Fortsatt forskning

Något som skulle vara intressant i framtiden är en studie där man på ett djupare och bredare plan undersöker hur pedagoger men även specialpedagoger, på olika platser i Sverige upplever sina kunskaper om flickors symptombild vid AD/HD. Det skulle även vara väldigt spännande att utföra observationer för att undersöka om pedagogerna arbetar med barn med särskilda behov så som de själva upplever sig göra.

REFERENSLISTA

Adams, C (2007) Girls & ADHD- are you missing the signs? Hämtad från:

http://www2.scholastic.com/browse/article.jsp?id=11532 Hämtad: 2010-11-07

Axengrip, C & Axengrip, J (2004) Pedagogisk strategier- Handbok för DAMP/ADHD- porblematik. Umeå: Axengrips förlag AB.

Beckman, V (2007) ADHD/DAMP- en uppdatering. Lund: Studentlitteratur AB.

Bell, J (1995) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB

Bengtner, A & Iwarson, B (2000) Varför vill ingen leka med Dennis? Att tala med barn om DAMP/ADHD. Sävedalen: Säve Förlag.

Bengtsson, J (2005) Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur

Berlin, L (2003). The role of inhibitory control and executive functioning in hyperactivity/

ADHD. Uppsala: Uppsala Universitet.

Denscomde, M (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur AB.

Drugli, M-B (2003) Barn vi bekymrar oss om. Sthlm: Liber AB.

Duvner, T (1997) ADHD- Impulsivitet: Överaktivitet: Koncentrationssvårighet. Liber AB.

Fahrman, M (1991) Utvecklinspsykologi för förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Gerland, G & Aspeflo, U ( 2009) Barn som väcker funderingar- Se förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Printon Printing House: Estland

Gillberg, C (2004) Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Cura Förlag & Utbildning AB.

Grskovic, A.J & Zentall, S.S (2010) Understanding ADHD in grils: Identiofication an social.

International journal of special education-Vol 25 No1 Hämtad från:

http://www.eric.ed.gov/ERICWebPortal/search/detailmini.jsp?_nfpb=true&_&ERICExtSearch_

SearchValue_0=EJ890576&ERICExtSearch_SearchType_0=no&accno=EJ890576 Hämtad 2010-11-07

Gunnarson (2002) Fenomenologi Hämtad från:

http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000009.shtml Hämtad: 2011-01-14

Göteborgsposten (2010). Hämtad från: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.449926-aratals-vantan-pa-ratt-diagnos Hämtad: 2010-12-09

Hellström, A (2007) Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD. ADHD center- Stockholms läns landsting.

Kadesjö, Björn (2008) Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB.

Kvale, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Levander, S & Rasmussen, K (2007) ”Om socialisationen vid ADHD”. I Beckman, V. (red) et al.

(2007) ADHD/DAMP - En uppdatering. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, B (2000) Elever i svårigheter- Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur G Nadeau K, B Littman E, O Quinn P (2002) Flickor med AD/HD. Lund: Studentlitteratur AB.

Nyström, M (2007) Hermeneutiken, Forskningsmetodik och Presentationsteknik. Hämtad från:

http://www.infovoice.se/fou/ Hämtad: 2010-12-07

Odelfors, B (1998) Förskolan i ett könsperspektiv- Att göra sig hörd och sedd. Lund:

Studentlitteratur AB.

Olsson, H & Sörensson, S (2007) Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB

Rønhovde, L. I (2006) Om de bara kunde skärpa sig!: barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur AB.

Selikowitz, M (1996) Upptäck, förstå, hjälp barn i riskzonen. Uppsala: Förlaget Påfågeln Sheridan S (2001) Pedagogical Quality in Preschool - An issue of perspectives. Hämtad från:

http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/10307 Hämtad: 2011-01-15

Socialstyrelsen (2010) Barn som utmanar -Barn med ADHD och andra beteendeproblem.

Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-6 Hämtad: 2010-12-03 Socialstyrelsen (2004) ”Kort om ADHD hos barn och vuxna – en sammanfattning av

Socialstyrelsens kunskapsöversikt” Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf Hämtad: 2010-12-10

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2005) - ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget. Rapport nr:174. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). PDF

Stockholms Läns Landsting- Handikapp & Habilitering http://www.habilitering.nu 2010-12-09

Svensson, A-K (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur AB.

Teteer, A P (2004) Behandling av AD/HD- ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur AB.

Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.

Trost, J (2007), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Trost, J (2004) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Utbildningsdepartementet (1998) Lpfö98

Vetenskapsrådet Copyright © (2002) Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Tryck: Elanders Gotab Hämtad från:

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf Hämtad:

2010-11-29

BILAGOR

Bilaga 1

Intervjufrågor till förskolelärare

• Hur länge har du arbetat inom förskolan?

• Hur länge har du jobbat på just den här förskolan?

• Kan du beskriva vilka tecken hos ett barn som ger dig misstankar om att barnet är i behov av extra stöd?

• Kan du beskriva hur du agerar då du misstänker att ett barn är i behov av extra stöd.

• Vad anser du att pedagoger bör tänka på vid bemötande av flickor/barn med AD/HD?

• Kan du förklara hur du anser att man som pedagog bör arbeta för att möjliggöra ett lärande för flickor/barn med AD/HD?

• Hur viktigt är det att ett barn får en diagnos för att kunna få rätt hjälp från förskolan?

• Beskriv vilka pedagogiska insatser som du tycker bör sättas in för att på bästa sätt kunna hjälpa dessa flickor/barn med AD/HD?

• Varför tror du det är vanligare att pojkar får AD/HD diagnos jämfört med flickor?

• Vad vet du om skillnaden på diagnosen AD/HD på flickor jämfört med pojkar?

• Förklara på vilket sätt tror du miljön kan påverkar flickor/barn med AD/HD?

Negativt/positivt

• Hur tror du de andra barnen i barngruppen påverkar dessa barn?

• Under dina år som verksam pedagog har diagnostiseringen i förskolan ökat eller minskat?

I så fall vad beror ökningen/ minskningen på

• Kan du beskriva hur du tror att man skulle kunna förbättra diagnostiseringen av flickor/barn redan på förskolan?

Bilaga 2

AD/HD-kriterier enligt DSMIV.

Hämtad från www.hablitering.nu 2010-12-09

Kriterier för AD/HD (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet).

Följande kriterier gäller för ADHD enligt svenska översättningen av DSM IV (MINI-D IV, 2002):

A. Antingen (1) eller (2):

1. Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som

är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Ouppmärksamhet

a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal

d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter

(beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter

f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex.

skolarbete eller läxor)

g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor,

böcker eller verktyg)

h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli i) är ofta glömsk i det dagliga livet

2. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en

grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet

a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats

en längre stund

c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar

och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”

f) pratar ofta överdrivet mycket

Impulsivitet

a) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.

b) har ofta svårt att vänta på sin tur.

c) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar)

B. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet skall ha funnits

före sju års ålder.

C. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex.

i skolan/på arbetet och i hemmet).

D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller

studier.

E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni

eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.

Undergrupper

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, (ADHD) i kombination. Både kriterium A1

och A2 har varit uppfyllda under de senaste sex månaderna.

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen bristande uppmärksamhet.

Kriterium A1 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A2.

• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet.

Kriterium A2 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A1.

• För personer (i synnerhet vuxna och ungdomar) med symtom som inte längre helt uppfyller kriterierna skall ”i partiell remission” också anges.