anledningen tar vi tillfället i akt att här peka på några tendenser som kan vara vägledande för fortsatta studier.

I kapitel 2 konstaterades det att Halland ofta beskrivs som en region på frammarsch. En bild som visserli- gen inte är direkt felaktig, men som blir avsevärt mer komplex om skillnader mellan kvinnor och män beaktas. SCB:s statistik visar att skillnaderna mellan kvinnors och mäns inkomster, sjukskrivningsnivåer och föräldra- penningsuttag är relativt stora i Halland. En annan anmärkningsvärd omständighet är att den halländska arbets- marknaden är mer könssegregerad än den svenska arbetsmarknaden som helhet betraktad.

Att yrka på att samtliga utvecklingsprocesser, oavsett form och innehåll, skall bidra till en förändring av ojämställda strukturer kan måhända framstå som en orimlig utgångspunkt. Vi menar dock att processerna inte kan analyseras som isolerade företeelser utan bör förstås i ett större sammanhang. Regionala och lokala könskon- trakt är knappast fixerade tillstånd, utan något som ständigt konstrueras genom arbetslivets, vardagslivets och samhällslivets praktiker. Till dessa hör även regionala utvecklingsprocesser. Om en process som syftar till regio- nal utveckling befäster ojämställda förhållanden, bidrar den knappast till att förverkliga målet om ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Av de tre processer som vi har studerat i detta projekt är det endast KrAftverk Halland som medvetet och kontinuerligt har syftat till att förändra strukturella förhållanden, nämligen att stärka kvinnors ställning på den halländska arbetsmarknaden. I de andra processerna har det funnits en vilja hos enskilda aktörer, men det breda engagemanget, kompetensen och tydlig uppföljning har ofta saknats. LustH som Hälsoteknikalliansen tycks snarare ha bekräftat uppdelningen mellan traditionellt kvinnliga och manliga sfärer än problematiserat dessa. I båda processerna finns tendenser på att hälsa betraktas som ett kvinnligt område medan teknik, entreprenör- skap och innovationer förknippas med egenskaper som traditionellt tillskrivs män.