Besöket inleddes med att en av Navets pedagoger (P) tog emot barnen i entrén. Hon var klädd i en klargul overall med Navet tryckt på ryggen.
P: Vad roligt att ni är här! (låter verkligen glad). Har ni varit här förut?
E: Ja svarar de flesta.
P: Då kan ni Navetreglerna. Här skall man känna och pilla och det är förbjudet att gå med händerna i fickorna. Följ med mig till regnbågsrummet så skall ni få se vad jag har köpt.
Introduktionen
Regnbågsrummet är inrett med bänkar och stolar för barnen i ena änden och en liten scen i andra ändan. Där finns från början en riktig bil i mitten. Till vänster om den finns en fåtölj och till höger, vid bilens bakända, står ett ”träd” = en av Navets pedagoger (T). Framför bilen finns en matsäckskorg med frukt. I taket hänger en sol.
Barnen bänkar sig och P börjar gnida på bilen.
P: Jag har köpt en ny bil. Visst är den fin! (Hon putsar och fejar)
Nu måste jag se om den startar. (Hon kliver in och testar och motorljud hörs från ett band.
T: Stäng av! Du skall inte spruta ut så mycket koldioxid!
P: Ni träd tycker ju om koldioxid.
T: Jo men inte för mycket. Vi träd behöver koldioxid och vatten och solljus. Av det kan vi växa och göra äpplen.
För mycket koldioxid är inte bra för människorna. Den ger en växthuseffekt.
P: Men jag har läst att vi inte kan leva utan växthuseffekt.
T: Jo men det får inte bli för mycket.
P: (till barnen) Går min bil på koldioxid?
E: Nej den går på ström, olja, bensin. (De enas om bensin).
T: Bensin är gamla ruttna växter. Det blir koldioxid av den. Jag tycker du skall byta till en vätgasmotor som bara släpper ut vatten.
Då kommer en tredje av Navets pedagoger (D) in tillsammans med en docka. De tävlar i maraton-dans och hon slänger sig ner i fåtöljen för att vila.
D: Vi har dansat så länge. All min energi är slut!
P: Jag skall hjälpa dig. (Lyser på henne med solen) D: Det blir bara varmt men jag får ingen energi
T: Bara vi med gröna blad kan använda solenergin. Den omvandlar vi till äpplen och den gör att vi växer. Energin i äpplet kommer alltså från solen. Nästan all energi kommer från solen.
Då bankar det på dörren och ”dansaren” kommer in igen. Nu som en bilist (B) med reservdunk i handen.
B: Hjälp! Jag har fått motorstopp nere i rondellen. Hör ni vad de tutar. Det är jättepinsamt!
P: Jag skall hjälpa dig. (Försöker trycka ner ett äpple i dunken).
B: Nej jag vill ha något flytande.
P: Äppeljos!
E: Bensin!
P hämtar en dunk i bagaget som barnen får lukta på och skickar sedan med den med B som går därifrån.
P: Sa du inte att bilen kan gå på växter?
T: Växterna i bensinen är många miljoner år.
Dansarens energi från maten omvandlas till rörelseenergi men bilen kan inte gå på äpple.
Dansaren dansar iväg och P tar fram en modell av en karusell. Trädet och P resonerar:
P+T: Kemisk energi i batteriet omvandlas till elektrisk energi som omvandlas till rörelseenergi.
Kemisk energi i batteriet omvandlas till elektrisk energi som omvandlas till ljus och värme.
En joggare (J) med pannlampa kommer in.
P: Här får du en apelsin så att dina lampor lyser bättre.
J: Nej det går inte. De går på batterier. Men tänk om man kunde få lampor som går på apel-siner. Det får jag tänka på senare.
Joggaren springer vidare.
P: Det är litet krångligt det här med energiformer och energiomvandlingar. Jag behöver er hjälp!
Tänk på navetreglerna och vanliga regler för hu man är mot varandra.
Nu är barnen på väg ut i lokalen men P hejdar dem. ”Vänta!”
P: Er uppgift är att leta efter olika energiformer och energiomvandlingar på de olika experi-mentstationerna.
Fundera också på om ni tror att det får att få en lampa att lysa på en apelsin.
Energigruppen samlas här igen 11.15.
Gruppen på allmänt besök får resterande tid fri i huset.
Återsamling
P: Har ni hittat några energiomvandlingar?
E: Jag får energi av att vila.
P: Var kommer den energin ifrån?
E: Från en själv.
P: Vad får vi energi ifrån?
E: Bensin
P: Vad är energi?
E: Mat, mjölk (några olika elever kommer med förslag).
P: Var kommer energin i mjölken ifrån?
P: Var kommer energin i mjölken ifrån?
E: Kon, gräs, sol (från ett par håll).
P: Solenergin omvandlas till kemisk energi i gräset.
Har ni hittat några fler exempel?
E: Rörelseenergi på pumpen.
P: Vattnet får högre lägesenergi när man pumpar. Den kan sedan omvandlas till gi som omvandlas till elektrisk energi i en generator. Såg ni sladdarna till husen och att det lyste där?
E: Ja (några hade uppmärksammat detta).
P: Kommer ni ihåg joggaren? Tror ni att lampan kan gå på apelsin?
E: Nej!
P tog fram en ”fruktklocka” och berättade att man faktiskt kan få en liten lampa att lysa med en lik-nande anordning.
P: På löparbandet kan man säga att energin från en apelsin kan omvandlas till rörelseenergi som omvandlas till elektrisk energi som omvandlas till ljus.
Jag har till exempel en klocka som går på rörelseenergi. Den behöver inget batteri alls.
(Genomgången störs av barnen från det allmänna besöket som inte lämnat lokalen på angiven tid).
P tar fram en radio med en solcell och en vev. Hon vevar och radion går igång.
P: Min rörelseenergi omvandlades till ljudenergi.
P tar fram en låda.
P: Nu skall ni få en present av mig. Här finns material till en massa experiment bland annat till en fruktklocka. Det finns också bilder på våra experimentstationer så att ni kan ra mer på det här med energi. Lådan får ni låna i två veckor.
Det kan vara litet krångligt med energi men det är bara att jobba vidare! Och kom ihåg att nästan all vår energi kommer från solen.
Tack så mycket, kul att ni kom.
Barnen släntrar iväg.
Bilaga 9