Fortsatt forskning

Då jag inte lyckades nå ut till samtliga fritidshem och dess personal, utgör de insamlade svaren inte ett representativt urval för den undersökta personalgruppens syn. Det innebär att resultaten endast är giltiga för de personer som deltagit i studien. Trots ovanstående brister menar jag att mitt metodval har uppfyllt målsättningen för studien, då insamlade data har ett värde och faktiskt kan svara på studiens frågeställningar.

7.3 Fortsatt forskning

Den genomförda undersökningen har visat att digital kompetens är en viktig färdighet som eleverna på fritidshemmet behöver träna och utveckla. Studiens relevans är att fritidslärare kan behöva utveckla sin egen digitala kompetens. Dels för att kunna lära ut men också uppmärksamma så att den används regelbundet. Det handlar här om dess betydelse för att utveckla digital kompetens och även att det inte uppstår en digital ojämlikhet mellan eleverna. Fritidslärare behöver också följa vad som händer i det omgivande samhället. Genom att ha haft utgångspunkten i pragmatismens tankar erhålls ett tänkande som är väl lämpat för yrkesutövningen som fritidslärare. Dem förespråkar ett lärande som utgår från elevernas vardag och att det som sker på fritidshemmet inte får/kan var skilt från samhällsutvecklingen.

Studien som har genomförts omfattar en liten population, därför är undersökningens resultat osäkert. Det vore värdefullt om studien kunde skickas ut på nationell nivå för att få ett försvarligt antal svar som skulle även kunna ge ett mer trovärdigt resultat kring frågeställningarna. Det finns många ytterligare intressanta infallsvinklar att undersöka kring digitaliseringen och dess användning på fritidshem. Denna studie är gjord utifrån fritidspersonalens perspektiv. Valda delar av frågorna skulle kunna ställas till eleverna och skolledarna. Därefter skulle en jämförelse mellan respektive grupps svar på frågorna kunna göras för att exempelvis se vilka likheter och skillnader som finns. Ett annat förslag på vidare forskning skulle kunna vara att genomföra någon typ av fallstudie där digitala verktyg används för att arbeta med hälsa och välbefinnande för att motverka riskerna med stillasittande.

8 Referenser:

Alexandersson, Ulla & Swärd, Ann-Katrin (2015). Om lärande och undervisning. Läs- och skrivportalen, Skolverket. :Tematiska arbetssätt och digitala verktyg

Tillgänglig på Internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR064910

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur Andrew K. Przybylski & Victoria Nash (2018).Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. Tillgänglig på internet: http://doi.org/10.1089/cyber.2017.0466

AV – media region Kronoberg (2019) Utlåning av teknik.Tillgänglig på internet:

https://avmedia.kronoberg.se/13303-2/

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3.uppl. Stockholm: Liber Cöster, Mathias & Westelius, Alf (2016). Digitalisering. 1. uppl. Stockholm: Liber Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Johanneshov: MTM

Digitalisering i skolan: dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. (2016). Stockholm: Sveriges riksdag Tillgänglig på Internet:

https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson, Göran (2015). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 (2019). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4 085.pdf

Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift. 1:1, s. 76-95 Tillgänglig på internet: Tillgänglig på Internet:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf

Fransson, Göran, Lindberg, J. Ola & Olofsson, D Anders. (2018). Adequate digital competence – a close reading of the new national strategy for digitalization of the schools in Sweden. Seminar.net, 14(2) Tillgänglig på internet:

Fröberg, Andreas & Raustorp, Anders. (2018) Comparisons of pedometer-determined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reductions in adolescents. Acta Pædiatrica. Tillgänglig på internet: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/apa.14678

Fröberg, Andreas & Raustorp, Anders (2015). Klena bevis för att stillasittande ger kardiometabol ohälsa hos unga »Skräpmat« och sena kvällar framför skärmen del i komplext samband. Läkartidningen. 112 Tillgänglig på Internet:

http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/RE/%5bDERE%5d/DERE.pd

Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS Förlag. Tillgänglig på Internet:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:697395/FULLTEXT01.pdf

Henderson, Sarah & Yeow, Jeff. (2012). IPad in education: A case study of iPad adoption and use in a primary school. Proceedings of the Annual Hawaii International Conference on System Sciences Tillgänglig på internet:

https://www.academia.edu/11449158/iPad_in_Education_A_case_study_of_iPad_adopt ion_and_use_in_a_primary_school

Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en skrivelse om politikens inriktning (2017). Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2017/11/skr.-20171847/ Jensinger, Edward (2017). 12 tankar om skolans digitalisering. Malmö: Gleerups utbildning

Karlsudd, Peter (2019). Swedish Student-Teachers in Digital Activities: Digital Competence Through Development-Oriented Thesis Projects. International Journal of Computer Science & Information Technology (IJCSIT). 11:3 Tillgänglig på internet:

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3412885

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborg: Göteborg University

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/17189

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Läralabbet (2018) Fritidshem - samverkan med skolan. Ur skola. Tillgänglig på internet:

https://urskola.se/Produkter/207090-Larlabbet-Fritidshem-samverkan-med-skolan?cmpid=del:cl:20200105:urskola

Monsén, Frida (2017). Digital kompetens: i skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur

Nilsen, Malin (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf Perselli, Ann-Katrin (2014). Från datasal till en-till-en. En studie av lärares

erfarenheter av digitala resurser i undervisningen. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22695 Perselli, Ann-Katrin & Hörnell, Assar (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn. 37:1, Tillgänglig på Internet:

https://doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007

Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat: att planera och utvärdera. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Regeringen (2017). Stärk digitalkompetens i läroplaner och kursplaner (Pressmeddelande från utbildningsdepartementet). Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/

Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet (Dnr 400–2016:207). Tillgänglig på Internet:

http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisning-i-fritidshemmet/

Sollerhed, Ann-Christin (2019). Skärmar riskerar skada förskolebarns hälsa. Svenska Dagbladet, 9 september. Tillgänglig på internet: https://www.svd.se/skarmar-riskerar-skada-forskolebarns-halsa

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971

Tallvid, Martin (2016). Understanding teachers' reluctance to the pedagogical use of ICT in the 1:1 classroom. Education and Information Technologies, 21(3).

doi:10.1007/s10639- 014-9335-7

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer: inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wineburg, S., McGrew, S., Breakstone, J. & Ortega, T. (2016). Evaluating Information:

The Cornerstone of Civic Online Reasoning. Stanford Digital Repository. Tillgänglig på

internet:

https://stacks.stanford.edu/file/druid:fv751yt5934/SHEG%20Evaluating%20Informatio n%20Online.pdf

Ågren, Ylva (2015). Barns medierade värld syskonsamspel, lek och konsumtion. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Tillgänglig på Internet:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:797123/FULLTEXT01.pdf

1177 Vårdguiden (2019). Barn och skärm tid. Tillgänglig på internet:

https://www.1177.se/Gavleborg/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/en-vag-in-for-psykisk-halsa-0-17-ar/barn-och-skarmtid/

9 Bilagor