Självständigt arbete inom det
fritidspedagogiska området, 15hp.
Digitala verktyg på fritidshem
En kartläggning av användningen i Kronobergs län
Författare: Evelina Stråhle Handledare: Kristina Holmberg Examinator: Lena Glaés-Coutts Termin: VT 2020
Ämne: Didaktik Nivå: Grundläggande Kurskod: 2GN01E
Abstrakt
Title:” Digital tools at leisure homes - A survey of the use in Kronoberg County”
Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.
Nyckelord
Digitala verktyg, Personal på fritidshem, Digitalisering, Digital kompetens
Tack
Jag vill först och främst tacka min handledare för alla tips jag har fått under arbetsgången.
Vidare vill jag tacka de testpersoner som svarade på min enkät och gav mig förslag på ändringar innan enkäten skickades ut. Jag vill också tacka de respondenter som tagit sig tid och svarat på enkäten. Slutligen vill jag tacka min familj och vänner som har varit stöttande under den tid som uppsatsen har skrivits.
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 4
2 Syfte________________________________________________________________ 5 2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 5 3 Tidigare forskning och annan litteratur __________________________________ 6 3.1 Det digitala samhället och barnen ____________________________________ 6 3.2 Fritidshemmets och fritidslärares roll i skolan ___________________________ 7 3.3 Digitala verktyg i undervisningen ____________________________________ 7 3.4 Lärares digitala kompetens __________________________________________ 8 4 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 9 4.1 Pragmatismens syn på kunskap ______________________________________ 9 4.2 Pragmatismens sätt att lära __________________________________________ 9 5 Metod _____________________________________________________________ 11 5.1 Val av metod ____________________________________________________ 11 5.2 Datainsamling och utformning av enkät _______________________________ 11 5.3 Urval __________________________________________________________ 12 5.4 Genomförande __________________________________________________ 12 5.5 Bearbetning och analys ____________________________________________ 13 5.6 Bortfall ________________________________________________________ 13 5.7 Validitet och reliabilitet ___________________________________________ 14 5.8 Etiska överväganden ______________________________________________ 14 6 Resultat och analys av enkät___________________________________________ 16 6.1 Bakgrundsfakta __________________________________________________ 16 6.2 Förutsättningar för digitalisering ____________________________________ 17 6.3 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg ______________________ 18 6.3.1 Pedagogens användning _______________________________________ 18 6.3.2 Elevens användning ___________________________________________ 18 6.4 Utveckling av verksamhet och elevernas kunskaper/färdigheter ____________ 19 6.4.1 Kunskaper som digitala verktyg utvecklar _________________________ 20 6.5 Användning av digitala verktyg - pedagogens perspektiv _________________ 21 6.5.1 Synen på digitala verktyg ______________________________________ 21 6.5.2 Hur verksamheten har påverkats av de nya kraven i läroplanen ________ 21 6.5.3 Pedagogens inställning till nya läroplanen och den egna kompetensen ___ 22 6.5.4 Digitaliseringens möjligheter och risker ___________________________ 23 6.5.5 Kommentarer till enkäten ______________________________________ 24
7 Diskussion __________________________________________________________ 26 7.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 26 7.1.1 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg __________________ 26 7.1.2 Utveckling av verksamhet och elevers kunskaper/färdigheter __________ 26 7.1.3 Digitaliseringens möjligheter och risker ___________________________ 27
7.3 Fortsatt forskning ________________________________________________ 29 8 Referenser: _________________________________________________________ 30
9 Bilagor______________________________________________________________ I 9.1 Bilaga A informationsbrev till rektorer _________________________________ I 9.2 Bilaga B informationsbrev till respondenter ____________________________ II 9.3 Bilaga C enkätfrågor ______________________________________________ III
1 Inledning
Fritidshem i dagens Sverige möter nu elever som redan från väldigt tidig ålder använder digital utrustning i form av mobiler, surfplattor och datorer. Teknik och användningssätt utvecklas hela tiden och det är därför viktigt för nuvarande och blivande fritidslärare att hålla sig uppdaterad för att kunna tillgodose elevernas behov av kunskap/färdigheter i vårt digitala samhälle. I det här arbetet undersöks bland annat hur fritidshem använder sig av digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Förhoppningen är att resultaten ska bidra med kunskaper och förståelse för hur digitaliseringen ser ut och påverkar fritidshemmen.
Fritidshemmets är ett komplement till grundskolan och förskoleklassen, gemensamt utgår skolan från kapitel 1 och 2 i läroplanen. Fritidshemmets egen del är kapitel 4 som belyser att undervisningen ska vara upplevelsebaserat och grupporienterat lärande utifrån elevernas intressen, behov och initiativ (Lgr 11 2019). Vidare ska undervisningen också vara situationsstyrd och erbjuda eleverna på fritidshemmet tid till rekreation, meningsfull fritid samt stöd i elevernas sociala gemenskap och allsidiga kontakter som de skapar på fritidshemmet men även under tiden i skolan (Pihlgren 2017).
De flesta skolor i dagens Sverige har en god tillgång till datorer och lärarnas digitala kompetens att hantera verktygen är relativt hög (Karlsudd 2019). I jämförelse med andra länder i Europa väljer dock svenska lärare att använda informations och kommunikationsteknologi (IKT) i mindre utsträckning än sina europeiska kollegor.
Orsakerna till att användningen begränsas kan vara att utvecklingen som pågår i skolan är komplex och att användningen av digitala verktyg innebär att nya krav ställs. En annan faktor som påverkar är lärarnas inställning gentemot ny teknik då den ses som ett hot mot hur läraren självständigt ska utforma sin undervisning (Karlsudd 2019).
Regeringen har tagit ett beslut som ställer nya krav i läroplanen för att utveckla elevernas digitala kompetens. Tillämpningen av beslutet skulle påbörjas senast den 1 juli 2018 och har alltså varit inarbetat i läroplanen i nästan 2 år. Ändringarna i läroplanen innebär bland annat att programmering ska vara ett tydligt inslag i matematik och teknik, elevernas förmåga att vara källkritiska ska öka, med hjälp av digitala verktyg arbeta med problemlösning och omsättning av idéer, samt arbete med digitala texter, medier och verktyg (Regeringen 2017).
För att stödja digitaliseringsprocessen på nationell nivå i skolan har regeringen tillsatt en kommission. Kommissionens arbete har tagit sin utgångspunkt i fyra olika livsområden där eleverna vistas och där behovet av digital kompetens är viktigt. Dessa fyra livsområden är; utbildning, privatliv, samhällsliv och arbetsliv. Denna utgångspunkt innebär ett nytt sätt att se på kunskap och lärande, då vardagen och de sociala nätverken är en stor del av elevernas lärmiljö (Skolverket 2019).
Utifrån en granskning genomförd av Skolinspektionen (2018) framkommer att undervisning med stöd av digitala verktyg och medier för kommunikation utövas i väldigt liten grad på fritidshemmet. Syftet med användningen var att ge eleverna möjlighet till att utveckla sin kommunikativa förmåga, utforska områden och lösa problem. Av fritidshemmen som uppgav att de arbetar med digitala verktyg fanns en skillnad i användningen mellan äldre och yngre elever. De äldre fick träna på att möta innehåll som handlar om ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang medan de yngre vägleds av personalen kring vilka spel som är mest lämpliga för dem att spela. Enligt rektorer och personal visar rapporten att tillgången av digitala verktyg är begränsad för att
elevgrupperna måste vara små när man väljer att använda dem. Oftast används det i slutet av dagen. Rapporten pekar även på att det finns personal och rektorer som inte är helt positiva till användningen av digitala verktyg, utan menar att den bör begränsas i undervisningen. Det fanns exempel där man satt en maxtid för användningen per vecka.
Det finns också goda exempel på hur undervisningen kan utövas med digitala verktyg. I rapporten nämns bland annat att surfplattor används vid fritidslärarens dokumentation av arbetet. Vidare anges att surfplattor är ett hjälpmedel vid utforskandet av naturen genom att den användes att filma fåglar för att sedan utifrån filmen skriva en faktatext.
Sammanfattningsvis innebär de nya kraven i att användningen av digitala verktyg är en betydelsefull del i fritidshemmets verksamhet som behöver vara närvarande i det dagliga arbetet för att utveckla elevernas digitala kompetens. Vid de tillfällen fritidsläraren arbetar med digitala verktyg är det också viktigt att tillsammans med eleverna utforskar dess möjligheter/risker samt vilka användningsområden det kan ha i lärandet.
2 Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga vilken kunskap användningen av digitala verktyg bidrar till inom fritidshemmets verksamhet. Det innebär att en nulägesbeskrivning genomfördes av statusen kring digitala verktyg och digital kompetens på fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är de nya krav som ställs i läroplanen för att utveckla elevernas digitala kompetens och fokus är hur digitala verktyg används av lärare och elever i vardagen och hur verksamheten påverkas.
2.1 Frågeställningar
• Hur arbetar lärare och elever med digitala verktyg på fritidshemmet?
• Vad har användningen av digitala verktyg bidragit till för att utveckla verksamheten och elevernas kunskaper/färdigheter?
• Vilka möjligheter respektive risker upplever lärarna är förknippad med användningen av digitala verktyg på fritidshemmet?
3 Tidigare forskning och annan litteratur
I detta avsnitt görs en redogörelse för den litteratur och forskning jag tagit del av inför och under genomförandet av denna studie. Inhämtade kunskaper har varit viktiga utgångspunkter för studiens problemformulering och framtagandet av enkätfrågor. En stor del av den forskning som refereras till i avsnittet avser digitaliseringen inom skola och förskola, då tillgången för studier som behandlar fritidshem varit begränsad. Jag menar dock att forskningen och slutsatserna från dessa studier även är relevanta för fritidshem.
3.1 Det digitala samhället och barnen
Eleverna som är på fritidshem idag tillhör den tredje digitala generationen och det innebär att de har levt hela sina liv där smartphones, surfplattor, sociala medier och ständig uppkoppling till internet är en självklar del av deras vardag (Cöster & Westelius 2016).
Nilsen (2018) pekar på att det finns en problematik att lärare tar för givet att barn födda inom en viss tidsperiod också har stor erfarenhet och intresse för digital teknologi. Detta kan leda till att läraren överskattar elevernas faktiska digitala kompetenser och använder den digitala teknologin på ett sätt som inte blir bra. Förväntningar på att använda digitala verktyg kommer från eleverna själva samtidigt som det ställs krav i läroplanen på att utveckla digital kompetens. Det innebär att det finns påtryckningar att införa och använda digital teknologi i fritidshemmet. Nilsen (2018) menar att det finns risker när användningen blir ett självändamål då förskola och skola okritiskt hoppar på olika digitala trender eftersom syftet med användandet inte är helt klarlagt.
I Sverige förutsätts att alla elever som går i grundskolan har tillgång till digital teknologi i sitt hushåll. Detta kan dock inte tas förgivet, därför är det viktigt att målsättningarna som formulerats i läroplanen för digitaliseringsarbetet fullföljs. Det handlar om att uppnå en hög digital kompetens för samtliga elever så att den stödjer deras kunskapsutveckling och likvärdighet (Nilsen 2018). Likvärdighetsaspekten blir extra viktig där tillgången på digital teknologi är ojämn bland eleverna. Samuelsson (2014) har tittat på begreppet digital ojämlikhet och liknar det vid den situation som råder vid social ojämlikhet. Hon menar att alla elever måste få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens oavsett tidigare förkunskaper så att de kan fungera i och påverka samhället, härigenom uppnås digital jämlikhet.
En fråga som har förekommit i den allmänna debatten är barns ökade tid framför skärmar och hur den leder till stillasittande barn (Sollerhed 2019). Det finns forskning som tydligt visar att svenska barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat sedan år 2000 och orsaken som pekats ut är barn och ungdomars ökade tid framför skärmar (Raustorp &
Fröberg 2018). Utifrån ett annat perspektiv på ämnet finns sidor på 1177 vårdguiden (2019) som behandlar ämnet ”Barn och Skärmtid” och hur föräldrar ska förhålla sig till skärmanvändningen. Det finns således en oro för att digitaliseringen kan innebär en ökad risk för en sämre hälsa bland barn. Annan forskning som har gjorts av Fröberg och Raustorp (2015) visar emellertid att sambandet mellan stillasittande barn och att de utvecklar övervikt/fetma är svagt.
Ett annat fenomen som är kopplat till den ökade digitaliseringen i samhället är att det numera finns många olika nyhetskällor utöver de etablerade medierna. Det innebär att eleverna på fritidshemmet kan möta information som både kan vara felaktig, missvisande eller skriven utifrån ett särskilt syfte. En studie gjord av Wineburg, McGrew, Breakstone
att på ett korrekt sätt värdera källor på internet. Fritidspersonal tillsammans med lärarna i skolan har här en mycket viktig uppgift i att lära ut om att vara källkritisk och att eleverna får en möjlighet att träna på detta. Detta är också en av de kunskaper/färdigheter som den nya läroplanen Lgr 11 (2019) särskilt pekar ut genom att elevernas källkritiska förmåga ska stärkas.
3.2 Fritidshemmets och fritidslärares roll i skolan
För att sätta in användning av digitala verktyg i ett sammanhang redogörs här ett antal tankar kring vilken roll som fritidshemmet och fritidslärare har i skolan. Utgångspunkten för både skolan och fritidshemmet är kapitel 1 och 2 i läroplanen. Fritidshemmet har utöver det även sitt eget kapitel. Perselli & Hörnell (2019) har visat i en studie hur fritidshemmet kompletterar skolan i olika ämnen. Resultateten i studien kom fram till att kompletteringen skedde inom fyra olika kategorier. Den första kategorin benämns - att samverka, och pekar på att samverkan är en viktig förutsättning för att fritidshemmet överhuvudtaget ska kunna vara ett komplement till skolan. Andra kategorin handlar om - att arbeta i klass och ger en förståelse för hur fritidsläraren genomför kompletteringen över hela skoldagen. Att praktiskt tillämpa är den tredje kategorin där fritidsläraren ger uttryck för att de ger eleverna möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i praktiken när eleverna är på fritidshemmet. Avslutande fjärde kategorin – att erbjuda det skolan saknar, handlar om att fritidsläraren kan komplettera skolan genom att utgå från elevernas intressen och erbjuda aktiviteter som utvecklar andra typer av kunskaper. Ett exempel där samverkan mellan klasslärare och fritidspedagog blivit bra redogörs för i läralabbets film:
Fritidshemmet - samverkan med skolan (2018). På Töjnaskolan i Sollentuna bjuds fritidspedagogen tidigt in i klassrumssituationen och planeringsstadiet av klassläraren.
Detta är för att bättre kunna anpassa undervisningen inom olika ämnesområdena för eleverna. Att på detta sätt samverka inom ett ämnesområde ger en möjlighet att utveckla flera kunskaper samtidigt. Skolan står för det teoretiska och fritidshemmet för det praktiska och kreativa med hjälp av exempelvis digitala verktyg.
Frågan är om fritidshemmet har bättre förutsättningar att utnyttja de digitala verktygens möjligheter än den obligatoriska skolan med hänsyn till att fritidshemmet är friare i sin roll att välja innehåll? Fritidshemmet ska enligt sitt uppdrag i större omfattning utgå ifrån elevernas intressen. Ågren (2015) visar i sin avhandling att medier utgör en stor och betydande del av elevernas vardagsliv. Det betyder att olika medier är elevernas naturliga referensramar och de skapar därmed gemensamma plattformar för elevernas lek och samtal. Personalen på fritidshemmet behöver således vara intresserande och lyhörda för trender som kommer och går bland eleverna. Vid dessa situationer behöver en värdering göras av personalen både för att se om det är lämpligt men också om det finns möjlighet till lärande.
3.3 Digitala verktyg i undervisningen
I forskningsgenomgången förekom ofta begreppet informations – och
kommunikationsteknologi (IKT). Att använda IKT i undervisningen handlar om att utnyttja tidsenlig teknik i lärandet exempelvis; datorer, läsplattor, ljudböcker, talsyntes och internet. Fördelarna som lyfts fram är att de kan stödja och motivera eleverna utifrån deras egna förutsättningar och behov då flera olika typer av medier kan
kombineras i undervisningen. Ambitionerna att använda olika tekniska verktyg i skolan har funnits länge och redan under 1980-talet påbörjades införandet av IKT i
undervisningen utifrån en regeringsproposition. Förväntningar från staten har därmed funnits på att IKT ska kunna förändra undervisningen på ett positivt sätt (Fransson,
Lindberg & Olofsson 2018). Forsling (2011) visar i sin studie att de förskolor som är aktiva i arbetet med IKT och medier har utvecklat en bra kompetens och tydliga mål för hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas. En viktig förutsättning enligt Forsling är också att pedagogen ser möjligheterna med interaktiva lärandemiljöer för att barnen ska utvecklas inom området.
Digitala verktyg bjuder in till många möjligheter men vad är det för lärande som sker när elever och lärare använder digitala verktyg. Nilsen (2018) har gjort en studie kring hur barn och pedagoger i förskolan interagerar med varandra vid användandet av digital teknologi. Utifrån studiens frågeställningar kan användandet bland annat ses utifrån en institutionell kontext. Det innebär att det finns olika syften och användningssätt för teknologierna. Avgörande för hur användningen sker är om det är pedagogen eller barnen som tagit initiativ. För barnen i studien används teknologin framförallt som ett redskap för underhållning, lek, spel och avkoppling.
Klerfelt (2007) har också tittat på vad det är för lärande som digitala verktyg kan bidra till i förskola, skolan och fritidshemmet när barn arbetar med berättande. Hennes analys visar vad mötet mellan skolan och mediakultur tar sig för uttryck i samspelet mellan barn och pedagoger. Vidare visar studien att pedagogen ska vara nyfiken på barnens mediakultur och låter den komma till uttryck i undervisningen. Barnen behöver också stöd i sin tolkning av budskapen från medierna som de använder i sina berättelser.
3.4 Lärares digitala kompetens
Europaparlamentet lyfte begreppet livslångt lärande redan 2005 för EU:s medborgare. En av de kompetenser som nämns i detta sammanhang är digital kompetens som innebär att människor på ett säkert och kritiskt sätt använder informationssamhällets teknik i såväl arbetsliv, på fritiden och för kommunikationsändamål (Forsling 2011). Att skolorna har försetts med digital utrustning i ganska stor omfattning råder det ingen tvekan om, men tillgången på digitala verktyg innebär inte per automatik att den blir använd på ett ändamålsenligt sätt (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). Det krävs också insikt om att arbetssättet i undervisningen kan behöva förändras för en framgångsrik användning i verksamheten.
För att kunna lära ut digital kompetens måste läraren själv också besitta denna kompetens.
Utveckling av digital kompetens har enligt Forsling (2011) visat sig ske i växelverkan.
Hon beskriver att många barn har kunskap som är bättre än förskollärarnas och menar att barnen och förskollärarna kan utveckla en digital kompetens tillsammans i olika typer av medialekar. Utvecklingen i den digitala världen går snabbt och nya möjligheter utvecklas hela tiden. I denna situation kan det vara svårt för läraren att både hinna upptäcka, värdera och förhålla sig till den. Perselli (2014) har visat i en studie kring lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisning att bristen på tid är en faktor som påverkar möjligheten för läraren att utveckla sin egen kunskap att hitta bland digitala resurser på internet.
Konsekvensen av tidsbrist blir att lärarna inte kan utveckla sin kompetens kring digitala verktyg och digitalisering. Tallvid (2016) har identifierat fem olika argument som lärarna för fram när det gäller att arbeta med bärbara datorer i klassrumsmiljön. En av dessa är avsaknad av teknisk kompetens och då menar han hur digitala läromedel ska hanteras men även vad läraren gör när det uppstår tekniska problem.
4 Teoretiskt ramverk
Den teoretiska referensram som används i studien presenteras i detta avsnitt. Det är iklädd dessa ”glasögon” som jag har betraktat, försökt att förstå och analyserat det insamlade empiriska materialet.
Användningen av digitala verktyg handlar om att eleverna ska utveckla en digital kompetens. Användningen av ett digitalt verktyg kan ses som en praktisk handling för att utföra eller kommunicera något. Lärandet uppstår därmed i interaktion mellan teori och den praktiska handlingen, ”Learning by doing”. Detta uttryck har sitt ursprung från tankar framförda av John Dewey ett namn förknippat med den filosofiska traditionen kallad Pragmatismen (Alexandersson & Swärd 2015).
John Dewey (1859–1952) var en amerikansk filosof som under en lång tid har varit en betydelsefull tänkare för grundläggande filosofiska förutsättningar inom pedagogikens område. Han förde fram många argument för skolans betydelse för samhällsutvecklingen som står sig än idag. Av många betraktas han som lärarprofessionens ”husgud” (Hartman, Roth & Rönnström 2003).
4.1 Pragmatismens syn på kunskap
Pragmatismen tar sin utgångspunkt i intresset för hur kunskaper fungerar för människor i deras vardag. Kunskap är sådant som människor har användning av och som hjälper dem att hantera problem och situationer de möter. Kunskapsbegreppet inom pragmatismen innebär att det inte går att skilja på teori och praktik utan dessa är integrerade delar av människors handlingar. Teori utgörs av reflektioner och idéer medan praktik finns i allt som människor gör. Av denna anledning menar Dewey att sinnliga upplevelser genom kreativa handlingar är viktig för kunskapsutvecklingen. Dewey menar att det bör finnas en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och vad barn upplever i sin vardag.
Elevernas liv utanför skolan får inte vara en sak och den undervisning som sker något helt annat. I sitt resonemang pekar han på relationen mellan hur undervisningen genomförs, hur skolan som helhet fungerar och hur samspelet med det omgivande samhället ser ut.
Deweys perspektiv är att individen är en samhällsmedborgare som ska känna till de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna leva ett bra och bidragande liv i ett demokratiskt samhälle (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Skolans undervisning måste därmed vara flexibel och anpassas till aktuella förändringar i samhället (Alexandersson
& Swärd 2015).
4.2 Pragmatismens sätt att lära
Språket är det främsta redskapet för att barn ska kunna tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter som inte är konkreta. För att individens erfarenheter ska kunna byggas på måste vi kommunicera med andra och det är genom språket som vi kan förstå och analysera världen. Språket är således kunskapsbäraren och medium för undervisningen.
Att förmedla kunskaper genom språk och kommunikation är centralt i undervisningen enligt Dewey, men den får inte enbart ske genom att läraren föreläser i klassrummet. En skillnad ska också göras mellan att ha fakta/information om något och att lära sig något.
Detta resonemang är kopplat till hans kritik att barnen mekaniskt ska ta till sig och minnas fakta/information. Det handlar här om frågeställningen avseende om lärandet ska vara en slutprodukt eller en process (Lundgren, Säljö &Liberg 2017). Deweys uppfattning är att lärande ska ses som en process. Denna innefattar momenten; observation, handling, erfarenhet och begrepp. Genom processen konstruerar eleverna själva kunskap snarare än att den ges av någon annan (Alexandersson & Swärd 2015).
Deweys synsätt innebär att skolan varken kan eller ska vara en bärare av all den kunskap som finns tillgänglig (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Detta är extra påtagligt i den tid vi lever i nu som präglas av en väldigt stor mängd kunskaper och information via internet.
För att kunna hantera denna situation är svaret, enligt Dewey, att människor måste bli förtrogen med processen genom vilken utveckling av kunskap sker. Lärandet kan liknas vid hur vetenskap och forskning bedrivs – utifrån ett problem skaffa sig forskaren information och fakta. Därefter organiseras fakta/information för att komma till klarhet om problemet. I denna process kan en situation uppstå som innebär att det som vi såg som ett faktum inte stämmer, utan vi måste ompröva våra tankar. Genom ett systematiskt arbete fördjupar vi sedan vår förståelse och slutligen kommer vi fram till en lösning på problemet eller hur vi ska förhålla oss till det. Detta är lärande enligt Dewey (Lundgren, Säljö & Liberg 2017).
Deweys syn på kunskap och lärande knyter an till fritidshemmets uppdrag om att det ska vara upplevelsebaserat, utgå ifrån elevernas intresse och att fritidshemmet som komplement till skolan kan erbjuda eleverna en möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i praktiken (Lgr 11 2019). På samma sätt kan begreppet digital kompetens ses utifrån Deweys tankar om kunskap och lärande. Digitaliseringen finns i samhället och är en betydelsefull del i barns vardagsliv. Användningen av digitala verktyg innebär att en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper görs. Dessa är viktiga komponenter för att kunskapsutveckling ska kunna ske enligt pragmatismen.
5 Metod
I kommande avsnitt ges en beskrivning för de val som har gjorts gällande metod, hur datainsamlingen konstruerats och genomförts. Vidare tas i avsnittet upp hur urval, bearbetning och analys gjorts för att därefter föra ett resonemang kring studiens bortfall.
Avslutningsvis redogörs för studiens validitet och reliabilitet samt det forskningsetiska övervägande som har beaktas i studien.
5.1 Val av metod
Vilken metod som väljs för en studie ska styras av syftet med studien och de frågeställningar som ska besvaras (Ejlertsson 2015). Denna studie handlade i första hand om att genomföra en kartläggning av hur användningen av digitala verktyg ser ut och skulle ge svar som innebar kvantifieringar av olika aspekter kring digitalisering på fritidshem. Av denna anledning valdes en kvantitativ ansats för studien. Enligt
Denscombe (2018) är fördelen med kvantitativa data att den kan besvara frågor som;
hur många, hur ofta, vilken andel och i jämförelse med. I en situation där vi vill få information genom att människor aktivt besvara frågor finns två huvudsakliga
datainsamlingsmetoder; intervju och enkät (Ejlertsson 2015). Den datainsamlingsmetod som ansågs mest lämplig för denna studie var att genomföra en enkätundersökning då den innebar en möjlighet att på kort tid nå ut till den personal som är verksam i fritidshemmet. Fördelen med att gå ut brett i undersökningen är att resultaten kan bli mer representativa för personalgruppens syn på användningen av digitala verktyg och hur den påverkar.
5.2 Datainsamling och utformning av enkät
Datainsamlingen för studien genomfördes genom utskick av en webbenkät. Valet att använda en webbenkät och inte en postenkät var given med hänsyn till att frågeställningen handlade om digitalisering, dessutom spelade kostnads- och tidsaspekten roll för valet.
Det som anges som nackdel för webbenkät jämfört med en traditionell postenkät är att svarsfrekvensen normalt blir lägre (Bryman 2016).
Med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor har 21 frågor/påstående formulerats (se bilaga C). Vid utformningen av enkäten ställs jag som forskare inför valet att använda slutna och/eller öppna frågor. I den slutliga versionen av enkäten som skickades ut var i stort sett samtliga frågor utformade med fasta svarsalternativ s.k. slutna frågor. Fördelarna som lyfts fram för enkäter som bygger på slutna frågor enligt Bryman (2016) är bland annat att de är enkla att besvara, möjligheten till jämförbarhet ökar och att bearbeta svaren blir lättare. Den främsta nackdelen med fasta svarsalternativ som Bryman pekar på är att det kan vara begränsande, då respondenten kanske vill lämna ett annat svar och på så sätt går undersökningen miste om att fånga upp alternativa synpunkter kring det studerande fenomenet. För två av frågorna i enkäten fanns det dock möjlighet för respondenten att lämna ett eget svar. Syftet med att även använda några öppna frågor var att kunna få svar där fritidspersonalen använder sina egna ord i beskrivningen kring digitaliseringen på fritidshemmet samt få en möjlighet att ”fånga upp” tankar som inte rymdes i de fasta svarsalternativen, vilket är några av de styrkor som anges för att arbeta med öppna frågor (Bryman 2016). Enkäten har i sin omfattning varit relativt begränsad. Förhoppningsvis har det medfört att de respondenter som påbörjat enkäten också har slutfört den.
Denscombe (2018) anger att långa komplicerade enkäter medför en stor ”svarsbörda”
som kan påverka hur fullständigt ett frågeformulär bli besvarat.
5.3 Urval
Det är vanligtvis svårt att genomföra en totalundersökning som omfattar samtliga som en studie vill undersöka, varför ett urval måste göras bland de som ska studeras och sedan rikta frågorna till de utvalda (Eliasson 2010). För kvantitativa studier är sannolikhetsurval ett vanligt urvalsförfarande och det beror på att den information man får från ett slumpmässigt urval går att generalisera och dra slutsatser om för hela den undersökta populationen (Bryman 2016). Då syftet med denna studie har varit att göra en kartläggning över hur digitala verktyg används på fritidshem i Kronobergs län utgörs populationen av all personal som arbeta på fritidshem i Kronoberg. En förfrågan gick ut till rektorerna på skolorna i länet för att få ett godkännande och kontaktuppgifter till personal på fritidshemmen. I detta steg skedde ett urval som var utanför min kontroll, då vissa avböjde och andra inte svarade alls. Utifrån rektorernas godkännande gick sedan enkäten ut till personalen på fritidshemmen. Urvalsförfarandet för studien kan därmed bäst beskrivas som ett bekvämlighetsurval, de kontaktuppgifter som fanns tillgängliga för mig fick bli omfattningen och urvalet. Nackdelen att använda denna typ av icke- sannolikhetsurval är att det inte är möjligt att generalisera resultatet av svaren (Bryman 2016).
5.4 Genomförande
För att nå respondenterna togs en inledande kontakt via mejl med samtliga rektorer för grundskolorna i Kronobergs län. I mejlet fanns en beskrivning av syftet med undersökningen och en förfrågan om de kunde tänka sig låta sin personal vara delaktiga i undersökningen. Ett sätt att påverka svarsfrekvensen för en undersökning är att göra ämnet intressant för respondenterna och visa att deras deltagande kan göra skillnad (Denscombe 2018). Att inhämta ett godkännande från rektorerna var därför viktigt, då ett godkännande från dem också förväntades förmedla att undersökningen hade en betydelse.
I brevet ställdes också frågan om att få tillgång till e-postadressen till berörd personal.
Totalt skickades mejlet ut till 77 rektorer. Arbetet med att utforma enkäten pågick under tiden som den första förfrågan till rektorerna hade gått i väg. Då svarsfrekvensen efter det första utskicket inte var särskilt stort, skickades det ut en påminnelse efter två veckor. För att öka svarsfrekvensen är påminnelse en viktig åtgärd för att följa upp uteblivna svar (Denscombe 2018). Påminnelsen hade en viss effekt.
Efter att enkäten hade blivit godkänd av min handledare skickades den ut till ett antal testpersoner för att få ett kvitto på att formulerade frågor fungerade och att det var möjligt att analysera inkomna svar. Bryman (2016) menar att det är bra att genomföra en pilotstudie för att säkerställa att frågorna fungerar och att undersökningen i sin helhet kan bli bra. Det är särskilt viktigt då det handlar om en enkätundersökning eftersom det inte finns möjlighet att reda ut eventuella oklarheter. Testpersonerna fick besvara enkäten och ge återkoppling på deras upplevelse av den. Efter utvärdering av testet och några korrigeringar skickades enkäten slutligen ut till den egentliga målgruppen som var personalen på fritidshem. Till enkäten bifogades ett informationsbrev (se bilaga B) där en beskrivning fanns kring varför jag vill genomföra undersökningen för deras verksamhet och det valda ämnet. Information lämnades också kring förutsättningarna för enkäten som till exempel att undersökningen är frivillig och hänsyn tas till konfidentialitetskravet.
Åtgärden med en påminnelse efter två veckor användes även för utskicket till respondenterna och den innebar att svarsfrekvensen ökade med ytterligare cirka 44% (18 stycken). Totalt inkom därmed svar från 59 personer.
5.5 Bearbetning och analys
För att bearbeta inkomna svar har Excel använts som verktyg. Arbetet har genomförts genom att skapa en pivottabell som har gett möjlighet till att kombinera data utifrån olika svarsalternativ. Andra funktioner som använts för sammanställningen är olika filtreringar och sorteringar. Framtagandet av de diagram som presenteras i studien har också gjorts med hjälp av Excel. Då enkäten också innehöll två öppna frågor har även en innehållsanalys genomförts. Innehållsanalys är ett sätt att kvantifiera innehållet i texter genom att utarbeta kategorier som sedan används för analysen av texten (Denscombe 2018). Kategoriseringen byggde generellt på läroplanen samt specifikt de förändringar som lyfts fram i den nya skrivningen kring att stärka digital kompetens.
5.6 Bortfall
Idealet för en undersökning är naturligtvis att samtliga tillfrågade personer i enkäten också lämnar sitt svar för att få en så komplett bild av forskningsfrågan som möjligt.
Utvecklingen för enkätundersökningar visar dock att deltagandet har minskat betydligt de senaste decennierna (Ejlertsson 2015). Svarsfrekvensen påverkas i stor utsträckning av hur undersökningen genomförs, hur respondenterna kontaktas och vad den handlar om (Denscombe 2018). Utifrån förutsättningarna för studien har den genomförts på ett sätt som ska främja en bra svarsfrekvens genom att först ta kontakt med ledningspersoner på skolorna för att härigenom förankra undersökningen. Ämnesområdet i sig bör sedan ha varit motiverande för respondenterna, då det är en del av deras vardag och det finns uttalade målsättningar i läroplanen om att utveckla användningen av digitala verktyg i skolan.
Vägvalen som gjorts för studien visar sig dock inte har varit helt lyckosamma. Av totalt 77 tillfrågande rektorer erhölls kontaktuppgifter från 26 stycken, vilket innebär ett bortfall på hela 66 %. Eftersom detta endast var det första steget i undersökningen för att nå de egentliga respondenterna, är det svårt att uttala sig om hur svarsfrekvensen för undersökningen totalt hade kunnat bli om jag lyckats få direkt kontakt med respondenterna. En av orsakerna till den låga svarsfrekvensen bland rektorerna kan ha varit att rubriken i förfrågan har missuppfattats och tolkats som att enkäten var riktad till dem. Jag misstänker att rektorer får ganska många förfrågningar om att delta i olika enkäter under ett år och det finns en risk att det infinner sig en enkättrötthet hos dem som göra att studentenkäter lätt sorteras bort i deras prioritering. En försvårande omständighet är att förfrågan gick ut ungefär samtidigt som skolorna hamnade i en osäker situation kring hur Corona pandemin skulle hanteras i grundskolan.
Totalt skickades enkäten slutligen ut till 138 personer inom fritidshemmen i Kronobergs län. Sammanlagt inkom 59 svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 42,8 %. Det externa bortfallet var därmed ganska stort. Ett stort bortfall medför att det blir svårt att tolka resultaten och möjligheten till att generalisera minskar (Ejlertsson 2015).
Undersökningen har också haft s.k. internt bortfall d.v.s. respondenter har valt att inte besvara enstaka frågor (Ejlertsson 2015). Totalt fanns det tio frågor/påståenden med fasta svarsalternativ som drabbades av denna typ av bortfall. Det interna bortfallet var störst för påståenden som handlade om; Eleverna använde digitala verktyg till (se diagram 4) och då särskilt påståendet; Eleverna använder digitala verktyg för att- Söka fakta. Här var bortfallet 10 % (6 stycken). En vanlig orsak till att respondenten väljer att hoppa över/
inte besvara en fråga är att de upplever den svår eller att den är av för personlig karaktär.
Min bedömning för det aktuella påståendet är att ingen av dessa orsaker bör ha varit
förklaringen. Möjligtvis kan respondenterna ha ansett det svårt att svara för elevernas räkning. För övriga frågor/påstående var bortfallet mellan 3 % - 7 % och tillskrivs helt enkelt att respondenterna har missat att ange ett svar.
5.7 Validitet och reliabilitet
Med den här uppsatsen har min ambition varit att ta fram intressant och relevant studentforskning som bygger på data av bra kvalitet. För att kunna bedöma kvalitet i forskning är validiteten i data och metodens reliabilitet viktiga delar i kvantitativ forskning (Denscombe 2018). Allmänna validitetskriterier handlar om att kunna visa/pröva att studiens resultat är trovärdiga, att de går att lita på och att de går att bekräfta (Allwood och Erikson 2017). Frågeställningarna i syftet har varit min utgångspunkt för att konstruera enkäten. Med denna koppling och att jag har riktat mig till personal som arbetar på fritidshem ökar sannolikheten för att den data som samlats in också är relevant för studiens forskningsfrågor. Den låga svarsfrekvensen ser jag dock som ett problem vad det gäller om data verkligen bringar någon större klarhet i mina forskningsfrågor, då den handlade om att kartlägga användning för hela länet. Vidare kan valet av att använda fasta svarsalternativ ha verkat begränsande och då lyckas inte studien riktigt ge den kompletta/”sanna” bilden över hur användningen ser ut, hur den bidrar och vilken syn fritidspersonalen har på digitala verktyg.
För att studiens resultat ska vara trovärdigt har jag varit noga med att försöka förhålla mig objektiv och inte låta mitt eget omdöme vara styrande när jag genomfört analysen av data, vilket ibland framförs som ett problem vid kvantitativa analyser (Denscombe 2018).
Analysen har gjorts med stöd från teori, litteratur och tidigare forskning för att i så liten utsträckning som möjligt påverkas av min egen syn på den aktuella frågan.
Reliabilitet är ytterligare ett begrepp som används för att kunna bedöma kvalitet i forskningsresultat och handlar om tillförlitligheten i ett frågeinstrument eller för en enskild fråga (Ejlertsson 2018). Verktyget som används ska kunna samla in data på ett neutralt och konsekvent sätt (Denscombe 2018). Instrumentet för datainsamlingen har varit en webbenkät. Utformningen av enkäten har genomförts på ett noggrant sätt med ett resonemang kring varje fråga för vilken typ av svarskonstruktion som bäst besvarar frågan/påståendet med minsta möjliga chans till att frågan missuppfattas av respondenten.
Enkäten har också fått provas av ett antal testrespondenter med gott resultat. Min bedömning är att webbformuläret skulle kunna användas i annan motsvarande undersökning och ge samma svar på de enskilda frågorna/påståenden.
5.8 Etiska överväganden
Det finns fyra huvudkrav som är nödvändiga att förhålla sig till vid forskning för att se till att integriteten för de personer som ingår i studien säkerställs. Dessa är;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2011). Vid genomförandet av studien har dessa etiska riktlinjer varit vägledande. För att uppfylla informationskravet skickades samtidigt med enkäten ett följebrev där syftet med studien beskrevs. Av följebrevet framgick även att deltagandet för respondenten var frivilligt samt att deras svar var anonyma och skulle hanteras så under hela arbetet med studien. Genom att lämna denna information följdes de etiska riktlinjerna vad det gäller samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Det fjärde kravet gäller nyttjandekravet och innebär att den information som samlas in bara får användas för forskningsändamålet. Då studien genomfördes som en del i ett självständigt arbete
använts i detta syfte. Insamlad information har raderats när studien slutfördes. Uppsatsen kommer också att publiceras i DiVA-portalen. Det innebär att arbetet följer en vedertagen princip för forskning, då publicering är en integrerad och viktig del i forskningsprocessen (Vetenskapsrådet 2017).
6 Resultat och analys av enkät
I följande avsnitt presenteras resultat av inkomna enkätsvar. Löpande görs också mindre analyser. Enkäten var uppdelad i ett antal huvudområden (se bilaga C) och redogörelsen nedan följer samma struktur. I avsnittet benämns samtlig personal på fritidshemmen som pedagoger.
6.1 Bakgrundsfakta
Syftet med enkäten har varit att göra en kartläggning. I dessa sammanhang kan det vara intressant att titta på olika mönster kopplade till bakgrundsfakta såsom, ålder, kön och kommun. Då antalet svar är alldeles för lågt har jag valt att inte göra korrelationsanalyser med bakgrundsfakta som grund. För att ändå ge en översiktsbild av respondenterna, presenteras här den bakgrundsfakta som samlades in.
Diagram 1: Bakgrundsfakta som visar respondenternas kön, ålder, befattning och kommun i antal.
Könsfördelningen speglar väl den officiella statistiken som gäller anställda på fritidshem det vill säga att en större del utgörs av kvinnor (Skolverket 2019). När det gäller åldern återfinns den största antalet i åldersgrupperna 31–40 och 41–50 år. Respondenterna utgörs
12
17 16 9
5
Åldersfördelning, antal
-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61- år 40
19
Fördelning kön, antal
Kvinna Man
33
7 6 6 5
2
FRITIDSLÄRARE FÖRSKOLLÄRARE BARNSKÖTARE ELEVASSISTENT FRITIDSLEDARE EJ PEDAGOG.UTB
Befattningar, antal
3
11 11
5 6
2
11 10
ALVESTA LESSEBO LJUNGBY MARKARYD TINGSRYD UPPVIDINGE VÄXJÖ ÄLMHULT
Antal svar per kommun
antal svar från respektive kommun som framgår av diagrammet ovan blev detta inte fallet.
Från två av kommunerna var svarsfrekvensen mycket låg.
6.2 Förutsättningar för digitalisering
I denna del av frågeställandet ville jag undersöka vilka förutsättningar som fanns på fritidshemmen för att kunna arbeta med digitala verktyg och i vilken omfattning användandet skedde. I regeringens digitaliseringsstrategi framgår att tillgången på digitala verktyg är en viktig förutsättning för skolans digitalisering (Regeringskansliet 2017). Den inledande frågan var – Använder ni digitala verktyg? Trots att alla har svarat att fritidshemmet hade tillgång till digitala verktyg, var det två som svarade nej på denna fråga. Då frågeformuläret inte innehöll någon fråga om varför, har jag ingen förklaring till orsaken att de valt att inte arbeta med digitala verktyg.
Totalt sett är fritidshemmen i studien väl utrustade med digitala verktyg. Framförallt finns det läsplattor, datorer och projektorer. I gruppen övrigt/kompletterande utrustning ingår svar där eleverna har egna datorer/läsplattor som får användas på fritidshemmet. Andelen som har tillgång till programmeringsverktyg är strax över en tredjedel. En faktor som kan spela roll för denna typ av utrustning är att den är relativt dyr men å andra sidan finns det möjlighet att under en begränsad tid låna utrustning från AV-media Kronoberg (2019).
Användningen ställer dock krav på kunskap hos pedagogen för att det ska bli en bra lärsituation. Kravet på kompetens kan vara en förklaring till att denna typ av utrustning inte används i så stor utsträckning. Motsvarande problem påvisar Tallvid (2016) när det gäller användning av bärbara datorer i klassrumsmiljö.
Diagram 2: Tillgången på olika digitala verktyg på fritidshemmet.
Att läsplattor är den vanligaste utrustningen som finns på fritidshemmen skulle kunna bero på de åsikter som redogörs för i en studie av Henderson och Yeow (2012), där lärare uttrycker att surfplattor är ett användbart verktyg i undervisningen då de har en praktisk storlek, är portabla och inte kräver ytterligare tillbehör. Förklaringen till att datorer också är vanligt förekommande på fritidshemmen kan bero på att denna utrustning har funnits en längre tid på skolorna och är därmed etablerad.
Om ett mått på digitalisering är hur man lyckats implementera nya verktyg, går det att påstå att den har varit lyckosam för fritidshemmen som ingått i studien. Dock handlar implementering också om hur verktygen anammas av användaren och då är frågor som hur ofta tekniken används och inom hur många och vilka områden mer relevanta (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018).
16%
25%
36%
48%
70%
71%
95%
ÖVRIG/KOMPLETTERANDE UTRUSTNING KAMERA PROGRAMMERINGSVERKTYG MOBILTELEFON PROJEKTOR DATORER LÄSPLATTOR
Vilken typ av utrustning finns på fritidshemmet
Användningen av digitala verktyg på fritidshemmet är relativt omfattande. Kopplat till Deweys resonemang att skolan ska spegla utvecklingen i samhället detta (Lundgren, Säljö
& Liberg 2017) fanns en förväntan att fler hade svarat enligt alternativet varje dag. Av de tillfrågade svarar 46% att de använder digitala verktyg varje dag eller flera gånger i veckan. Hela 22% svarar att användningen sker mer sällan.
Diagram 3: Omfattningen av användningen avseende digitala verktyg.
6.3 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg
I denna del försöker studien med hjälp av olika påståenden ta reda på hur personal och elever arbetade med digitala verktyg. En faktor som påverkar användningen är vems intresse som är styrande. Fritidsverksamheten ska i stor utsträckning utgå ifrån eleven, men även hitta en bra balans så att läroplanens målsättningar kommer till utryck.
6.3.1 Pedagogens användning
Pedagogens användning avser framförallt pedagogisk dokumentation och planering av verksamheten. Över 80% instämmer helt och hållet eller till stor del att de använder digitala verktyg för dokumentation och planering. Från den avslutande öppna enkätfrågan fångas följande kommentar upp :”Bra möjligheter för mig som pedagog att dokumentera verksamheten”
Styrda aktiviteter är ett sätt att få in digitala verktyg i en strukturerad undervisningssituation på fritidshemmet och kan fungera ihop när olika typer av temaarbeten genomförs i ordinarie skola (Lärlabbet 2018). Här kommer fritidshemmets uppdrag som komplement till skolan sig till utryck (Perselli & Hörnell 2019). Av de tillfrågade var det 47% som menar att de använder digitala verktyg för styrda aktiviteter medan resterande 53% endast gjorde det till liten del eller inte alls. Svaren tyder på att just digitala verktyg inte kommer till användning i så stor utsträckning vid styrda aktiviteter. Detta skulle kunna förklaras av att fritidshemmets uppdrag också innefattar tid för rekreation och vila (Lgr 11 2019) vilket kan påverka möjligheten att genomföra styrda aktiviteter.
6.3.2 Elevens användning
I enkäten har pedagogen också fått ta ställning till hur elevernas användning av digitala verktyg ser ut. Av svaren framgår att spela spel och söka fakta är de två främsta användningsområdena för digitala verktyg. Men användning av kreativa appar, lyssna på musik och delta i styrda aktiviteter utgör också betydande delar av användning då pedagogerna instämmer helt och hållet eller till stor del i dessa påståenden.
12%
34%
32%
22%
Skattning av användningen
Varje dag
Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Mer sällan
Diagram 4: Visar vad eleverna använder digitala verktyg till på fritidshemmet.
Svarsalternativen var styrda i denna fråga. Att många av de användningssätt som föreslogs bara fick strax över hälften i "medhåll" av respondenterna kan tyda på att det finns andra användningsområden för de digitala verktygen.
I en pedagogisk verksamhet finns det flera olika intressenter som påverkar hur och i vilken riktning verksamheten bedrivs. För att få information om vem det är som styr användningen av digitala verktyg har tre påståenden formulerats till respondenterna.
Diagram 5: Vilka intressenter är styrande för användningen av digitala verktyg.
Svaren visar att eleverna har ett stort inflytande över att digitala verktyg används i verksamheten då hela 76 % anger att man instämmer helt eller till stor del i påståendet – Användningen sker
utifrån elevernas intressen. Även krav som ställs i läroplanen påverkar i stor utsträckning (66%).
6.4 Utveckling av verksamhet och elevernas kunskaper/färdigheter
Den inledande frågan i detta avsnitt var ett påstående om respondenterna överhuvudtaget tyckte att användningen av digitala verktyg bidrar med kunskap till eleverna och sig själva
44%
49%
51%
51%
53%
59%
51%
44%
46%
39%
47%
37%
KOLLA PÅ YOUTUBE KREATIVA APPAR STYRDA AKTIVITETER SÖKA FAKTA LYSSNA PÅ MUSIK SPELA SPEL
Eleverna använder digitala verktyg till
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
39%
66%
76%
56%
32%
24%
PEDAGOGENS EGNA INTRESSE KRAV SOM STÄLLS I LÄROPLANEN ELEVERNAS INTRESSE
Intressenter - Vilka krav och intressen styr användningen
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
som pedagoger. En överväldigande del svarade att så är fallet. Hela 92 % instämmer helt eller till stor del att eleverna får ökade kunskaper genom att använda digitala verktyg och motsvarande siffra för pedagogerna var 90 %. Som utvecklare av kunskap har digitala verktyg således ett högt anseende hos personalen på de fritidshem som har besvarat enkäten.
6.4.1 Kunskaper som digitala verktyg utvecklar
Att använda digitala verktyg får inte vara ett självändamål utan den ska på ett bra sätt berika undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter (Jensinger 2017). I den nya skrivningen i läroplanen lyfts ett antal specifika kunskaper/färdigheter fram. Då jag med undersökningen inte ville begränsa svarsalternativen ställdes en har en öppen fråga där respondenten får använda sina egna ord och beskrivningar.
För att presentera data gick jag igenom varje respondents svar och kategoriserade dem i tio olika grupper. Utgångspunkten för kategoriseringen har varit begreppet digital kompetens med kopplingar till pragmatismens syn på kunskap och lärande. Monsén (2017) sammanfattar de förändringar som eftersträvas genom den nya läroplanen för att utveckla elevernas digitala kompetens enligt följande; programmering ska vara ett tydligt inslag i flera olika ämnen, elevernas källkritiska förmåga ska stärkas, eleverna ska på ett kreativt sätt kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av digital teknik, eleverna ska arbeta med digitala texter medier och verktyg, utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, digitala system och tjänster ska förstås och användas. Då det fanns svar som inte kunde kategoriserats enligt ovan genomfördes även ett steg två av kategorisering som utgick ifrån vilka förmågor eleverna ska utveckla enligt fritidshemmets syftesdel.
I nedanstående tabell presenteras kategorierna. Sex av dessa har alltså utgångspunkt i de förändringar som fokuserar på att utveckla elevernas digitala kompetens. Övriga tre kategorier är generella förmågor från det centrala innehållet för fritidshemmet.
Respondenterna har i flera fall beskrivit olika kunskaper/färdigheter som eleverna utvecklar med hjälp av digitala verktyg. Det innebär att en och samma respondents svar kan finnas under mer än en kategori. Tabellen visar antalet svar per kategori samt hur stor del dessa utgör av det totala antalet svarande i undersökningen (59 stycken).
Kategorisering av kunskap/färdigheter Antal Andel
Digitala texter, medier och verktyg 24 41%
Förståelse av digitala system och tjänster 19 32%
Källkritik 16 27%
Programmering 8 14%
Förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle 6 10%
Lösa problem och omsätta idéer i handling 5 8%
Skapande/kreativitet 5 8%
Samarbete 6 10%
Rörelser 2 3%
Ej svar 15 25%
Tabell 1. Visar respondenternas svar över vilka kunskaper/färdigheter man ser utvecklas med hjäl p av digitala verktyg.
En stor del av respondenterna ger inget förslag på vilka kunskaper digitala verktyg bidrar med till eleverna. Orsaken till detta är svår att uttala sig om. Av svaren som har lämnats framgår att arbete med digitala texter, medier och verktyg är kunskaper som förbättras, även förståelsen av digitala system och tjänster samt källkritik är färdigheter som eleverna
Tillvägagångssättet att kategorisera svaren underlättade min analys. Det tar samtidigt bort helheten i respondenternas beskrivningar. Därför har jag valt att visa några av fritextsvaren kopplat till den använda kategoriseringen. Svaren visar bland annat att digitala verktyg kommer till uttryck i praktiska aktiviteter. Lundgren, Säljö & Liberg (2017) redogör för att pragmatismen förespråkar de praktiska momenten för att utveckla kunskap.
Koordination då vi använder oss av rörelsefilmer/dansklipp som eleverna får se på storskärm och dansa/röra sig efter. Allmän kunskap om framförallt skog och natur då vi tittar på små korta fakta filmer, t.ex. om allemansrätten, årstider, nedskräpning o.s.v.
(Svaret har kategoriserats som: rörelser och digitala medier texter och verktyg)
Beror på vilka verktyg som används och vilken uppgift som ska utföras. Det är bara att välja och vraka kring vilka förmågor som man vill träna.
(Svaret har kategoriserats som: ej svar)
Söka fakta för att underbygga sina resonemang i det situationsstyrda lärandet och stärka förmågan att utrycka sina åsikter och ståndpunkter. Samt att agera i olika roller och träna sin förmåga att se på saker utifrån olika perspektiv.
(Svaret har kategoriserats som: källkritik, förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle)
Likt de Nilsen (2018) utrycker i sin studie att det finns olika användningssätt och syften med digitala teknologier visar också svaren från respondenterna att de är öppna för och kreativa i hur tekniken kan användas.
6.5 Användning av digitala verktyg - pedagogens perspektiv
I den avslutande delen av enkäten ställdes sju olika frågor som behandlar pedagogens syn på; hur digitaliseringen påverkat verksamheten, vilken inställning pedagogen har till digitalisering och hur de ser på sin egen kompetens.
6.5.1 Synen på digitala verktyg
Undersökningen visar att pedagogen menar att eleverna har en positiv syn på användningen av digitala verktyg, då samtliga respondenter instämmer helt och hållet eller till stor del att eleverna tycker det är roligt och intressant att arbeta med digitala verktyg. Övervägande del (81%) menar också att digitala verktyg har kunnat utveckla verksamheten på ett positivt sätt.
6.5.2 Hur verksamheten har påverkats av de nya kraven i läroplanen
Med nya krav i läroplanen, att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet 2017), kan man förvänta sig att det har skett olika förändringar i verksamheten. För att fånga upp några aspekter kring detta formulerades tre påståenden kring tänkbara förändringar.
Diagram 6. På vilket sätt har verksamhetens påverkats av de nya krav som ställs i läroplanen avseende digitalisering.
Av svaren framträder ingen tydlig bild. Hälften uppger att man har fått mer utrustning, men man kan inte på ett tydligt sätt påstå att användningen har blivit ett naturligt hjälpmedel i verksamheten utifrån lämnade svar. När det gäller satsningar kring pedagogens kompetensutveckling för att kunna möta och leva upp till de nya kraven är svaren tudelade. 59% upplever inte att de fått möjlighet till att utveckla sin kompetens i någon ökad utsträckning. En liknande bild ges i Riksdagens rapport (2015/16:RFR18) där lärarna uttrycker ett stort kompetensutvecklingsbehov inom fler it- relaterande områden.
6.5.3 Pedagogens inställning till nya läroplanen och den egna kompetensen
Ytterligare ett påstående har formulerats kring vilken uppfattning respondenterna har till digitalisering. Denna gång gäller påståendet hur pedagogen upplever de nya krav som ställs i läroplanen. Svaren överensstämmer väl med den positiva bilden som tidigare frågor visat gällande inställningen till digitala verktyg (se avsnitt 6.5.1). Övervägande del (81 %) av respondenterna uttrycker sig ha en positiv inställning till kraven som läroplanen ställer. Uppfattning kring deras egen kompetens för att kunna möta de ökade kraven som läroplanen ställer är inte lika övertygade. 58 % instämmer i påståendet kring att de har rätt kompetens.
Diagram 7. Fritidspersonalens svar om de upplever att de har rätt kompetens för att kunna uppfylla läroplanens nya mål avseende digitalisering.
41%
46%
49%
59%
54%
51%
PERSONALEN HAR FÅTT ÖKADE MÖJLIGHETER ATT KOMPETENSUTVECKLA SIG INOM OMRÅDET
DIGITALA VERKTYG HAR BLIVIT ETT NATURLIGT HJÄLPMEDEL
MER UTRUSTNING
Hur har verksamheten påverkats av nya krav i läroplanen
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
58%
42%
Har rätt kompetens för att möta de nya målsättningarna
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
6.5.4 Digitaliseringens möjligheter och risker
Forskning inom området digitala verktyg och digitalisering i skolan har pekat på att det finns både saker som har utvecklats på ett bra sätt men också olika faktorer som utgör en risk för verksamheten och undervisningen kopplat till den ökade digitaliseringen. Utifrån fritidshemmets uppdrag har nedanstående påstående kring tänkbara möjligheter formulerats.
Diagram 8. Vilka möjligheter ser fritidspersonalen att digitaliseringen bidrar med.
Svaren visar att digitaliseringen framförallt innebär en ökad möjlighet när det kommer till elevernas samarbete i olika typer av kreativa aktiviteter. En ökad användning av digitala verktyg i fritidshemmet
kan också ge pedagogen en större möjlighet att få kunskap och inblick i elevernas intressen och mediakultur. Vilket lyfts fram av Ågren (2015) som betydelsefullt för att det utgör elevernas naturliga referensram som behöver komma till uttryck i verksamheten.
Vid utformningen av enkäten fanns tanken att ökad användning också skulle kunna ha en positiv effekt på pedagogens roll att vara ett komplement till skolan med ökad samverkan som följd. Pedagogernas uppfattning i studien är att digitaliseringen inte medför ökade möjligheter till samverkan med klasser i någon större utsträckning. Avslutningsvis ställdes en fråga kring om digitaliseringens möjligheter att påverka konflikter.
Antagandet för påståendet var att läroplanens nya mål kan ha medfört att tillgången på utrustningen ökat och därmed också sannolikheten för att det inte uppstår konflikter mellan eleverna i samband med användandet av exempelvis datorer och surfplattor. Om det varit så tidigare vet jag inte, frågan har därmed tappat lite av sin relevans i studien.
Pedagogernas uppfattning är att digitaliseringen inte inneburit en möjlighet för att konflikterna blir mindre på fritidshemmet.
Listan på risker som följer av en ökad användning av digitala verktyg kan göras lång. En studie har visat att skärmtiden har ökat och gjort barnen mindre fysiskt aktiva (Raustorp
& Fröberg 2018). Vidare är kontakten till omvärlden via webben otroligt tillgänglig idag vilket medför att eleverna lätt kan komma i kontakt med innehåll som är olämpligt i samband med den fria användningen. Trots innehållsfilter för att ta bort dåligt innehåll har forskning visat att sådana lösningar till och med ökar risken för att barn ska få syn på olämpligt innehåll (Przybylski & Nash 2018). Elevernas intressen och erfarenheter har i stor utsträckning sin utgångspunkt i den digitala världen (Ågren 2015). Hur påverkar detta traditionella aktiviteter som att pärla, rita och bygga med lego? Ett digitalt verktyg som exempelvis en surfplatta har ett stort innehåll, som bara är ett par klick bort (Edvardsson,
22%
29%
58%
61%
78%
69%
42%
39%
MINDRE KONFLIKTER ÖKAD SAMVERKAN MED KLASSER ÖKAD INBLICK I ELEVER DIGITALA KULTUR ÖKAT SAMARBETE I KREATIVA AKTIVITETER
Möjligheter som digitaliseringen medför
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
Godhe & Magnusson 2018). Detta kan lätt locka till att eleverna håller på med annat när en styrd aktivitet genomförs. För att undersöka ovanstående har fyra påståenden formulerats.
Diagram 9. Vilka hot ser fritidspersonalen att digitaliseringen bidrar till.
Av formulerade risk eller ”hotbilder” avseende digitaliseringen är det framförallt den ökade risken för att komma i kontakt med olämpligt innehåll som respondenterna lyfter fram. För övriga påståenden går det inte att peka på att dessa utgör
något större problem på fritidshemmet. Något överraskande tycks det inte påverka hur fysiskt aktiva eleverna är, i alla fall inte under tiden de är på fritidshemmet.
Avslutningsvis ville studien mer generellt, få svar på hur pedagogerna bedömde vilken påverkan digitaliseringen hade. Till övervägande del ser pedagogerna användningen av digitala verktyg som en möjlighet.
Diagram 10. Avslutande fråga kring fritidspersonalens åsikt om att möjligheterna är större än hoten var det gäller användning en av digitala verktyg i verksamheten.
6.5.5 Kommentarer till enkäten
Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenterna fritt hade möjlighet att lämna kommentarer kring enkäten och ämnet. Det var endast en mindre andel (18%) som tog chansen att förmedla ytterligare tankar om forskningsfrågorna. Från de som ändå valde att svara har intressanta synpunkter hittats som är värda att lyftas.
I den första kommentaren diskuterar användningen av digitala verktyg utifrån elevernas förmåga och förutsättningar. Pedagogen behöver här arbeta med olika metoder/verktyg.
Nilsen (2018) har tittat på hur barn och pedagoger interagerar med varandra vid
12%
27%
31%
59%
86%
73%
69%
41%
SÄMRE KONCENTRATIONSFÖRMÅGA (VID STYRDA AKTIVITETET)
MINDRE FYSISK AKTIVITET PRAKTISKA KUNSKAPER/FÄRDIGHETER KONKURRERAS UT ÖKAD RISK FÖR ATT KOMMA I KONTAKT MED OLÄMPLIGT
INNEHÅLL
Hot som digitaliseringen medför
Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del
31%
59%
7% 6% 4%
INSTÄMMER HELT OCH HÅLLET
INSTÄMMER TILL STOR DEL
INSTÄMMER INTE ALLS INSTÄMMER TILL LITEN DEL
EJ SVAR
