Utveckling av arbetet på ett science center i en sociokulturell kontext skulle vara ett intressant framti-da forskningsområde. Annan tänkbar forskning med utgångpunkt i min studie skulle kunna vara hur attraktionerna på ett science center skall utvecklas för att anknyta till besökarnas förkunskaper och hur de skall kunna placeras i ett naturligt sammanhang och inte som idag då de står sida vid sida utan något annat sammanhang än det rumsliga.
Något annat som jag fastnat för trots att det inte direkt hör ihop med verksamheten vid Navet är barns och lärares uppfattningar om vad NO och teknik är. Forskning kring detta skulle vara intres-sant att genomföra.
Avslutning
Till skillnad från många andra science center har estetiska aspekter alltid varit viktiga i arbetet med utställningarna på Navet. Personalen arbetar medvetet med att stimulera många inlärningsstilar, t.ex.
vid introduktionerna och genom att skapa rum i rummen för att underlätta besökarnas koncentration.
Temaområden och experimentstationer väljs med hänsyn till besökarnas olika åldrar och kön. Men även sådant som upplevs bra och positivt kan bli bättre och det gäller givetvis även verksamheten vid Navet.
Det övergripande syftet med min studie var att ge underlag för hur verksamheten vid Navet kan ut-vecklas för att ge bättre förutsättningar för extramuralt lärande. Min uppfattning är att syftet nåtts.
Det är min förhoppning att resultatet från min undersökning skall kunna utgöra ett led i utvecklingen mot ännu bättre förutsättningar för extramuralt lärande i naturvetenskap och teknik på Navet.
Referenser
Andersson, B. (1989). Grundskolans naturvetenskap Forskningsresultat och nya idéer. Stock-holm: Utbildningsförlaget
Andersson, B. (2001) Elevers tänkande och skolans naturvetenskap: Forskningsresultat som ger nya idéer. Stockholm: Skolverket
Axelsson, B. (1996). Science center-rörelsen – en verksam ingrediens i ett krispaket? Några tankar kring fenomenet Science Center från ett utbildningssociologiskt perspektiv.
Rostadtryck. Högskolan i Kalmar: Institutionen för pedagogik och metodik, Nr 12
Axelsson, B. (1998). Science centers med elevers och lärares ögon (Pedagogisk Forskning i Uppsala, nr 130). Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska institutionen
Brooke, H., & Solomon, J. (1996). Hands-on, Brains-on, playing and learning in an interactive sci-ence centre. Primary Scisci-ence Review. 44 p.14-16. Hatfield: Association for Scisci-ence Educa-tion
Caulton, T. (1998). Hands-on exhibitions: managing interactive museums and science centers.
London: Routledge
Cobern, W. (1998). Socio-cultural perspectives on science education: an international dia-logue. Dordrecht: Kluwer Academic
Comenius, J. (1999). Didactica Magna. (T. Kroksmark övers.). Lund: Studentlitteratur (Original-arbete publicerat 1657)
Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur
Errington, S., Honeyman, B., & Stocklmayer, S. (2001). Using Museums to Popularise Science and Technology. London: Commonwealth Secretariat
Ferlin, M. (1998). Barn upplever Navet. (Arbete i kursen NO-didaktik II) Göteborgs universitet, Institutionen för ämnesdidaktik, Box 300, 405 30 Göteborg
Ferlin, M. (2001). En guldgruva för ett fåtal. Navets roll i grundskolans NO-undervisning.
(Arbete i kursen Vetenskaplig metod). Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik, 501 90 Borås
Ferry, B. (1995). Science Centers in Australia Provide Valuable Training for Preservice Teachers.
Journal of Science Education and Technology, Vol.4;3 255-260
Harlen, W. (1993). Teaching and Learning Primary Science (2nd Ed.). London: Paul Chapman Publishing Ltd
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stock-holm: Liber
Johansson, L. (2001). Navets Årsberättelse 2000. (Verksamhetsberättelse). Navet, Borås Kom-mun, 501 80 Borås
Johansson, L. (2002). Navets Årsberättelse 2001. (Verksamhetsberättelse). Navet, Borås Kom-mun, 501 80 Borås
Jönsson, M., & Nilsson, F. (1996), Dramakommunikation. Molekylverksta´n, Stenungsund Kroksmark, T. (1998). Didaktiska strövtåg. (2:a uppl). Uddevalla: Daidalos.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lucas, K. (2000). One Teacher´s Agenda for a Class Visit to an Interactive Science Center. Sci-ence Education, 84, 524-544 (EJ608746)
Meurling Wirsén, A. Är hjärnan jämlik? http://www.ingvet.kau.se/fys/Tekniksajten/jamlikt. htm, tillgänglig 2001-12-04
NOT-häfte nr 13 (1998) "Man kan om man vill" (Författare saknas). Stockholm: Högskole- ver-ket
Ott, A. (2000). Science Center: Forum för lärande. Göteborgs universitet. Institutionen för peda-gogik och didaktik. Box 300, 405 30 Göteborg
Patel, R. & Davidson, R. (1994). Forskningsmetodikens grunder. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur Pendrill, A. (2001). Ansökan om forskningsbidrag Vetenskapsrådet 2001-1693-1470-50
Piaget, J. (1973). The child´s conception of the world. London: Paladin (Original publicerat 1929) Rennie, L., McClafferty, T.(1996). Science Centers and Science learning. Studies in Science
Edu-cation, 27 53-98
Riis, U. (1995). NOT-häfte 5A. Stockholm: Högskoleverket
Salmi, H. (1993). Science centre education. Motivation and Learning in Informal Education.
Research Report 119. Department of Teacher Education, University of Helsinki
Schoulz, J. (2000). Att samtala om/i naturvetenskap. kommunikation, kontext och artefakt.
Linköpings studies in Education and Pshycology No 67. Linköpings Universitet
Sjöberg, S. (1999). NOT-prosjektet – set utenfra: en vurdering av NOT-prosjektets innsatser fra 1993 til hösten 1998: med tanke på en ny fase – NOT 2. Stockholm
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Stu-dentlitteratur
Skogh, I-B.(2001). Teknikens värld - flickors värld: en studie av yngre flickors möte med tek-nik i hem och skola. Stockholm: HLS förlag
Staberg, E-M. (1992). Olika världar, skilda värderingar, hur flickor och pojkar möter högsta-diets fysik, kemi och teknik:. Umeå Universitet. Pedagogiska institutionen
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Thorén, I. (1999). Att utvecklas i naturvetenskap Fysik från 6 till 16 år. Solna: Ekelunds Förlag Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Uljens, M. (red). (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Undheim, J. (1988). Statistik från ord till formel. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Allmänna förlaget
Utbildningsdepartementet. (2000). SKOLFS 2000:135. Kursplaner i naturorienterande ämnen, biologi, fysik, kemi samt kursplanen i teknik. http://www.skolverket.se, tillgänglig 2002-04-03 kl.15.35
Vygotskij, L.S. (1986). Thougt and language. Cambridge, Mass: MIT Press (Originalarbete pub-licerat 1934)
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur Wertsch, J. (1991). Voices of the mind: A sociocultural approach to mediated action.
Cam-bridge, MA: Harvard University Press
Wright, M, von (1999). Genus och text när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?.
Stockholm, Skolverket
Åsberg, R. (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi. En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. IPD-rapport Nr 2000:13. Gö-teborgs Universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik
Elektroniska referenser utan angiven författare Medium för samtliga är online.
http://www.universeum.se/index.asp?, tillgänglig 2001-12-05 http://www.astc.org/about/index.htm, tillgänglig 2001-12-03
http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=118489&i_word=artefakt, tillgänglig 2002-06-23 http://www.nordicscience.org, tillgänglig 2001-12-04
http://www.exploratoriumstore.com/excookiconma.html, tillgänglig 2001-12-03 http://www.exploratorium.com/general/synopsis.html, tillgänglig 2002-12-06 http://www.luth.se/th/aktuellt/historik/index.html, tillgänglig 2001-12-06 http://www.tomtit.se/About_tt/fakta2001.html, tillgänglig 2001-12-06
http://www.ped.gu.se/forsk/rapporter/na-spektrum.html tillgänglig 2002-04-23 http://www.project2061.org, tillgänglig 2002-05-14
http://www.molekylverkstan.com/Tema.htm, tillgänglig 2001-12-06 http://www.hsv.se/NOT/aktiviteter2.html#Stod, tillgänglig 2002-04-20
Bilaga 1 Källförteckning tabell 1
De uppgifter som erhållits genom personlig kommunikation redovisas i bilaga eftersom det inte finns utrymme för hänvisningar i löpande text i tabellen.
e-mail 6 maj 2002 Peter Kreuzeder (Deutsches Museum) e-mail 10 december 2001 09.52 Jan Ryegård (Fenomenalen) e-mail 9 december 2001 17:12 Jan Engqvist (Fenomenmagasinet) e-mail 11 december 2001 13.45 Eva Lind Johansson (Molekylverksta´n) e-mail 17 december 2001 12.40 Lotta Johansson (Navet)
e-mail 3 juni 2002 15:52 Mariana Back (Teknorama)
Bilaga 2