Samtliga av studiens respondenter förespråkar att det främjande och förebyggande arbetet ska ta mer plats än vad de ansåg att det gör idag. De beskrev också hur de saknar metoder och direkta verktyg i arbete riktat direkt till psykisk hälsa. I utvärderingen av program för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn, gjord av SBU (2010), beskrivs hur det är angeläget att hitta metoder för det förebyggande och främjande arbetet och att strukturerade insatser för att jobba med psykisk ohälsa blir allt vanligare. Ett problem kring detta för skolkuratorer är svårigheten i att hitta evidensbaserade arbetssätt då det sällan utvärderats vad för effekter direkt förebyggande främjande metoder har (SBU 2010). Skolkuratorerna i studien sa att deras uppdrag var brett och ramen för handlingsutrymmet stor - men kunde samtidigt säga att det åtgärdande arbetet tog mer plats än önskat och att för lite förebyggande och främjande arbete med psykisk hälsa genomfördes. Det är samtidigt främst det förebyggande och främjande psykosociala arbetet skolkuratorerna ska inrikta sig på och bedriva (Skolverket 2013). Detta påvisar en saknad inom denna forskning och lämnar utrymme för vidare studier.
Vikten av att utveckla strategier för att arbeta med elevers psykiska hälsa påtalas även av Skolinspektionen (2015). I en rapport där elevhälsans arbete granskats framkom att arbetet för att stödja elever i att utveckla och bibehålla psykisk hälsa, men också bemöta och förhindra uppkomst av psykisk ohälsa, behöver utvecklas. Skolinspektionen menar att elevhälsoarbetet behöver utveckla strategier för att stärka elevers möjlighet att möta påfrestningar som kan framkalla negativa känslotillstånd och skapa insatser som förebygger att psykisk ohälsa (Skolinspektionen 2015). Ytterligare ett område där fortsatt forskning och kartläggning är aktuellt är studier av skolkuratorers handlingsutrymme och uppdrag för arbete med psykisk hälsa. För att detta arbete ska kunna utvecklas är det också angeläget att tydliggöra skolkuratorers uppdrag. För att skapa tydliga strategier för arbete med psykisk hälsa ska kunna utvecklas, som skolinspektionen efterfrågar, kan det behövas konkretiseras mer kring skolkuratorers uppdrag och ansvar för att tydliggöra gränser och legitimitet. Isaksson (2014) problematiserar om hur den psykosociala insatsens uppdrag är otydligt och diffust formulerat i skollagen (SFS 2010:800) vilket kan påverka handlingsutrymmet som är beroende av både formella och informella resurser. Även Backlund (2017) problematiserar skolkuratorers otydliga roll och hur det påverkar skolkuratorers möjlighet att bedriva psykosocialt arbete. En stor faktor för arbetet med psykisk hälsa enligt skolkuratorerna i studien var möjligheten till samverkan med andra instanser. Genom att öka skolkuratorers legitimitet och tydliggöra ansvarsfördelning och uppdrag kan det tänkas underlätta för framtida samverkan, och därmed arbetet för psykisk hälsa.
Studien har kunnat belysa och problematisera hur skolkuratorer arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa. I studien har det framkommit att det finns flera faktorer som påverkar skolkuratorers syn på och arbete med psykisk hälsa och ohälsa. Flera aspekter gör skolkuratorn som yrkesgrupp och socialarbetare intressant att undersöka, inte minst bristen på forskning kring yrkesgruppen. Skolkuratorn befinner sig organisatoriskt ofta ensam som socialarbetare i en verksamhet som har till uppdrag att utbilda och fostra elever. Trots vikten av en god psykisk hälsa för att kunna ta till sig ny kunskap och klara av skolgången är skolkuratorn fortsatt ensam socialarbetare inom skolan. En individ måste må bra för kunna lära sig och ta till sig kunskap, därmed är arbetet med att stärka ungas psykiska hälsa inom skolan angeläget eftersom den psykiska ohälsan hos unga i Sverige ökar.
Referenser
Abrahamsson, B. (2000). Organisationsteori: moderna och klassiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, B., Anderson Aarum, J. (2005). Organisation - att beskriva och förstå
organisationer. Malmö: Liber.
Akademikerförbundet SSR (2014). Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och
skolresultat - om behovet av fler skolkuratorer.
https://akademssr.se/sites/default/files/rapport_elevhalsa_141203.pdf [2017-01-04]
Akademikerförbundet SSR (2015). Policy för skolkuratorer.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w_0.pdf [2017-01-04]
Akademikerförbundet SSR (2016a). Skolans psykosociala expert. https://akademssr.se/profession/socionom/skolkurator [2017-01-04]
Akademikerförbundet SSR (2016b). Arbetsmarknad - Stor efterfrågan på socionomer https://akademssr.se/profession/socionom/arbetsmarknad [2017-01-04]
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2007). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Backlund, Å. (2007). Elevvård I grundskolan – Resurser, organisering och praktik. Diss, Stockholm: Stockholms universitet.
Barnens rätt i samhället. (2012). Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa - Se hela
mig!. Stockholm: Barnens rätt i samhället.
https://www.bris.se/upload/Articles/Rapport_hela%20mig_ensidig.pdf [2017-01-04]
Bremberg, S. (2004). Elevhälsa: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Currie, C., Zanotti, C., Morgan, A., Currie, D., de Looze, M., Roberts, C., Samdal, O., Smith, O., Barnekow, V. (2012). Social determinants of health and well-being among young
people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report from the 2009/2010 survey. Health Policy for Children and Adolescents: 2012:6. Copenhagen:
WHO Regional Office for Europe.
Durlak, J A (1997) Successful prevention programs for children and adolescents. New York and London: Plenum press.
Durlak, J.A., Weissberg, R.P., Dymnicki, A.B., Taylor, R.D., Schellinger, K.B. (2011). The Impact of Enhancing Students’ Social and Emotional Learning: A Meta-Analysis of School-Based Universal Intervention. Child Development, 82(1), 405–432.
Elevhälsan (2016). Varför är det främjande och förebyggande arbetet så viktigt? http://www.elevhalsan.se/annika-davidsson/varfor-ar-det-framjande-och-forebyggande.htm [2017-01-04]
ESO (2012). En god start – en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. (2012:2) Finansdepartementet Regeringskansliet: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/07/ESO-2012_2-till-webben.pdf [2017-01-04]
Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland
tonåringar. Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Greenberg, M.T., Weissberg, R.P., O’Brien, M.U., Zins, J.E., Fredericks, L., Resnik, H., Elias, M.J. (2003). Enhancing school-based prevention and youth development trough coordinated social, emotional, and academic learning. American Psychologist, 58(6), 466-474.
Gådin, K.G. & Hammarström, A. (2003). Do changes in the psychosocial school environment influence pupils' health development? Results from a three-year follow-up study.
Scandinavian Journal of Public Health, 31(3), 169-177.
Hessle, S. & Swärd, H. (2016) Socialt arbete. I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt-arbete [2017-01-04]
Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och
jurisdiktion. Diss, Umeå: Umeå Universitet.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder – från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kunskapsguiden (2016). Behandlingsåtgärder vid psykisk ohälsa.
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/behandlingsatgarder-psykisk-ohalsa/Sidor/default.aspx [2017-01-04]
KVA (Kungl. Vetenskapsakademien). (2010). Skola, lärande och psykisk hälsa. State of the sience. http://www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/halsa/utskottet/uttalande2 halsa_sve_2010.pdf [Hämtad 2016-09-18]
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvist Lindholm, S. (2015). The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in
School: Young people’s perspectives and public health discourses. Diss, Linköping:
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I Larsson, S., Lilja, J.,
Manneheimer, K. (red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur, ss 91-128.
Lindström, B. & Eriksson, M. (2011). From health education to healthy learning: Implementing salutogenesis in educational science. Scandinavian Journal of Public Health, 39: 85-92.
Malterud, K. (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning - En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Akademikerförbunder SSR (2016) Novus kartläggning av skolkuratorer.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_skolkur_pdf_v_gotaland_2015_.pdf [2017 -01-04]
Persson, A. & Svensson, K. (2005). Drogförebyggande arbete i skolan: möjligheter
och dilemman. Lund: Studentlitteratur.
Persson, L. (2016). Hälsofrämjande arbete i skolan - Resultat från ett
folkhälsoprojekt. Diss, Karlstad: Karlstads Universitet.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. ss. 220-236.
Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SACO (2016). Kurator.
http://www.saco.se/studieval--karriar/studieval/yrken-a-o/kurator/ [2017-01-04]
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). (2010). Program för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn.
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/program-for-att-forebygga-psykisk-ohalsa-hos-barn/ [2017-01-04]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2015). Elevhälsa: Elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2013). Elevhälsan i skollagen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Elevhälsans uppdrag, främja, förebygga och stödja elevens
utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut (2004). När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas
Svensson, K., Johansson, L., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme –
utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
SVT (2016). Fler stressade barn ökar arbetsbelastningen för skolkuratorer.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/fler-stressade-barn-okar-arbetsbelastningen-for-skolkuratorer [2017-01-04]
Uppdrag Psykisk Hälsa (2016). Vad är psykisk hälsa?
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/vad-ar-psykisk-halsa/ [2017-01-04]
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer i humanistisk
-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-01-04]
Vårdguiden (2012). Tonåringar 13-18 år.
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn-och-unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar/ [2017-01-04]
WHO (World Health Organization). (2014). Mental health. http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2017-01-04]
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Göteborg: Nordstedts.