Varför dokumentera? Två möjliga förklaringar till ökad dokumentation inom sjukvården

(1)

V ARFÖR DOKUMENTERA ?

– T VÅ MÖJLIGA FÖRKLARINGAR TILL ÖKAD DOKUMENTATION INOM SJUKVÅRDEN

Kandidatuppsats i Företagsekonomi Sara Gustavsson Emma Johansson Emelia Larsson

HT 2013:KF04

(2)

Förord

Vi vill ta tillfälle i akt att rikta ett stort tack till Södra Älvsborgs Sjukhus och de kontaktade avdelningschefer som gjort studien möjlig genom att vidarebefodra enkäten till samtliga respondenter. Vi vill även tacka vår handledare, Roy Liff, för den vägledning och de värdefulla synpunkter som han har bidragit med under arbetets gång.

Borås den 10 januari 2014

Sara Gustavsson Emma Johansson Emelia Larsson

(3)

Svensk titel: Varför dokumentera? Två möjliga förklaringar till ökad dokumentation inom sjukvården

Engelsk titel: Why document? Two possible explanations for the increased documentation in healthcare

Utgivningsår: 2014

Författare: Sara Gustavsson, Emma Johansson och Emelia Larsson Handledare: Roy Liff

Abstract

Previous studies show that nurses are spending more time with the documentation. Research indicates two rational explanations for this phenomenon. One explanation deals with the increased documentation as a result of nurses' professionalism. While the legal requirement for medical documentation surfaced, it forced the nurse to start a quest for professionalization.

The nurses have to seek greater skill in their profession in order to offer patients the best care possible. This made the documentation a part in a collegial communication tool to ensure patient safety.

The second explanation for increased documentation is that the phenomenon is a result of the audit society. New Public Management and competition-based health care has pushed nurses to document patient care and nursing in order to prove that the correct documents is made and thus withstand scrutiny.

Previous studies show that both the professionalism and audit community has shown effects that could explain the increased documentation in health care. This quantitative study has allowed nurses from four departments from Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) to answer a questionnaire about why they document. This is because we studied which of the two explanations that dominates the most. The study has also put a focus on which impact age, experience and department form (planned and emergency) has on nurses' perception of documentation and time spent on it.

The results shows that both explanations are relevant for the surveyed nurses, but with slightly higher valuation on professionalizing. The background variables age, experience and department have also been shown to be of importance for the time spent on documentation where recording seems to increase with age and experience. The results also show a

relationship where nurses from planning departments spend more time on documentation than nurses in emergency departments. Based on these results we can conclude that the

documentation mainly acts as a tool for peer communication and collaboration, where skill and experience conveys.

This study has been carried out and presented in Swedish.

Keywords: documentation, medical care, nurse, professionalism, professionals, audit society, age, experience, facilities, planned, urgent, time on documentation

(4)

Sammanfattning

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.

Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringen behandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.

Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade en

professionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigt söka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Detta gjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkra

patientsäkerheten.

Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt av

granskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivit sjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätt handlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.

Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisat effekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studie har därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svara på en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarande som gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkan ålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattning om dokumentation och tid som läggs på den.

Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna, men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablerna ålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs på dokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.

Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mer tid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifrån dessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ett

redskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.

Nyckelord: dokumentation, sjukvård, sjuksköterska, professionalisering, profession, granskningssamhället, ålder, erfarenhet, avdelning, planerad, akut, tid på

dokumentation

(5)

Innehållsförteckning

1.0 Inledning ... 1

1.1 Problembeskrivning ... 1

1.2 Syfte och frågeställning ... 2

1.3 Disposition ... 2

2.0 Litteraturöversikt ... 4

2.1 Begreppsdefinition av profession och professionalisering ... 4

2.1.1 Professionalisering genom dokumentation och evidens ... 4

2.2 Granskningssamhället till följd av NPM ... 5

2.2.1 Ansvarsutkrävande ... 5

2.3 Ökad dokumentation för patienters eller sjuksköterskors säkerhet? ... 6

3.0 Teoretiskt ramverk ... 7

3.1 Oberoende variabler ... 7

3.2 Operationaliserade variabler till de två förklaringsmodellerna ... 8

3.2.1 Tabell över identifierade variabler ... 8

3.3 Sammanfattning ... 9

4.0 Metod ... 10

4.1 En studie på ett storsjukhus ... 10

4.1.1 Vikten av god dokumentation ... 10

4.2 Design ... 11

4.3 Urval ... 11

4.4 Datainsamling ... 11

4.4.1 Överväganden ... 12

4.4.2 Bortfall ... 13

4.5 Dataanalys ... 13

4.6 Studiens tillförlitlighet ... 14

4.6.1 Etiska överväganden ... 14

5.0 Sammanställning av empirisk datainsamling ... 15

5.1 Sammanställning – svarsutfall på påståenden ... 15

5.2 Sammanställning – svarsutfall på bakgrundsvariablerna ... 19

5.3 Sammanställning av förklaringarna i relation till bakgrundsvariabler ... 21

6.0 Analys ... 25

6.1 Betydelse av erfarenhet ... 25

6.2 Ålderns påverkan ... 26

6.3 Planerad och akut omvårdnadsavdelning ... 27

6.4 Dokumentation för patienters eller sjuksköterskors säkerhet? ... 28

(6)

7.0 Slutsats ... 29

7.1 Fortsatt forskning ... 30

Referenser ... 31

Bilagor ... 34

(7)

1.0 Inledning

Dokumentation är ett ständigt återkommande fenomen för dagens sjuksköterska.

Socialstyrelsen (SOS 2000) visar siffror på att varje sjuksköterska i snitt lägger 7,2 timmar per vecka på enbart omvårdnadsdokumentation. Svensson m.fl. (2012) hävdar att till och med 50 % av en sjuksköterskas arbetstid numera läggs på administrativa uppgifter. Denna allt mer omfattande dokumentationen stjäl tid från det direkta mötet med patienten och Zander Ögren (2012) menar att det kan försämra det faktiska patient- och omvårdnadsarbetet.

Sjuksköterskor har under alla tider fört anteckningar i sitt yrke, men synen på dokumentation har med tiden förändrats. Tidigare ansågs det legitimt att inte behöva anteckna och

dokumentera då det visade tecken på erfarenhet (Björvell, 2011:38).

Enligt tidigare teoretisk förståelse är sjuksköterskors professionaliseringssträvan en förklaring till den ökade dokumentationsvolymen då dokumentation fungerar som ett kollegialt

kommunikationsverktyg där erfarenheter och beslut delas (Björvell, 2012., Hallin, 2009:44., Svensson, 2011:302). I samband med lagkrav på patientsäkerheten (SFS 2010:659) och dokumentation i sjukvården (SOS 2008:14) har dokumentationsvolymen ökat med syfte att följa upp och utvärdera patientens vård och tid i sjukvården (Keenan m.fl., 2008:175., Theandersson, 2010:46). Detta för att främja patienternas säkerhet och utveckla den professionella skickligheten (SOS 2000., SFS 2010:659., Svensson, 2011:302).

Teoretiska förklaringar tyder även på att den ökade dokumentationen kan ses som en effekt av ett allt mer kontrollerat samhälle där granskning av sjukvården bidragit till sjuksköterskors redovisning av patient och omvårdnadsbeslut (Rönnqvist, 2001:49., Liljegren, Parding,

2010:281). Redan 1985 redovisade Napiewocki (1985:321) att sjuksköterskors dokumentation kan fungera som ett försvar vid granskning. Napiewocki är vise ordförande för juridiska angelägenheter på Providence Hospital i Southfield och även professor på omvårdnadslinjen vid Oakland University och hon framställer att dokumentation kan drivas med syfte att trygga legitimiteten. Rädslan för att bli stämd och få indragen legitimation bidrar till ökad

dokumentering och blir då ”a nurse best defense” (Napiewocki, 1985:321).Även ordförande i svensk sjuksköterskeförening Willman (2012) anser att den ökade dokumentationen är en följd av dagens krav på kontroll och granskning.

Tidigare teoretiska förklaringar påvisar dessa två drivkrafter bakom sjuksköterskors ökade dokumentationsvolym. Dokumentation som görs för sjuksköterskors

professionaliseringssträvan med patienternas säkerhet i fokus eller dokumentation som görs för sjuksköterskornas säkerhet vid granskning och kontroll.

1.1 Problembeskrivning

Sjuksköterskors ökade dokumentationsvolym sker av två ovannämnda tänkbara drivkrafter som grund. Antingen genom dokumentering utifrån professionalisering, som syftar till fokus på patienternas säkerhet, eller dokumentering utifrån granskningssamhället, där

sjuksköterskorna dokumenterar för att trygga sin yrkeslegitimitet. Med två teoretiska förklaringar som båda förefaller tillräckliga, saknas kunskap om vilken förklaring som

empiriskt gör sig gällande. Alternativt i vilken grad de bidrar med för att tillsammans förklara den ökade

(8)

dokumentationen. Kunskap saknas även om vilken betydelse ålder, erfarenhet och omvårdnadsavdelningens karaktär har för respektive förklaring och tid som läggs på dokumentation.

Visar resultatet att dokumentation främst sker i syfte att klara granskning och kontroll kan detta innebära negativa effekter för patienter. Det betyder att tid tas från det faktiska

patientmötet för att sjuksköterskor ska hinna dokumentera och därmed känna sig trygga i att klara granskningar.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att utifrån fyra olika avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ta reda på vilken relativ betydelse de båda förklaringarna har till den allt mer omfattande dokumentationen. Sjuksköterskor i olika åldrar och med olika erfarenheter från två planerade vårdavdelningar och två akuta vårdavdelningar ska bidra med svar om deras uppfattning med dokumentationens syfte. Är fenomenet med ökad dokumentation ett uttryck för fokus på patienternas säkerhet eller ett uttryck för fokus på sjuksköterskornas säkerhet. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar ligga till grund:

• Vilken av de båda förklaringarna till mer omfattande dokumentation kan, utifrån sjuksköterskor på Södra Älvsborgs Sjukhus uppfattning, ses som mest dominerande?

• Vilken betydelse har ålder, erfarenhet och omvårdnadsavdelningens karaktär gentemot de båda förklaringarna och tid som läggs på dokumentation?

Frågeställningarna ska besvaras utifrån en analys av svaren från en webbaserad enkät

utskickad till fyra avdelningar på SÄS. Enkäten är designad för att respondenterna på en skala 1-5, ska värdera tio påståenden om varför dokumentation är viktigt. Dessa påståenden är uppdelade i två kategorier där fem är kopplade till granskningsteorin och de resterande fem till professionsteorin. Dessa tio påståenden är en uppsättning beroende variabler och utifrån dess resultat kan vi se vilken av de båda förklaringarna som är mest dominerande.

Vi kan även analysera betydelsen av tre bakgrundsvariabler, de oberoende variablerna i förhållande till den tid som läggs på dokumentation. Samt studera om resultatet och betydelsen av förklaringarna skiljer sig beroende på ålder, erfarenhet eller om

omvårdnadsinsatsen görs i en planerad- respektive akut avdelning. Genom en parallell analys av de beroende- och oberoende variablerna kan vi sedan sammanställa dessa och då besvara syftet.

1.3 Disposition

Uppsatsens olika delar redovisas nedan i fetstil, med en tillhörande förklaring där kapitlets huvudsakliga syfte lyfts fram. Detta för att förtydliga uppsatsens disposition och innehåll.

Litteraturöversikt

Inledningsvis presenteras tidigare forskning och teoretisk förståelse kring professionsteorin och granskningsteorin som två tänkbara förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation.

Avslutningsvis ställs relevanta frågor som den teoretiska förståelsen inte kan svara på, vilket

(9)

motiverar en empirisk studie. Genom dessa två förklaringar kan det leda fram till det teoretiska ramverk som följer.

Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt sammanställs ett teoretiskt ramverk som avspeglar enkäten för att skapa möjligheter för en analys av resultatet. Här presenteras en uppsättning tänkbara

operationaliserade förklaringsvariabler. Genom teoretiska föreställningar prövar vi om ålder, erfarenhet och avdelningens karaktär har någon betydelse för sjuksköterskors

dokumentationsvanor.

Metod

I det följande metodavsnittet presenteras vald metod och design för uppsatsen. Här

presenteras den organisationen där studien utförts och hur data samlats in och analyserats. Vi framhäver även vikten av god dokumentation. I samband med vårt metodval förs studiens tillförlitlighet och kritiska- och etiska överväganden fram.

Sammanställning av empirisk datainsamling

I sammanställningen av empirisk datainsamling presenteras resultatet från

enkätundersökningen utifrån en kombination av text och tabeller. Varje variabel redovisas var för sig från de två förklaringsmodellerna. Därefter presenteras enkätens fyra slutna frågor som innefattar studiens tre bakgrundsvariablerna. Avslutningsvis presenteras samband som skapar förutsättningar för analyskapitlet.

Analys

I detta kapitel analyseras enkätens utfall gentemot vårt teoretiska ramverk. Förklaringar av enkätens påståenden i relation till vilken förståelse som tillhör dessa, samt vad dess

värderingsnivå innebär. Här presenteras även vilken av de två förklaringarna som gör sig gällande i vår empiriska undersökning och vilken påverkan ålder, erfarenhet och

omvårdnadsavdelningens karaktär har för sjuksköterskors inställning till dokumentation.

Slutsats

Uppsatsen avrundas med slutsatser från det resultat som framkommit i vår undersökning mellan empiri och teori. Studiens syfte och frågeställningarna återkopplas och besvaras.

Avslutningsvis ger vi förslag till fortsatt forskning inom ämnet.

(10)

2.0 Litteraturöversikt

Här presenteras kunskap och tidigare forskning som kan ge två möjliga förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation i sjukvården. Först introduceras professionalisering som en tänkbar förklaring till ökad dokumentation. Därefter presenteras granskningssamhället som den andra möjliga förklaringen. Dessa två förklaringar leder fram till nästa kapitel där det teoretiska ramverket redovisas.

2.1 Begreppsdefinition av profession och professionalisering Redan under 1800-talet började profession som specifik yrkesutövare gestaltas och grundar uppfattningen om professioner som autonoma kompetenta yrkesutövare (Jonnergård, Funck, Wolmesjö, 2008:11). Begreppet profession kännetecknas av universitetsutbildning,

yrkeslegitimation och hög status med yrkesrelation till vetenskap och forskning (Brante 2005:2,3., Freidson, 1994:177). Detta gör professioner till den bästa tänkbara beslutsfattaren, då de besitter rätt kunskap, både teoretisk och vetenskaplig. Professioner arbetar aktivt för att säkerställa prestationsförmågan och leva upp till grundläggande yrkesrelaterade normer för att utge arbetsrelaterad kvalitet. Detta ger den professionella organisationen externt erkännande och hög yrkesrelaterad status gentemot andra likartade yrken, vilket definierar

professionalisering (Abbot, 1988:14., Freidson, 1994:71).

2.1.1 Professionalisering genom dokumentation och evidens

Den traditionella professionslogiken talar för att bäst lämpad legitimerad yrkesutövare, ensam ska fatta beslut om vård och behandlingar (Timmermanns, Mauck, 2005:18). Detta innefattar ett förtroendefyllt förhållande mellan profession och klient (Middlehust, Kennie, 1995:120).

Enligt Freidson (1994:71) har professioner lyckats bevara detta förtroende för beslutsfattande och bedömningar av arbetsinsatser, då de ansetts vara de enda med den faktiska kunskapen för lyckade resultat. Trots likartad professionell kompetens skapar detta praktisk variation i det faktiska patientarbetet, vilket ökat fokus på vårdstandardiserade riktlinjer genom evidensbaserad vård (Timmermans, Mauck, 2005:18).

Evidensbaserad vård handlar även om att skapa förutsättningar för standardiserade riktlinjer som är vetenskapligt grundade. Detta i syfte för att minska variationen i utförandet och därmed ge alla människor tillgång till likvärdig vård med hög kvalitet (Timmermans, Mauck, 2005:18., Liljegren, Parding, 2010:282). Professioners autonomi kan genom evidensbaserad vård skapa trovärdighet i det kliniska arbetet när beslut grundas på vetenskapligt prövade bevis. Detta med syfte att förbättra omvårdnadsarbetet och därmed höja vårdkvaliteten och patientsäkerheten (Timmermans, Mauck, 2005:18., Svensson, 2011:302).

Holmgren och Eriksson (2009:5) har gjort en intervjustudie som inriktas mot sjuksköterskor avseende deras uppfattning om omvårdnadsforskning och forskningsanvändning i vården. Att grunda beslut på forskning har enligt deras forskningsresultat bidragit till att

sjuksköterskeyrkets status förhöjts och därigenom blivit ett medel för deras

professionaliseringssträvan. Detta har gjort omvårdnadsdokumentation till ett verktyg för att uppnå större skicklighet och högre kvalitet på vård och behandlingar. Genom att dokumentera patientuppgifter och arbetsprocesser kan vetenskapliga beslut tas och behandlingar utformas efter de individuella kraven på vård (Fäldt m.fl., 2009:21., Liljegren, Parding, 2010:282).

(11)

Sjuksköterskor har enligt patientsäkerhetslagen ansvar att dokumentera vård och resultat av vård. Ett primärt mål med dokumentationen är att förmedla skicklighet, beslut och idéer professioner emellan. Detta för att ge patienten bästa möjliga vård (Keenan m.fl., 2008:175) och minska variationen vid patientmötet (Timmermans, Mauck, 2005:18).

2.2 Granskningssamhället till följd av NPM

New Public Manegement (NPM) infördes i de offentliga organisationerna i slutet av 1980- talet. Med inspiration från den privata marknaden ökade fokus på effektivitet och kundnöjdhet (Assmo, Wihlborg, 2012:3). Långa vårdköer och stora finansiella problem var en vanlig problembild under 1990-talet (Rönnqvist, 2001:49) och ett försök till lösning var införandet av marknadsanpassning som styrprincip (Berlin, Kastberg, 2011:24).

NPM utgår från att professionerna enbart ansvarar för det vårdrelaterade arbetet, för att underlätta utkrävandet av ansvar. I takt med att patienter blev betraktade som kunder eller beställare fick de makt att exkludera sjukvård som inte var tillfredsställande (Berlin, Kastberg, 2011:24). Vilket skapar ett ökat inflytande över vårdinsatser och anmälningsmöjligheter av dem (Svensson, 2011:312). Detta med förhoppningen om att granskning ska säkerställa att arbetsuppgifter utförs på rätt sätt. Granskningssamhället uppkom därmed för att samhället och dess medborgare krävde detta (Power, 1999:3).

Enligt Power (1999:43) har medborgarna en större möjlighet att granska vad de offentliga verksamheterna utför sedan införandet av NPM. Medborgarna vill veta hur samhällets skattepengar används, att de används ekonomiskt, effektivt och ändamålsanpassat (Power, 1999:44). Professionernas arbete kontrolleras i efterhand av både arbetsgivare och

medborgare för att se så att arbetet utförts på lämpligt sätt. Kontroller handlar om att mäta resultat av arbetsinsatser mot verksamhetsmålen för att se om de uppnåtts. Om inte

måluppfyllelse skett, kan den fallerande arbetsprocessen identifieras och åtgärdas (Liljegren, Parding, 2010:281). Vid problematik inom en verksamhet kan lösningen vara redovisning av genomförandet (granskning), för att kunna förtydliga vem som har ansvaret vid en specifik handling. Det leder till en kontrollerande styrmetod med minskad tillit gentemot professionen.

Däremot kan granskning skapa legitimitet gentemot medborgarna vilket tvingar

organisationer att ständigt dokumentera och rapportera (Dahl, 2012:31). Det skapar även möjlighet för patienter och dess anhöriga att ta del av patientjournaler (SOS 2000).

2.2.1 Ansvarsutkrävande

Yrkesutövare med stort handlingsutrymme är ensam ansvariga för sina handlingar och konsekvenser av dessa (Svensson, 2011:307). Detta ansvar följs av granskning och i dagens informationssamhälle är kontroll lättillgänglig. Bryts detta ner på en organisatorisk nivå ger ansvarsutkrävande i sjukvården patienten och dess anhöriga möjlighet att utkräva ansvar om omvårdnadsmisstag skulle ske (Kumlin, 2003:32).

Det professionella ansvaret för patientsäkerheten gör dokumentation till en grund för ansvarsutkrävande. En kollegial anmälningsskyldighet återfinns, där det ska rapporteras om en patient drabbas eller riskerar att drabbas av allvarliga vårdskador. En vårdrelaterad granskningsanmälan benämns Lex Maria, ska innehålla uppgifter om händelseförlopp och åtgärder som vidtagits i samband med händelsen (SOSFS 2005:28., Svensson, 2011:309).

(12)

Denna fokusering på kontroll och granskning bidrar till ökad dokumentation där kvalitet, säkerhet och kunskap i vårdrelaterade beslut och behandlingar kan uppvisas (Willman, 2012).

Joanne K. Napiewocki (1985) uttrycker dokumentation som ”A nurse´s best defense” och anser att rädslan att bli stämd eller få indragen legitimation driver sköterskor att ständigt dokumentera patientens tillstånd och vårdrelaterade beslut. Napiewocki (1985:321) menar att:

”It is recognized that good documentation can become an invaluable defense tool if one becomes involved in a suit… documentation has clearly taken on added

importance for practicing nurses in the current hostile medical-legal climate. Accurate, comprehensive documentation in the patient’s medical record cad

become an excellent defense tool for the nurse” (Napiewocki, 1985:321).

2.3 Ökad dokumentation för patienters eller sjuksköterskors säkerhet?

De båda förklaringarna på ökad dokumentation får starkt stöd i tidigare forskning och litteratur. Det är tydligt att sjukvårdens ökade dokumentation kan bero på både

sjuksköterskors professionaliseringssträvan med fokus på patienters vård och behandlingar, eller granskningssamhällets krav på kontroll och ansvarsutkrävande. Emellertid saknas empirisk kunskap om den faktiska betydelsen av dessa två förklaringar.

Vilken av förklaringarna gör sig mest gällande? Hur påverkas sjuksköterskors uppfattning om dokumentation av bakgrundsvariabler som ålder, erfarenhet i yrket och avdelning? Är den ena förklaringen mer gällande för vissa bakgrundsvariabler än andra?

Dessa frågor kan den teoretiska förståelsen av fenomenet med ökad dokumentation inte svara på. Därför ska uppsatsen genom en empirisk studie, belysa hur sjuksköterskor inom ett sjukhus motiverar sina omvårdnadsinsatser. De båda teoretiska förklaringarna

operationaliseras genom tio värderingsfrågor i en enkätstudie. Dokumenterar de utifrån professionaliseringsförklaringen med fokus på patienters säkerhet, eller dokumenterar de främst för sin egen säkerhet för att klara granskningar? Studien ska även belysa om ålder, erfarenhet och avdelningars karaktär påverkar inställningen till- och tid som läggs på dokumentation.

(13)

3.0 Teoretiskt ramverk

Litteraturen talar för två tänkbara förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation. För att pröva vilken av de båda förklaringarna som gör sig mest gällande ska professionsteorin, respektive teoretiska föreställningar om granskningssamhällets betydelse, härleda en

uppsättning tänkbara operationaliserade förklaringsvariabler. Det ska också framhävas teori som skapar förståelse för betydelsen av ålder, erfarenhet och omvårdnadsavdelningens karaktär.

3.1 Oberoende variabler Ålder

Ålder kan spela stor roll i yrkeslivet och arbetsrelaterade beslut. Uttrycket ”med ålderns rätt”

legitimerar och förklarar mänskliga handlingar utifrån ålder (Sjölund, 2012:1). Sjölund, (2012:134,135) har gjort en empirisk intervjustudie om ålderns betydelse, vilken visar att med stigande ålder ökar tilliten till den egna förmågan och tillför skickligheten att kunna agera avslappnat även i svåra situationer. Intervjuerna visar på två resultat vad gäller arbetsrelaterad uppfattning av ålder. Det ena är att ork och vilja kan försvinna med stigande ålder, det andra är att kunskaper blir mer betydelsefulla med stigande ålder (Sjölund, 2012:73,74). Oavsett vilken åldersuppfattningen är, visar resultatet att med högre ålder kommer livserfarenhet.

Dessa erfarenheter består av känslor och värderingar som ligger till grund för det mänskliga handlandet (Mezirow, 1997:5).

Erfarenhet

Erfarenhet kan förutom att vara åldersrelaterad, även vara kunskapsrelaterad (Holmgren, Eriksson, 2009:4). En yrkesutövare uppfattas som erfaren då denne kritiskt kan reflektera över sina egna och andras beslut och agerande (Mezirow, 1997:7) samt drar nytta av dess lärdomar (Sjölund, 2012:17). Vikten av erfarenhet kan även återses i sjuksköterskors möte med

patienter. Järemo (2000:11) menar att den oerfarne sjuksköterskan tenderar att bedöma patienter utifrån teoretisk kunskap, regler och i förväg uppsatta behandlingsplaner. Medan en istället längre yrkeserfaren sjuksköterska ser till patientsituationen som helhet och kan därifrån bedöma nödvändiga handlingar.

Avdelningars olika fokusering

Omsorg och vård av andra människor är en stor utmaning oavsett avdelning och behandling, däremot skiljer sig karaktären hos de olika. Sjuksköterskor som arbetar på avdelningar inriktade mot akut sjukvård behöver snabbt uppfatta och ta ansvar för den inkomna patienten och dess symptom. Det gäller att göra ”snabba, säkra bedömningar” och därefter prioritera vård utifrån tillstånd (Bergman, Forsberg, Josefsson, 2009:14).

Sjuksköterskor som istället arbetar på avdelningar med planerad vård kräver både social och psykisk omvårdnad. En relation skapas och byggs upp mellan sjuksköterska och patient, då patienten kan vara inlagd under en längre tid (Järemo, 2000:13). Med samma vård och behandlingar blir den ena dagen ofta den andra lik. Trots detta visar Järemos (2000:113) observationsstudie av sjuksköterskor i långtidsvård, värderar vikten av flexibilitet för att ständigt hitta nya lösningar och därmed bli skickligare som sjuksköterska.

(14)

3.2 Operationaliserade variabler till de två förklaringsmodellerna Tidigare teoretisk förståelse om förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation har gett ett antal operationaliserade variabler. Ur ett professionaliseringsperspektiv ses ökad

dokumentation som ett sätt att utveckla skicklighet genom användning av evidens och därigenom minska variation i faktiska patientinsatser (Timmermans, Mauck, 2005:18,302., Liljegren, Parding, 2010:282., Keenan m.fl., 2008:175). Att via dokumentation samla all information på samma ställe kan, med stöd av lagkrav på patientsäkerhetsarbete, öka det kollegiala samarbetet (Svensson, 2011:302,309., Fäldt m.fl. 2009:21). Dokumentation blir därigenom ett verktyg för sjuksköterskor att öka den professionella skickligheten.

Tillsammans med vetenskapliga grundade riktlinjer vid beslutsfattande minskar variationen i patientinsatserna och legitimiteten som yrkesutövare höjs (Löfgren Martinsson, 2008:73., Timmermans, Mauck, 2005:18,302).

Tidigare teoretisk förståelse om New Public Management och granskningssamhällets påverkan på sjuksköterskors dokumentationsvanor kan ses som en annan förklaring till fenomenet med ökad dokumentation. I enighet med denna förklaring dokumenterar

sjuksköterskor för att redovisa vård och behandlingar för att därigenom kunna styrka att rätt handlingar är gjorda (Napiewocki, 1985:321) Granskningssamhällets fokusering på kontroll har gjort dokumentationen till en möjlighet att som yrkesutövare visa att ens skyldigheter är fullgjorda och på så sätt klara kollegiala Lex Maria granskningar (Liljegren, Parding,

2010:281., SOSFS 2005:28., Svensson, 2011:309). Även patienter och anhörigas möjligheter till att granska att rätt omvårdnadsinsatser är gjorda kan enligt denna teoretiska förståelse förklara fenomenet med ökad dokumentation (Power, 1999:43,44).

3.2.1 Tabell över identifierade variabler

Den teoretiska förståelsens identifierade variabler som grundat den empiriska undersökningen redovisas i tabellen nedan (se figur 3.1). Dessa har sedan formulerats om till ett mer

vardagligt språk och förståelse och ska genom en enkät värderas var för sig utifrån hur viktiga sjuksköterskorna anser dem vara. Därigenom kan den teoretiska förståelsen användas och genom de olika variablerna utgöra ett analysverktyg för att pröva vikten av de båda förklaringarna.

Identifierade variabler Tillhörande teoretisk förklaringsmodell

Lagkrav på patientsäkerhet Professionalisering Samla all information på samma ställe Professionalisering Öka trovärdighet och höja yrkeslegitimiteten Professionalisering Evidensbaserade beslut och användning av

ny forskning

Professionalisering

Kollegialt samarbete Professionalisering

Styrka att rätt handlingar är gjorda Granskningssamhället

(15)

Redovisa vård och behandlingar Granskningssamhället Visa att jag som yrkesutövare fullgjort sina

skyldigheter Granskningssamhället

Patienter och anhörigas möjlighet att granska Granskningssamhället Motverka kollegial Lex Maria granskning Granskningssamhället

3.3 Sammanfattning

Litteraturöversikten visar två möjliga förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation. Ur dessa förklaringar har tio viktiga variabler identifierats (fem till vardera förklaring) som viktiga omständigheter och stöttningar till förklaringsmodellen.

Dessa tio variabler har tillsammans med teoretiska förklaringar om de oberoende variablerna utgjort grunden för uppsatsens teoretiska referensram som ska användas vid uppsatsens resultatanalys. Det finns teoretisk förståelse för dessa delar var för sig, dock saknas empirisk kunskap om hur dessa påverkar och relaterar varandra.

Figur 3.1 identifierade variabler

(16)

4.0 Metod

I detta avsnitt presenteras vald metod av uppsatsen med riktlinjer från Bryman och Bells företagsekonomiska forskningsmetoder (2013). Nedan redovisas en beskrivning av de

miljöförutsättningar för studien, hur data samlats in och analyserats. Även kritiska- och etiska överväganden som gjorts i samband med metodval diskuteras här.

4.1 En studie på ett storsjukhus

Studien har genomförts på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. Det är en enkätstudie där sjuksköterskor från fyra avdelningar medverkat. Två stycken tillhör akut sjukvård och två stycken planerad sjukvård. Sjukhuset profilerar sig som en lärande organisation med ständig utveckling och som arbetar hälsofrämjande för en mer hållbar framtid (säs.se).

Avdelningarna kommer benämnas akut eller planerad sjukvård genom uppsatsen. Planerad sjukvård är inriktad mot ett långsiktigt tillfrisknande för patienten samt att patienten kommer in planerat. Akut sjukvård är istället inriktad mot ett intensivt tillfrisknande efter akuta åkommor.

4.1.1 Vikten av god dokumentation

År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen ett utbildningsprogram på 180 högskolepoäng (SOS 2000) och år 1995 preciserade socialstyrelsen sjuksköterskors yrkeskunskap. Det tidigare oklara omvårdnadsbegreppet preciserades och skildrade tydligare sjuksköterskans

professionella kunskap. I vetenskapliga och teoretiska termer ska sjuksköterskan kunna argumentera för sina genomförda beslut i arbetet (SOSFS 1995:15).

Alla patientjournaler ska innefatta en tydlig omvårdnadsdokumentation där patientens planerade och genomförda behandlingar redovisas utförligt samt resultatet av dessa

behandlingar. Syftet med dokumentationen ska vara att bidra till patientsäkerheten och ge ett underlag för omvårdnadsinsatser (SOS 2000).

All vård oavsett planerad eller akut, kräver patient- och omvårdnadsdokumentation.

Dokumentationsskyldigheten är lagstadgad enligt patientdatalagen och socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14).

Denna lagstadgade dokumentationsskyldighet gäller i offentlig såväl som enskild hälso- och sjukvård, därför blir det ingen tveksamhet i fråga om skyldigheten att dokumentera.

Informationen ska ge sjukvårdskollegor en detaljerad förståelse för patientens tidigare vård och behandlingar (SOS 2000). Dokumentationen ska enligt 4 § i patientjournallagen (SFS 1985:562) utformas så att patientens integritet respekteras. Detta för att patienter inte ska kränkas eller för att dess personuppgifter ska lämnas ut trots att det är irrelevant för ställningstagande i vården (SOS 2000).

(17)

4.2 Design

I denna uppsats har det genomförts en kvantitativ studie med ett deduktivt arbetssätt. Genom överväganden vilken forskningsstrategi som skulle vara bäst valdes kvalitativ studie bort, då en sådan studie enligt Bryman och Bell (2013: 390) lägger betoning på ord istället för

kvantifiering. Eftersom litteraturen gett starkt stöd för två tänkbara förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation behövdes en metod som gjorde det möjligt att ställa dessa

förklaringar mot varandra så betydelsen av dem kunde mätas. Syfte var att jämföra de relativa effekterna av de två förklaringarna utifrån tre bakgrundsvariabler. Enligt Bryman och Bell (2013:49) lämpar sig kvantitativa studier för prövning av teoretisk förståelse. Med det som grund valdes en webbenkät (webbenkäter.com) för insamling av data. Då kunde en utredning genomföras för att kunna redogöra vilken av de båda förklaringarna som var dominerande.

Enkäten var utformad med tio påståenden som vardera var operationalisera

förklaringsvariabler hämtade ur professionsteorin respektive teoretisk förståelse om granskningssamhällets påverkan.

Uppsatsen har utgått från två frågeställningar utifrån de två teoretiska förklaringar med ett genomgående deduktivt arbetssätt. Frågeställningarna, vilken av de båda förklaringarna till mer omfattande dokumentation kan, utifrån sjuksköterskor på Södra Älvsborgs Sjukhus uppfattning, ses som mest dominerande? och vilken betydelse har ålder, erfarenhet och omvårdnadsavdelningens karaktär gentemot de båda förklaringarna och tid på

dokumentation? inriktades mot att finna vilken av de teoretiska förklaringarna som gjort sig gällande, samband och påverkan av bakgrundsvariabler (ålder, erfarenhet och avdelning) kring den ökade dokumentationsvolymen.

4.3 Urval

Enkäterna har delats ut i en sjukhusmiljö som innefattar både akut sjukvård och planerad vård.

Då dokumentation utfördes på ett lagstadgat enhetligt vis på alla landets storsjukhus gjordes ett så kallat bekvämlighetsurval. Bryman och Bell (2013:204) beskriver bekvämlighetsurval där respondenter är de som ”för tillfället finns tillgängliga för forskaren” och på grund av personliga kontakter med Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) samt dess närliggande lokalisering valdes denna organisation.

Fyra avdelningar med till synes markanta skillnader i omvårdnad och patientkontakt deltog i undersökningen och möjliggjorde upptäckande av samband och skillnader avdelningarna emellan. Att vi använde avdelningar med både akut och planerad vård ökade möjligheten att studera skillnader i dokumentationsvanor utifrån avdelningarnas förutsättningar.

Respondenterna bestod av anställda på någon av de fyra avdelningarna, i olika åldrar och med olika erfarenheter. Urvalet av respondenter gjordes av de kontaktade avdelningscheferna vilket enligt Bryman och Bell (2013:206) blir en form av snöbollsurval, där en eller ett fåtal kontakter används för att kontakta ytterligare respondenter.

4.4 Datainsamling

Enkäten mejlades till respektive avdelningschef som i sin tur vidarebefordrade den till alla sina sjuksköterskor inom sitt ansvarsområde. De tillfrågade fann enkäten genom en

internetlänk som var kopplad till det webbverktyg (webbenkäter.com) som användes.

(18)

Figur 4.0 Enkätens 10 påståenden 10.

9.

8.

7.

6.

5.

3.

2.

1.

4.

Webbenkäten var utformad med en svarsskala 1-5 på tio påståenden (se figur 4.0) Där fem påståenden representerar den teoretiska förklaringen om ökad dokumentation utifrån sjuksköterskors professionalisering, och fem påståenden representerar den teoretiska förklaringen om ökad dokumentation som en effekt av granskningssamhället. Enkäten

avslutades med fyra slutna frågor om respondenternas ålder, erfarenhet, avdelning och tid som läggs på dokumentation. Dessa fyra avslutande frågor tillhandahåller ett underlag där

samband kan utläsas mellan bakomliggande faktorer

4.4.1 Överväganden

Bryman och Bell (2013:183) beskriver att det finns en svårighet med kvantitativ metod och enkäter, då forskaren ofta saknar vetskap i om respondenterna innehar rätt kunskap för att kunna besvara frågorna. Med detta i åtanke valdes detta ämne att studeras eftersom vi kände att vi hade en bred baskunskap om detta. Därför utformades enkäten på ett enkelt och lättförståeligt sätt med användning av vardagsuttryck. Öppna frågor, personlig presentation och utdelning av enkäten hade kunnat ge en positivitet hos respondenterna att delta och att få svara med egna ord (Bryman, Bell, 2013:262). Emellertid ansåg vi att arbetstid ofta värderas högre, och valde därför att utforma enkäten med påståenden och slutna frågor. Detta är enligt Bryman och Bell (2013:263) lättast för respondenten att besvara, och därför mest tidseffektivt.

(19)

10.

9.

8.

7.

6.

5.

3.

2.

1.

4.

4.4.2 Bortfall

Enligt Bryman och Bell (2013:248) kan en stor begränsning med enkäter vara ett stort bortfall.

I samband med att vår enkätundersökning mejlades ut till sjuksköterskorna genomfördes en omfattande förändring av mejlsystemet på SÄS. Detta medförde att ett flertal respondenter inte fick möjlighet att medverka, då de inte kunde logga in på sitt mejlkonto. När vi upplystes om problemet beslutade vi därför att dela ut ett antal enkäter manuellt på SÄS för att minska storleken på bortfallet. För att trygga anonymiteten även för dessa, genomförde de enkäten enskilt och lämnades sedan i ett postfack för att ingen respondent skulle kunna återkopplas till en specifik enkät.

Vid enkätens slutdatum var svarsfrekvensen låg, därför beslutade vi att skicka ut påminnelser och förlänga svarstiden en vecka. Bryman och Bell (2013:249) beskriver detta som en åtgärd vid enkätbortfall. Vid nytt slutdatum uppnåddes en svarsfrekvens på 63.8% vilket enligt metodlitteraturen uppfattas som en acceptabel svarsnivå.

Sammanlagt nådde vi ut till 72 stycken sjuksköterskor och enligt Bryman och Bell (2013:249) är en acceptabel svarsfrekvens 60% vilket i vårt fall betydde minst 45 respondenter. I vårt fall förekom bortfall för att sjuksköterskorna inte fick tillgång till enkäten. Därför bedömde vi att det var ett slumpmässigt bortfall och genomförde därför de åtgärderna som nämndes ovan.

4.5 Dataanalys

Resultatet av enkätundersökningen sammanställdes genom webbverktyget (webbenkäter.com) som också användes vid enkätutformningen. Enligt Bryman och Bell (2013:350,353) kan enkätundersökningar visa samband som beskriver relationer mellan olika variabler. De redogör också att diagram är det vanligaste sättet att redovisa kvantitativa resultat på, då det har en fördel för läsarens förståelse och tolkning. Vi valde därför att redovisa vårt empiriska resultat utifrån tabeller samt diagram och har på så sätt tydliggjort resultatet inför

sambandsanalysen.

Utifrån sammanställningen och det teoretiska ramverket kunde slutsatser dras om samband mellan bakgrundsfaktorerna och de två teoretiska förklaringarna. Även dessa har för tydlighetens skull redovisats med tabeller och diagram. Dataanalysen har lett fram till slutsatserna om vilken betydelse professionalisering och granskningssamhället har som förklaringar till fenomenet med ökad dokumentation i sjukvården.

De tio påståendena som finns i enkäten var hämtade från tidigare forskning om

dokumentation för professionalisering och dokumentation för granskningssamhället. De tre bakgrundsvariablerna erfarenhet, ålder och avdelning utformades med tanken att återse samband mellan variablerna och inställning till dokumentation.

Påståenden (Se figur 4.0) 2,4,5,6 och 8 är tagna från teorier om sjuksköterskors

professionalisering. Ett medelvärde på fem eller närmare fem talade för att dokumentation främst ses som ett verktyg för sjuksköterskors professionaliseringssträvan med patientens säkerhet i fokus. Ett medelvärde närmare tre talade för betydelsen av

professionaliseringsförklaringen, men inte som den enda gällande förklaringen. Visade resultatet ett medelvärde under tre kunde fenomenet med ökad dokumentation inte härledas till sjuksköterskors professionaliseringssträvan.

(20)

Påståenden (Se figur 4.0) 1,3,7,9 och 10 är hämtade från tidigare forskning om

granskningssamhället. Ett medelvärde på fem, eller närmare fem talade för att dokumentation görs för sjuksköterskors säkerhet och för att klara granskningssamhällets krav. Ett medelvärde närmare tre talade för betydelsen av dokumentation utifrån granskningssamhällets krav, men inte som en enda förklaring till fenomenet med ökad dokumentation. Visade resultatet ett medelvärde under tre på dessa påståenden kunde dokumentation utifrån

granskningssamhällets krav inte anses vara en viktig förklaring till varför sjuksköterskor dokumenterar.

4.6 Studiens tillförlitlighet

Validitet enligt Bryman och Bell (2013:63) belyser frågan om huruvida mått för begrepp verkligen speglar det som begreppet står för. Uppsatsens enkätundersökning byggdes upp av tio operationaliserade variabler från de två förklaringarna (professionalisering och

granskning) till fenomenet med ökad dokumentation. Dessa avspeglar och får starkt stöd i tidigare teoretisk förståelse om de båda förklaringsmodellerna vilket gett uppsatsen validitet.

Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet och rör frågan om samma resultat hade

uppnåtts vid en ny studie (Bryman, Bell, 2013:62). Undersökningen var väl genomtänkt med en teoretisk ansats till grund för den empiriska datainsamlingen. Denna tydlighet har utgjort en plan vi följt för att motverka misstag i studiens utförande. Då inga misstag uppdagades talar det för att resultatet skulle bli densamma även vid en ny undersökning och reliabiliteten kan därför anses vara hög.

Generaliserbarhet rör frågan om huruvida studien är representativ och om resultatet kan generaliseras över liknande fall (Bryman, Bell, 2013:87). Vår uppsats är uppbyggd på en liten undersökning med enbart ett sjukhus och relativt få respondenter. Detta blir en begränsning vid att generalisera resultat och slutsatser för sjuksköterskeyrkets uppfattning om

dokumentation över hela Sverige. Uppsatsens resultat kan däremot indikera på ett behov av en större studie avseende sjuksköterskors dokumentationsvanor och inställning till

dokumentation.

4.6.1 Etiska överväganden

Viktiga överväganden inom företagsekonomisk forskning är hur de individer som ska studeras behandlas. Till hjälp finns några etiska regler som rör frivillighet, integritet och anonymitet. I enighet med dessa regler informeras berörda personer om syftet med undersökningen, tydliggöra respondenternas frivillighet till deltagande och behandla alla uppgifter om respondenterna med anonymitet (Bryman, Bell, 2013:137). Med detta i beaktning tillfrågades cheferna om samtycke inför avdelningsdeltagandet.

För att göra respondenterna införstådda med studiens syfte och sin medverkan valde vi att inledningsvis beskriva studiens mål. Cheferna för respektive avdelning ansvarade för utdelning av enkätundersökningen till sina anställda via mejl. Genom webbverktyget

(webbenkäter.com) utformades enkäten för att trygga anonymiteten. Varken vi som studerar eller cheferna hade insyn i vem som svarade vad, då vi enbart fått en sammanställning av deras svar.

(21)

Figur 5.2 Sammanställning påstående 2 Figur 5.1 Sammanställning påstående 1

5.0 Sammanställning av empirisk datainsamling

Här presenteras en sammanställning av det resultat enkätstudien gett. Först redovisas varje variabel från de två förklaringsmodellerna var för sig. Svarsutfallet för inställningen till påståendena i enkäten, som representerar studiens beroende variabler redovisas genom diagram för att tydliggöra respondenternas värderingar av påståendena. Därefter presenteras de fyra slutna frågorna, som innefattar studiens tre oberoende bakgrundsvariabler. Även de redovisas i diagram för att skapa tydlighet i hur respondenterna ser på tiden som läggs på dokumentation. Ålder, erfarenhet och avdelningskaraktärens fördelning på respondenterna redovisas även genom diagram.

Avslutningsvis presenteras en sammanställning av de tio beroendevariablerna i ett cirkeldiagram. Även samband mellan bakgrundsvariablerna och tiden som läggs på

dokumentation, och samband mellan och bakgrundsvariablerna presenteras här för att skapa förutsättningar för efterkommande analys.

5.1 Sammanställning – svarsutfall på påståenden

Nedanstående stapeldiagram redovisar resultatet från enkätens tio påståenden. Den lodräta axeln visar procentfördelningen av sjuksköterskor svar och den vågräta axeln numret på påståendet. Nedan varje stapel redovisas även den exakta procentsatsen för att tydliggöra för läsaren. Var stapel redovisar den skalnivå som besvarades med start från vänster kolumn, 1 stämmer inte alls och avslutas med höger kolumn, 5 stämmer mycket väl.

Påstående 1 Styrka att rätt handlingar är gjorda (figur 5.1)

Utfallet visar att svarsfrekvensen endast var spridd mellan tre svarsvariabler alternativ 3 med 10,87% (5 stycken), alternativ 4 med 21,74% (10 stycken) och alternativ 5 besvarades av 67,39 % (31 stycken).

Medelvärdet på påstående 1 var 4,57.

Påstående 2 Lagkrav (figur 5.2)

Utfallet var utspritt på fyra svarsvariabler med lika många svaranden på

svarsalternativ 3 och 4 med 21,74 % (10 stycken) vardera och alternativ 2 med 6,52 % (3 stycken). Även här valdes svarsalternativ 5 av flest svarande med 50 % (23 stycken). Medelvärdet låg därför på 4,15.

1 2 3 4 5

% fördelning 0 0 10,87 21,74 67,39 0

50 100

Påstående 1 (granskningssamhället)

1 2 3 4 5

% fördelning 0 6,52 21,74 21,74 50 0

20 40 60

Påstående 2 (professionalisering)

(22)

Figur 5.3 Sammanställning påstående 3

Figur 5.6 Sammanställning påstående 6 Figur 5.4 Sammanställning påstående 4

Påstående 3 Redogörelse av patientens vård och behandling(figur 5.3)

Utfallet i påstående 3 visade att svarsalternativ 5 dominerande detta

påstående med 80,43 % (37 stycken) medan alternativ 3 hade 2,17 % (1 styck) och alternativ 4 hade 17,39 % (8 stycken).

Medelvärdet var 4,78 och därmed det högsta av de tio påståendena.

Påstående 4 Underlätta överlämningar för kollegor (figur 5.4)

Utfallet varierade främst mellan två påståenden, alternativ 2 med 2,17 % (1 styck) och alternativ 3 med 6,52 % (3 stycken). Alternativ 4 hade 26,09% (12 stycken) men hela 65,22 % (30 stycken) valde alternativ 5. Medelvärdet var 4,54.

Påstående 5 Öka trovärdigheten för mig som sjuksköterska(figur 5.5)

Mellan svarsalternativ 2,3,4 och 5 var utfallet jämnt. 13,04 % (6 stycken) valde alternativ 2, 28,26 % (13 stycken) svarsalternativ 3, 23,91 % (11 stycken) svarsalternativ 4 och 34,78 % (16 stycken) svarsalternativ 5. Medelvärdet blev därför lägre än tidigare påståenden på 3,80.

Påstående 6 Bedöma resultat av nya behandlingar (figur 5.6)

Utfallet var även i detta påstående fördelat mellan fyra svarsvariabler med fördelningen på alternativ 2 med 4,35 % (2 stycken), alternativ 3 med 6,52 % (3 stycken), alternativ 4 med 36,96 % (17 stycken) och svarsalternativ 5 hade 52,17 % (24 stycken).

Medelvärdet var 4,37.

1 2 3 4 5

% fördelning 0 0 2,17 17,39 80,43 0

50 100

1 2 3 4 5

%fördelning 0 2,17 6,52 26,09 65,22 0

20 40 60 80

1 2 3 4 5

%fördelning 0 13,04 28,26 23,91 34,78 0

10 20 30 40

1 2 3 4 5

%fördelning 0 4,35 6,52 36,96 52,17 0

20 40 60

(23)

Figur 5.9 Sammanställning påstående 9 Figur 5.8 Sammanställning påstående 8 Figur 5.7 Sammanställning påstående 7

Påstående 7 Motverkan av Lex Maria (figur 5.7)

Utfallet visade varierat resultat. Detta var det enda påstående som besvarades av alla fem svarsvariablerna. Alternativ 1

besvarades av 2,17 % (1 styck), alternativ 2 av 13,04 % (6 stycken), alternativ 3 av 15,22 % (7 stycken), alternativ 4 av 28,26 % (13 stycken) och med högst procentsats, alternativ 5 med 41,30 % (19 stycken). Medelvärdet var 3,93.

Påstående 8 Samla information på ett och samma ställe (figur 5.8)

Utfallet var spritt mellan svarsalternativ 4 med 39,13 % (18 stycken) och alternativ 5 med 50 % (23 stycken). Ingen valde svarsalternativ 1 och endast 2,17 % (1 styck) alternativ 2. Alternativ 3 besvarades av 8,70 % (4 stycken). Medelvärdet var 4,37.

Påstående 9 Patienters och anhörigas möjlighet till att ta del av vårdjournalen (figur 5.9)

Utfallet visade varierat resultat från

alternativ 2 till 5. Alternativ 2 fick 13,04 % (6 stycken) och alternativ 3 fick 34,78 % (16 stycken). Med endast en person mer svarande, fick alternativ 4 den högst procentsats med 36,96 % (17 stycken).

Svarsalternativ 5 besvarades av 15,22 % (7 stycken) vilket betyder att detta påstående hade lägsta medelvärde på 3,54.

Påstående 10 Visa att jag har fullgjort mina skyldigheter som sjuksköterska för Inspektionen för vård och omsorg (figur 5.10)

Utfallet var i detta påstående jämnt mellan svarsalternativ 3 till 5. Alternativ 3 hade 28,26 % (13 stycken), alternativ 4 hade 30,43 % (14 stycken) och högst

procentsats svarsalternativ 5 med 34,78 % (16 stycken). Svarsalternativ 2 hade 6,52 % (3 stycken). Medelvärdet var 3,93.

1 2 3 4 5

%fördelning 2,17 13,04 15,22 28,26 41,3 0

20 40 60

1 2 3 4 5

%fördelning 0 2,17 8,7 39,13 50 0

20 40 60

Påstående 8 (professionalisring)

1 2 3 4 5

%fördelning 0 13,04 34,78 36,96 15,22 0

10 20 30 40

1 2 3 4 5

%fördelning 0 6,52 28,26 30,43 34,78 0

10 20 30 40

(24)

Figur 5.11 Medelvärdet av alla respondenter på påståenden

Figur 5.12 Dokumentation utifrån förklaringsmodellerna Figur 5.10 Sammanställning påstående 10

Denna tabell (figur 5.11) visar medelvärdet på vardera påstående från alla respondenter.

Påståendet med det lägsta medelvärdet är påstående 9 med 3,54 medan det högsta var påstående 3 med 4,78. Medelvärdet av enkätsvaren visade att påstående 9 hade det lägsta medelvärdet med 3,54. Påståendet 3 hade det högsta medelvärdet med 4,78.

Figur 5.12 visar det sammanlagda värdet från det totala antalet respondenter uträknat i procent.

Värdet på varje påstående tillsammans utifrån våra uppsatta kriterier rörande dataanalysen, visar ett högre procentuellt resultat på att dokumentation är en effekt av ökad

professionalisering.

46%

30%

24%

Dokumentation utifrån förklaringsmodellerna

Professionalisering Granskning Båda

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Medelvärde 4,57 4,15 4,78 4,54 3,8 4,33 3,93 4,37 3,54 3,93 0

2 4 6

Påstående (medelvärde)

(25)

Figur 5.13 Sammanställning av dokumentationstid per arbetspass

Figur 5.14 Erfarenhet

5.2 Sammanställning – svarsutfall på bakgrundsvariablerna Nedan följer fyra stycken slutna frågor som redovisas i form av diagram samt en kort förklaring av diagrammets utformning.

Figur 5.13 visar att den lägsta svarsfrekvensen mätte alternativet 0-0,5 timmar per arbetspass med 2,17 % (1 styck). Svarsalternativen 2-2,5 timmar 4,35 % (2 stycken) och 2,5 timmar eller mer, 8,70 % (4 stycken). 10,87 % (5 stycken) ansåg att de lägger 1,5-2 timmar per arbetspass på dokumentation. Svarsalternativet 1-1,5 timma per arbetspass besvarades av 34,78 % (16 stycken) och med störst procentsats fick svarsalternativet 0,5-1 timma med 39,13 % (18 stycken).

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

0-‐0,5 tim 0,5-‐1 tim 1-‐1,5 tim 1,5-‐2 tim 2-‐2,5 tim 2,5 tim eller mer

%fördelning 2,17 39,13 34,78 10,87 4,35 8,7

Hur mycket tid anser du dig lägga på dokumentation per arbetspass?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00%

0-‐3 år 4-‐6 år 7-‐12 år 13-‐20 år 21-‐30 år 30 år eller mer

%fördelning 28,26% 17,39% 15,22% 19,57% 13,04% 6,52%

Erfarenhet

(26)

Figur 5.13 Sammanställning av erfarenheten bland respondenterna

Figur 5.14 Sammanställning av åldern bland respondenterna

Figur 5.14 Sammanställning av ålder

Figur 5.16 Sammanställning av vilken avdelning bland respondenterna Figur 5.15 Ålder

Ovan visar figur 5.14 där antal års erfarenhet indelades i sex stycken svarsalternativ som respondenten fyllt i vilken denne tillhörde. Antal års erfarenhet gav spridda resultat då det var stor variation. Svarsalternativet som fick störst svarsfrekvens var 0-3 år med 28,26 % (13 stycken). 19,57 % (9 personer) av respondenterna hade 13-20 års erfarenhet. Svarsalternativet 4-6 år besvarades av 17,39 % (8 stycken) och alternativet 7-12 år av 15,22 % (7 stycken).

13,04 % (6 stycken) svarade att de hade 21-30 års erfarenhet som sjuksköterska medan den lägsta svarsfrekvensen med 6,52 % (3 personer) svarade att de hade 30 år eller mer

yrkeserfarenhet.

I tabellen 5.15 var det ingen av sjuksköterskorna som var 66 år eller äldre och endast 8,7 % (4 stycken) var i åldern mellan 56-65 år. De som var under 25 år var 19,57 % (9 stycken) och lika många var mellan åldern 36-45 år 19,57 % (9 stycken). Det var även lika stor del som var i åldern mellan 26- 35 år och 46-55 år med 26,1 % (12 stycken) vardera.

Tabellen 5.16 visar att deltagarna fyllde i den avdelning de tillhörde och dessa har sedan sammanställts till planerad sjukvård och akut sjukvård. Av totalt 46 svaranden tillhörde 25 stycken planerad sjukvård och 21 stycken akut sjukvård.

19 20 21 22 23 24 25 26

Akut Planerade

Antal 21 25

Vilken avdelning arbetar du på i dag?

0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00%

0-‐25 år 26-‐35 år 36-‐45 år 46-‐55 år 56-‐65 år 66 år eller äldre

%fördelning 19,57% 26,09% 19,57% 26,09% 8,70% 0,00%

Ålder

(27)

Figur 5.16 Erfarenhet/påståenden (medelvärde)

Figur 5.17 Resultat av dokumentationsförklaringar i relation till erfarenhet/tid på dokumentation

5.3 Sammanställning av förklaringarna i relation till bakgrundsvariabler

Dessa sammanställningar är gjorda utifrån studiens uppsatta kriterier rörande analys av insamlad data. Detta för att få ett underlag till att kunna se samband mellan olika variabler och relationen mellan respondenternas dokumentationsbeteenden och bakgrundsvariablerna.

Detta ger oss en bra förutsättning att empiriskt förstå bakgrunden till fenomenet med ökad dokumentation.

Resultatet i figur 5.17 visade att faktorer från professionaliseringsförklaringen var

dominerande oavsett hur lång erfarenhet respondenten besitter. Diagrammet visar exempelvis att de med 7-12 års erfarenhet har 57 % professionaliseringen som drivkraft medans 43 % har granskning som drivkraft. Från 0-20 års erfarenhet läggs mer tid på dokumentation av de respondenter som värderat faktorer från granskningssamhället. En förändring i antal timmar som läggs på dokumentation kan ses i erfarenhetsspalten mer än 20 år, där respondenter utifrån professionaliseringsförklaringen även lägger mest tid på dokumentation. Bortser vi från de två förklaringarna och bara bedömer erfarenhet och tid på dokumentation, framkom det att minst antal timmar spenderade på dokumentation tillhör respondenter som har en yrkeserfarenhet mellan 7-12 år. Resterande erfarenhetskategorier har alla ett tidsspann på 0,5 timmar upp till 2,5 timmar och mer, som läggs på dokumentation per vecka.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

0-‐6 års erfarenhet 7-‐12 års erfarenhet 13-‐20 års erfarenhet Mer än 20 års erfarenhet

0-‐6 års erfarenhet 7-‐12 års

erfarenhet 13-‐20 års

erfarenhet Mer än 20 års erfarenhet

Professionalisering 43% 57% 44% 44%

Granskning 29% 43% 33% 22%

Båda 29% 0% 22% 33%

Resultat av dokumentationsförklaringarna i relation till erfarenhet.

(28)

Figur 5.18 Resultat av dokumentationsförklaringar i relation till ålder

Tabellen 5.18 visar att åldern 36-45 har fördelningen 33,3 % mellan de olika

drivkraftsalternativen. Resultatet visar att ålderskategorierna 1-35 år, samt 46-65 år främst dokumenterar utifrån professionaliseringsförklaringens faktorer. Respondenter i åldern 36-45 har lika många respondenter som värderar professionalisering, granskning och faktorer från båda förklaringarna lika mycket. Antal timmar som spenderas på dokumentation avtar enligt resultatet vid 56-65 års ålder. Resterande ålderskategorier dokumenterar främst utifrån ett granskningsperspektiv med mer tid på dokumentation, än de som dokumenterar utifrån professionaliseringsförklaringen.

0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0%

56-‐65 år 46-‐55 år 36-‐45 år 26-‐35 år 0-‐25 år

Professionaliseringsförklaring 50,0% 50,0% 33,3% 50,0% 44,4%

Granskningsförklaring 25,0% 25,0% 33,3% 33,3% 22,2%

Båda förklaringarna 25,0% 25,0% 33,3% 16,7% 33,3%

Resultat av dokumentationsförklaringarna i relation till ålder

(29)

Figur 5.19 Avdelning/tid

Tabellen 5.19 visar visar att respondenterna från de akuta avdelningarna dokumenterar minst, då 52 % svarade att de spenderar 0,5-1 timma per arbetspass. 29 % svarade 1-1,5 timma och endast 19 % ansågs lägga mer än 1,5 timma per arbetspass på dokumentation. Majoriteten (40 %) av respondenterna från de planerade avdelningarna spenderar 1-1,5 timma per arbetspass på dokumentation. 32 % ansåg sig lägga 0,5-1 timma och 28 % mer än 1,5 timma per arbetspass på dokumentation.

Resultatet på tabell 5.20 visade att respondenterna från sjukvårdsavdelningarna (akut och planerade) främst dokumenterar utifrån professionaliseringsförklaringen. Diagrammet visar

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Akut avdelning Planerad avdelning

0,5-‐1 h 52% 32%

1-‐1,5 h 29% 40%

Mer än 1,5 h 19% 28%

Avdelning/tid dokumentation

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Akut avdelning Planerad avdelning

Professionalisering 43% 48%

Granskning 24% 36%

Båda 33% 16%

Resultat av dokumentationsförklaringar i relation till avdelning

Figur 5.20 Dokumentationsförklaringar avdelning