5. METOD
7.4 Fortsatt forskning
Forskningsområden inom gymnasiesärskolan individuella program är begränsade. Dessa samtalskartor kan hjälpa både lärare och assistenter att tolka kursplanen och kravnivåerna didaktiskt så att de i sin tur kan förtydliga för eleverna, men de behöver tiden att skriva ut och uppdatera om det skulle behövas.
Det skulle vara berikande att få forskning över vilka arbetssätt som är betydelsefulla för att öka elevers tillgängligheter i kunskapsutveckling och kunskapsbedömning i gymnasiesärskolan individuella program. Ett gemensamt arbetssätt för elever som läser i gymnasiesärskolas individuella program, istället för att enbart skapa material.
28
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentliteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga brorar. Stockholm: Liber.
Almqvist, L., Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktivitet. i A. Gustavsson, O. Mallander, & M. Tidman, Delaktighetens språk (ss. 137-155). Lund: Studentlitteratur AB. AnjaThorsten, Frykedal, K. F., & Boo, S. (2017). Att anpassa undervisning : till individ och grupp i
klasrummet. Stockholm: Natur& kultur Akademisk.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa En nationell registerstudie om 12 269 unga
vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Hämtat från Doktorsavhandling:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:920464/FULLTEXT03.pdf
Aspeflo, U., & Almsenius, E. (2019). I Relation till Lärande - kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo & Klamas AB Förlag.
Atjonen, P. (den 6 Feb. 2014). teachers' views of their assessment practice. The Curriculum Journal,
Vol.25 Issue 2, ss. 238-259.
Backman, J. (2008). Repport och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berthé, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktor avhandling . karlstads universitet.
Björklund Boistrup, L. (2013). Att fånga lärandet i flykten. i R. L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson, Pedagogika bedömning:om att dokumentera bedöma och utveckal kunskap (ss. 108-125). Stockholm: Liber.
Bjørndal, C. R. (2005). Det värderande ögat:observation ,utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning. Stockholm: Liber.
Bjar, L., & Liberg, C. (2003). Barn utvecklsr sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Black, P., & Wiliam, D. (Mar 1998). Assentment and classroom learning. Assessment in
Education:principles.Policy & Practice, Vol.5 Issue 1, ss. 7-73.
Brodin, J. (2005). Kommunikativ kompetens - begrpp och definitioner. Stockholm: lärahögskolan i Stockholm.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskpliga metoder. Malmö: Liber.
Cederborg, A. H. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Clarke, V. &. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. In Qualitative Research in Psychology,
3, ss. 77-101.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-Scall -Research Projects. Maidenhead Berkshire: McGraw-Hill education.
Dewey, J. (2004). Individ,skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Ds 2008:23. (u.d.). FN:s konvention om rättigheter för personer ed fumktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet.
Dysthe, O., & Borlie, L. F. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Egelund, N., Haug, P., & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandiaviskt perspektiv.
Stockholm: Liber.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. avhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Elvstrand, H., Högberg, R., & Nordvall, H. (2015). Analysarbete inom Fältforskning. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i kvalitativ analys (ss. 218-236). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i
29
Europeiska unionen. (2010). Hämtat från Funktionshindrade personer har samma rättigheter. Den europeiska strategin för personer med funktionshinder 2010–2020.:
https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=6287&langId=sv
Eva Björck-Åkesson, M. G. (2004). Delaktighet – ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). i A. Gustavsson, O. Mallander, & M. Tideman(Red.), Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Feiler, A., & Watson, D. (den 11 May 2011). Involving children with learning and communication difficulties: the perspectives of teacher,speach and language therapists and teaching assistants.
British Journal of Learing Disabilities, Nr.39, ss. 113-120.
Göransson, K. N. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandling. Pedagogisk forskning i
sverige, 14(2), ss. 136-142. Hämtat från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6808
Gotthard, L.-E. (2002). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, ss. 105-112. Gustavsson, A.-L. E., Frykedal, K. F., & Samuelsson, M. (2016). Specialpedagogik - i,om,för och med
prakiken. Stockholm: Liber.
Gysbers, N. C. (den 04 September 2013). Career-Ready Students: A Goal of Comprehensive School Counseling Programs. Vol. 61, issue 3, ss. 283-288.
Hattie, J. (2011). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Hattie, J., & Timperley, H. (den 1 March 2007). The power of Feedback. Review of Educational
Research, Vol.77 ,issue:1, ss. 81-112.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan_en pedagogisk utmaning. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.
Helster Trygg, B. &. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation(AKK) i teori och praktik. Södra regionens kommunikationscentrm-SÖK.
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content ananlysis. Qualitive
Health Research, Vol:15(9), ss. 1277-1288.
Hwang, P., & Nisson, B. (2011). Utvecklingspsykologi, 3:e utg. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Ineland, J., Lennart, S., & Martin, M. (2013). Utvecklingstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerup.
Jörgensen, C. M., McSheehan, M., & Sonnenmeier, R. (2010). The Beyond Access Model:Promoting
Membership, Participation, and Learining for Students with Disabilities in The General Education Classroom. MD: Paul H. Brookes Publishing Company Inc.
Jörsson, A. (2013). Lärande bedömning. Malmö: gleerups.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2012). Kvlitativa metod: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. &. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan: begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Linström, L., Lindberg, V., & Pettersson, A. (2014). Pedagogisk bedömning:om att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber.
Lundahl, C. (2014). bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. i J. Dimenäs, Lära till lärrare: Att utveckla
läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (ss. 122-132). Stockholm:
Liber.
McNaughton, J. L. (11 2011). Supporting the Communication,Language,and Literacy Development of Chindren with Complex Communication Needs:State of thr Science and Future Research Priorities. Assistive technology: the official journal of RESNA, ss. 24(1):34-44.
Molin, M. (2004). Att vara i särskolan- om delaktighet och utanförskap i gymnasiersärskolan.
30
Pennington, R. C., & Courtade, G. R. (2015). An Examination of Teacher and Student Behaviors in Classrooms for Students with Moderate and Severe Intellectual Disability. Preventing school
Failure: Alternative Education for children and Youth, Vol.59, issue 1, ss. 40-47.
Port, J., Ouxry, C., Morgan, M., & Downs, C. (den 20 12 2001). Interpreting the communication of people with profound and multiple learning difficulties. British Journal of Learning
Disabilities(29), ss. 12-16.
Riesbeck, E., & Dysthe, O. (2003). Dialog, Samspel och Lärande. (O. Dysthe, Red.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken-Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: gleerups. Säljö, R. (2017). Den lärande människan. i C. Libergs, I U. P. Lundgren, & R. Säljö (Red),
Lärande,skola ,bildning (ss. 203-264). Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
SFS2010:800. (u.d.). Skollag. Utbildningsdepartementet. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS2011:186. (u.d.). Förordning. Svenska författningssamling. Hämtat från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110186.PDF
Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux. stockholm: Fritzes. Skolverket. (2013a). Bedömning för lärande - ett stödmaterial om kunskapsbedömning i
gymnasersärskolan. Stockholm: Frizes.
Skolverket. (2013b). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015). Kunskapsbedömning inom gymnasiesärskolans individuella program. Stockholm: Fritzes.
Sociadepartmentet. (2008). FN:s konvention om rättifheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtat från
https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
SOU1996:22. (u.d.). Inflytande på riktigt:om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar.
Delbetänkande. Skolkommittén.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Swärd, A.-K., & Florin, K. (2014). Särskolans verksamhet- uppdrag,pedagogik och bemötande. Lund:
Studentlitteratur.
Svennson, O., & Tideman, M. (2007). Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. Sociamedicinsk tidskrift.
Svensson, O., & Tideman, M. (3 2007). Motvärn,motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. Socialmedicinsk tidskrift, ss. 193-204.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Härnösand:Specialpedagogiska
skolmyndigheten(SPSM).
Unescorådet, S. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie
2/2006. Hämtat från
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ersätter-1-2001.pdf UNICEF. (2015). Förenta nationernas konventiom om barnets rättighet. Hämtat från
https://www.spsm.se/globalassets/lagar-och-rattigheter/fns-konvention-om-barnets-rattigheter.pdf
Wery, J. J., & Nietfeld, J. L. (March 2010). Supporting Self-regulated Learning With Exceptional Children. TEACHING Exceptional Children, Vol.42 issue:4, ss. 70-78.
Wiliam, D. (2007). Keeping Learning on track:Classroom assessment and the Regulation of Learning . i F. k. Leste, Second Handbook of Research on Mathematics Teaching andLeaening (ss. 1053-1098). Charlotte, NC: Information age Publishing.
Wiliam, D., & Leahy, S. (2013). Att följa lärande :formativ bedömning i praktiken. (B. Ö. (översättare), Red.) Lund: Studentlitteratur.
VR. (2002). Vetenskapsrådet. Hämtat från Forskningsetiska principer inom huanistisk-samhällsvetenskapig forskning: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
31
Vygotskiij, L. S., & Öberg Lindsten, K. (. (1999). Tänkande och språk. (Kajsa(översättare), Red.) Göteborg: Daidalos.
Vygotskil, L. S. (1978). Mind in society: The devlopment of higher phsycological process. Vambridge,MA: Harvard University Press.
Yin, R. K. (2014). Case study Resarch: Design and Methods. London: SAGE Publications Ltd. Zher, N. H., Hussein, R. M., & Saat, R. M. (2016). Enhancing Feedback Via Peer Learning In Large
Classrooms. Malaysian Online Journal Of Educational Technology, Vol.4 Issue 1, ss. 1-16.
Östlund, D. (januari 2017). Alla elevers inflytande över sitt eget lärande. Skolverket. Hämtat från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR099895
32