Den empiriska undersökningen visar att uppfattningen om varför dokumentation sker främst är utifrån professionaliseringslogiken, men att granskningslogiken kan ha större eller mindre betydelse beroende på ålder, erfarenhet och avdelning. I en större studie med fler
respondenter skulle fler bakgrundsvariabler ha kunnat beaktas som exempelvis ålder, kön och privat och offentlig sjukvård.
Med detta resultat i åtanke hade det varit önskvärt att utveckla forskningen inom området med möjligheten att ställa förklaringarna i relation till fler bakgrundsvariabler. Kön och etnicitet är två intressanta variabler att vidareutveckla studier med. Även privat och offentlig sjukvård hade vart intressant att ställa i relation till de båda förklaringarna. Fortsatt forskning inom ämnet hade på så sätt varit att studera om uppfattningen om vilken av förklaringarna som gör sig gällande skiljer sig beroende på kön, etnicitet och privat/offentlig sjukvård.
Referenser
Abbot, Andrew. 1988. The system of professions. Chicago: The university of Chicago Press.
Assmo, P., Wihlborg, E. 2012. Public services choices when there are no alternatives? – A paradox of new public management in rural areas. The Journal of Rural and Community Development, 7(2): 1-17.
Bergman, Martin., Forsberg, Lenny., Josefsson, Karin. 2009. Stressigt för sjuksköterskor i akutsjukvården?.Scandinavian Update Magazine. 4. 14-17.
Berlin, Johan., Kastberg, Gustaf. 2011. Styrning av hälso- och sjukvård. Malmö: Liber AB.
Björvell, Catrin. 2012. Patientjournal [Dokumentation]. Vårdhandboken./
http://www.vardhandboken.se/ (Avläst 2013-11-16)
Brante, Thomas. 2005. Om begreppet och företeelsen profession. Tidskrift för Praxisnära forskning. 1: 1-12.
Bryman, Alan., Bell, Emma. 2013. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl.
Stockholm: Liber AB.
Dahl, Matilda. 2012. Granskningssamhället och det nya Europa. Stockholm: School of Economics Institute for Research.
Freidson, Eliot. 1994. Professionalism Reborn: Theory, prophecy, and policy. Chicago: The university of Chicago press.
Fäldt, Camilla., Hansson, Ann., Emilsson, Maria., Sandén, Inger. 2009. Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer. Vård i Norden 29 (no 4) 20-24.
Hallin, Karin. 2009. ATT VARA SJUKSKÖTERSKA – En studie av sjuksköterskeprofessionen avseende omvårdnad, handledning och utveckling. Diss, Mittuniversitetet.
Holmgren, Jessica., Eriksson, Henrik. I princip, men aldrig mer – sjuksköterskors resonemang kring omvårdnadsforskning och forskningsanvändning. Vard i Norden. 29 (3): 4-7.
Jonnergård, Karin., K Funck, Elin., Wolmesjö, Maria. 2008. Professionell autonomi som risk och möjlighet. I När den professionella autonomin blir ett problem, Karin Jonnergård, Elin K Funck, och Maria Wolmesjö (red.), 9-19. Växjö University Press.
Järemo, Maud. 2000. Påfrestande situationer och bemästrandets konst, en fenomenologisk studie av sjuksköterskor i äldrevården. Diss., Linköpings universitet.
Keenan M, Gail., Yakel, Elizabeth., Tschannen, Dana., Mandeville, Mary. 2008.
Documentationen and the Nurse Care Planning Process. I Patient Safety and Quality: An Evidence-Based Handbook for Nurses. Ronda G Hughes (red.), Kapitel 49: 175-206.
Kumlin, Staffan. 2003. Snedvridet ansvarsutkrävande. I Demokratitrender. Henrik Oscarsson (red.), 31-53. SOM-rapport 32.
Liljegren, Anders., Parding, Karolina. 2010. Ändrad styrning av välfärdsprofessioner:
exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift 27 (3-4): 270-288.
Löfgren Martinsson, Maria. 2008. Högre utbildning och arbete med personal- och
arbetslivsfrågor – om professionalisering och utveckling av anställningsbarhet. Diss., Lunds universitet.
Mezirow, Jack. 1997. Transformative Learning: Theory to practice. New directions for adult and continuing education 74: 5-12.
Middlehurst, Robin och Kennie, Tom. 1995. Leadership and professionals, Comparative frameworks. Tertiary Education and Management. 1 (2): 12-130
Napiewocki K, Joanne. 1985. Documentation: A nurse’s best defense. Journal of Professional Nursing. 1 (6): 321.
Power, Michael. 1999. The audit society: rituals of verification. Oxford: Oxford University Press.
Rönnqvist, Dan. 2001. Kompetensutveckling i praktiken: ett samspel mellan ledning,
yrkesgrupper och omvärld: en studie av strategier för kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård. Diss., Linköpings universitet.
Sjölund, Maria. 2012. Levd erfarenhet av ålder, föreställningar om och erfarenheter av att vara och bli äldre. Institutionen för socialt arbete. Diss., Umeå universitet.
SOSFS 1995:15 Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska.
Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 1985:562. Patientjournallag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659.Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SOS 2000. Omfattningen av administration inom vården. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensson G, Lennart. 2011. Profession, organisation, kollegialitet och ansvar.
Socialvetenskaplig tidning 4: 301-309.
Svensson, Olle., Fröjd, Camilla., Nilsson, Olle., Olofsson, Birgitta. 2012. Rädsla har lett till kontraproduktiv överdokumentation. Dagens medicin.
http://www.dagensmedicin.se/debatt/radsla-har-lett-till-kontraproduktiv-overdokumentation/
(avsläst 2013-12-05).
Theandersson, Christer. 2010. De lever tills den dagen de dör: vård i livets slut - en studie av första linjens chefer. Rapport/Institutionen för pedagogik. 1:2010. Högskolan i Borås.
Timmermans, Stefan., Mauck, Aaron. 2005. The promises and pitfalls of evidence-based medicine. Health Affairs. 24(1): 18-28.
Webbenkäter.se. https://www.webbenkater.com/ Använd 2013-11-25 - 2014-01-06. (Avläst 2013-11-28).
Willman, Ania. 2012. Dags att ta makten över professionen! Omvårdnadsmagasinet 3: 47.
Zander Ögren, Helena. 2012. Låt sekreterare sköta journalerna. Dagens medicin.
http://www.dagensmedicin.se/debatt/lat-sekreterare-skota-journalerna/ (Avsläst 2013-12-05).
Bilagor
Bilaga 1 Introduktionsbrev
Bilaga 2 Enkät
Bilaga 3 Mejlkontakt med avdelningschefer
Hej, vi är tre studenter från Administratörsprogrammet på Högskolan i Borås. Vi skriver vår kandidatuppsats som handlar om sjuksköterskors dokumentationsvanor och dess
bakomliggande drivkrafter. Vi är tacksamma om Ni kan hjälpa oss med detta genom att skicka ut webbenkäten till sjuksköterskorna på er avdelning via interna mejllistor.
Webbenkäten medföljer via en länk som varje sjuksköterska kan öppna och enkäten tar max 10 minuter.
Här finner ni länken:
https://www.webbenkater.com/s/5d87abd
Både avdelningen och den enskilda kommer att vara totalt anonym i både enkäten och
uppsatsen då de besvarar formuläret via en extern länk som inte kan kopplas till mejladressen.
Vi kommer efter besvarade formulär slänga enkätsvaren då de endast ska fungera som underlag för uppsatsen.
Vi vore tacksamma om Ni vidarebefordrar vår enkätlänk till sjuksköterskorna och påminna dem att besvara enkäten innan den 10:e december. Vi skulle även behöva antalet
sjuksköterskor som Ni skickar ut enkäten till, så vi kan se hur många det är som har fått ta del av enkäten.
Vid eventuella frågor eller liknande hänvisar vi till XXX Vänliga hälsningar
Sara Gustavsson, Emelia Larsson och Emma Johansson
Bilaga 4 Påminnelsemejl till avdelningschefer
Hej, vi ber er att skicka ut en påminnelse till era medarbetare och eventuellt även prata med dem angående webbenkäten "Sjuksköterskors dokumentationsvanor".
Beroende på det rådande mejlbytet har vi märkt att det varit svårt att komma in på mejlen för medarbetaren, så vi förlänger svarstiden till söndagen den 15/12.
Vi vore mycket tacksamma för denna hjälp.
Mvh Sara, Emelia och Emma
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller
marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS: JÄRNVÄGSGATAN 5 · POSTADRESS: ALLÉGATAN 1, 501 90 BORÅS TFN: 033-‐435 40 00 · E-‐POST: INST.HIT@HB.SE · WEBB: WWW.HB.SE/HIT