Mitt arbete har medfört att det väckts en nyfikenhet att undersöka andra områden kring de flerspråkiga elevernas situation. Det finns många frågor som jag tycker skulle vara intressanta att forska vidare om. De har nästan allihop en gemensam nämnare, nämligen att se till att de svagaste eleverna i skolan och samhället ska få samma förutsättningar till att lyckas i skolsystemet som de som kan köpa sig en finare plats, skola och gå före i kön. Det borde satsas mer resurser på skolor i segregerade områden där det finns flera faktorer som hindrar den enskilde elevens förutsättningar att lyckas med skolarbetet.
• Samband mellan elevens skolprestationer och hemmets
utbildningsnivå.
• Modersmålsundervisningens förutsättningar och status.
• Skolutvecklingens beroende av en mer pedagogisk ledare än en
administrativ ledare.
• Samband mellan kriminalitet och tidigt misslyckande i skolan.
• Socioekonomiska faktorer som påverkar familjen och elevens
förutsättningar.
• Fördelar/nackdelar med tidigare bedömning och nationella prov år 3.
• Politiska förändringar i trygghetssystemen, sämre ersättningar
REFERENSER Litteraturanknytning
Axelsson, M, Lennartson-Hokkanen, I. & Sellgren, M. (2002). Den röda tråden.
(s 29). Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.
Baker, C. (1996). Barnets väg till tvåspråkighet – råd till föräldrar i förskola
och grundskola. Uppsala: Förlag påfågeln.
Bakhtiari, M. (2005). Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront förlag. Bengtsson, S. (2005-09-20). Alla som fullgör sin skolplikt har rätt till betyg. www. lararnastidning. net, Lärarnas nätupplaga, s. 1 av 2
Benckert, S. (1998). Flerspråkiga barn i förskolan - hur gör man? I Skolverket, Att undervisa elever i Svenska som andraspråk - ett referensmaterial
(s 75-82). Myndighet för skolutveckling, Stockholm: Liber Distribution.
Bergman, P, Bülow, K, Ljung, B. & Sjöqvist, L. (1992). Två flugor i en smäll.
Att lära på sitt andraspråk. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Bergman, P. (1998). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I Skolverket, Att undervisa elever i Svenska som andraspråk – ett
referensmaterial (s 22-30). Myndighet för skolutveckling, Stockholm:
Liber distribution.
Bergman, P. & Forshage, P. (1998). Organisation och innehåll. I Skolverket, Att
undervisa elever i Svenska som andraspråk – ett referensmaterial(s68-73).
Myndighet för skolutveckling, Stockholm: Liber Distribution.
Bergman, P. & Sjöqvist, L. (1998). Bedömning. I Skolverket, Att undervisa
elever i Svenska som andraspråk – ett referensmaterial (s56-65).
Myndighet för skolutveckling, Stockholm: Liber Distribution.
Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten. Stockholm/Stehag:Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Cummins, J. (1996). Negociating Identities: Education for Empowerment in a
Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education.
Forshage, P. (2000). Organisation för språkutveckling. Att växa med språk och
litteratur. Svensklärarföreningens årsskrift 2000.
Gustafsson, H L. (1991). Kvalité inom elevhälsan – vad är det och hur kan den mätas? I Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv (s. 21- 51). Stockholm: Liber Distribution.
Hultinger, E-S & Wallentin, C. (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. (1993). Om kunskapsfältet svenska som andraspråk. I Ceru, E. Svenska som andraspråk- Mera om språket och inlärningen, Lärobok (s.3-12). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Hyltenstam, K. (1996). Tvåspråkighet med förhinder, Invandrar- och
minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, K. (1998). Inledning. I Skolverket, Att undervisa elever i Svenska
som andraspråk – ett referensmaterial. (s 8-11).
Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G.(1996). Barn med flera språk, Tvåspråkighet och flerspråkighet i
familj, förskola och skola. Stockholm: Liber Utbildning AB. 2:a uppl.
Ladberg, G. (2000a). Skolans språk och barnet - att undervisa barn från
språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, G.(2000b). Tala många språk. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. 2:a uppl. Lpo 94. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga
skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Municio, I. (1987): Från lag till bruk. Hemspråksreformens genomförande. Stockholm: Centrum för invandringsforskning.
Myndigheten för skolutveckling (2004) Kartläggning av svenska som
andraspråk. Diarienummer: 2003: 757. Finns att hämta via
www.skolutveckling.se under publikationer.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
Stockholm: Liber AB. Eller Falköping: Elanders Gummessons AB.
SFS: 2001: 23039. Examensordning för specialpedagoger. Svensk författnings- Samling. Stockholm: Högskoleverket.
Skolverket. (2000). Kursplaner 2000. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2002). Rapport 228, Fler språk - fler möjligheter, Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Uppsala: Ord & Form. Skolverket. (2005). I Tenfalt, T.(2005-09-22). Fel elever sätts i särskolan.
Dagens Nyheter nätupplaga, www. DN. Se, s1 av 2 Skolverket. (2003). Skollagen. Stockholm: Skolverket. Skolverket lägesbedömning 2005, Rapport 264.
SOU 1991: 06. Statens offentliga utredningar (1991). Olika men ändå lika - om
invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. Betänkande av ungdoms-
kommittén, civildepartementet, Stockholm. Graphic systems AB, Göteborg.
Stigendahl, M.(2004). Framgångsalternativ – Mötet i skolan mellan utanförskap
och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken - Bland plugghästar och fusklappar.
Finland: Norstedts Akademiska Förlag.
Stukát, S.(2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tenfalt, T.(2005-09-22). Fel elever sätts i särskolan. Dagens Nyheter
nätupplaga, www. DN. Se, s1 av 2
Tuomela, V. (2001). Tvåspråkig utveckling i skolåldern, en jämförelse av
sverigefinska elever i tre undervisningsmodeller. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Edsbruk: Akademitryck AB.
Utbildningsdepartementet (2000). Grundskoleförordning. Stockholm: SFS 2000: 1108
Vetenskapsrådet. (2006). Forskningsetiska principer. http://www.vr.se (2006-03-28).
Viberg, Å. (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I Hyltenstam, Kenneth, Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar - och minoritetsundervisning i
Sverige (s.110-147). Lund: Studentlitteratur.
Virta, E. (1994;23). Tvåspråkighet, tänkande och identitet. Studier av finska
barn i Sverige och Finland. Del 1 sammanfattning. Stockholms universitet:
Psykologiska institutionen.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Ödman, J.(1994). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts Förlag.
BILAGA 1. Intervjuguide:
1.Vad bör man tänka på för att underlätta inlärning, vilka metoder eller arbetssätt finns?
2.Har dina elever möjlighet att få svenska som andraspråksundervisning, vilken betydelse anser du att andraspråksundervisningen har vid svenskinlärningen? 3.Har alla elever i din klass tillgång till modersmålsundervisning, vilken betydelse anser du att modersmålsundervisningen har vid svenskinlärning?
4.Vilken betydelse har familjen och hemmets påverkan på elevens förutsättningar att ta till sig svenska språket?
5.Finns det elever som inte lyckas hänga med och ta till sig språket och hur yttrar sig det i deras beteende i klassrummet och på fritiden?
6.Har ni tillgång till specialpedagog på er skola, hur samarbetar ni, vilket stöd kan specialpedagog ge till eleven och er i arbetslaget?
BILAGA 2
Bakgrundsfrågor:
1.Ålder?
2.Hur många elever finns det i din klass?
3.Hur många flerspråkiga elever finns det i klassen? 4.Vilka språk finns i klassen?
5.Hur länge har du varit lärare/pedagog? 6.Hur länge har du arbetat här på skolan?
7.Hur många år har du arbetat med flerspråkiga barn?
8.Arbetar ni i ett arbetslag runt klassen? Vilka yrkeskategorier ingår?
9.Har du någon speciell utbildning mer än lärarutbildning, kanske poäng i svenska två?
BILAGA 3