Detta är en fallstudie som har genomförts under en mycket begränsad tid. Hade mer tid funnits till förfogande, hade jag velat skapa en mer heltäckande bild av dessa fall. Det skulle vara av intresse att fånga upp hur Filip och Melker själva har upplevt sin skolgång och att i framtiden se hur de fortsätter att utvecklas som människor. Det vore också intressant att intervjua deras pappor, för att få in ytterligare ett perspektiv gällande pojkarnas mående och syn på sig själva i relation till skolan. Att intervjua personalen på de skolor där de har gått, skulle ge en ökad förståelse för hur de tänker kring sina förutsättningar att skapa möjligheter för dessa pojkar. Jag är övertygad om att de känner att de verkligen har försökt ge dem bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan, men att det har brustit, kanske på grund av orimliga förutsättningar. Det vore av intresse att gå in mer ingående på vad som eventuellt har brustit och vilka förbättringar som hade varit möjliga i dessa specifika fall. Detta eftersom jag vet att Filip och Melker inte är unika exempel på barn med autism som far illa i skolan. Sådan, kvalitativ,
djupgående forskning skulle bidra till en förståelse för hur processer och omständigheter påverkar individens möjligheter till ett meningsfullt, delaktigt liv.
I ett bredare perspektiv skulle det vara gynnsamt med mer forskning om denna specifika elevgrupp och om personals kompetens gällande funktionsnedsättningen. Det finns förmodligen stora, generella brister att granska i vårt skolsystem, liksom en mängd goda exempel som borde lyftas fram och inspirera andra. Självklart är det så, att varje individ är unik, och det finns ingen universallösning som passar alla, men kunskap om
funktionsnedsättningen är en bas att bygga arbetet på. Det finns svårigheter och bristande förmågor som vi behöver ha kunskap om, för att ha möjlighet att utforma en adekvat miljö utifrån en individs unika
förutsättningar. Eftersom rektor är den som har huvudansvaret för skolan, vore det också intressant att undersöka kunskapsläget hos denna yrkeskategori. I nuläget finns en begränsad mängd forskning, vilket är
anmärkningsvärt, eftersom vi vet att skoltillvaron för dessa elever ofta är problematisk (Anderson, 2020; Autism- och Aspergerförbundet, 2020 a; Falkmer et al, 2012).
Fokus i en kommande studie skulle kunna vara att titta närmare på frågan om hur det i praktiken kan bli möjligt att skapa en balans mellan, å ena sidan, bristperspektivet, där det blir viktigt att prata om de svårigheter som individen möter på grund av nedsatta förmågor och att arbeta kompenserande i relation till dessa, och, å andra sidan, systemperspektivet, där fokus ligger på att skapa en god lärmiljö för alla elever. Det är, utifrån denna studie och viss tidigare forskning, tydligt att autismspecifik kompetens behövs i skolan, vilket innebär att en stor vikt läggs på bristperspektivet, men det får aldrig ske på individens bekostnad. Stämpling och stigmatisering måste undvikas i vårt skolsystem, varför det blir viktigt att väva in den autismspecifika kompetensen i ett större perspektiv, i ett systemperspektiv, som fokuserar på flera nivåer i systemet.
51
Referenslista
Andersson, L. (2020). Schooling for Pupils with Autism Spectrum Disorder: Parents’ Perspectives. Journal of
Autism and Developmental Disorders, doi:101007.
Autism- & Aspergerförbundet (2020a). Skolenkät. Hämtad den 8 oktober 2020 från
https://www.autism.se/skolenkater
Autism- & Aspergerförbundet (2020b). Hämtad den 9 november 2020 från https://www.autism.se/ Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö.
Falkmer, M., Granlund, M. Nilholm, C. & Falkmer, T. (2012). From my perspective – percieved participation in mainstream schools in students with autism spectrum conditions. Developmental Neurorehabilitation, 15, 3. Fleischer, A. V., From, K. (2015). Exekutiva funktioner hos barn och unga. Studentlitteratur: Lund.
Greene, R. (2018). Vilse I skolan; Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur
Gillberg, C. (2015). ESSENCE. Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser. Stockholm: Natur & Kultur Hjörne, E. (2012). ”Det har skett en stor förändring hemma” Elevidentitet, föräldrars motstånd och ADHD i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati, 21, 91-106
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Falkenberg: Gleerups
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Be My Rails Publishing.
Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella
identitetsskapande. Göteborgs universitet.
Johnsen, Å., Askeland, B. & Velsvik, I. (2013). Parents of students who struggle in school: are they satisfied with their children’s education and their own involvement?. Scandinavian journal of disability research, 15, 89-107.
Jordan, R. (2008). Autistic spectrum disorders: a challenge and a model for inclusion in education. British
Journal of Special Education. 35, 11-15.
Karlsson, Y. (2012). Barns aktörsskap och identitetsskapandei en särskild undervisningsgrupp. Utbildning och
demokrati, 21, 35-52.
Liljeroth, I. (2017). Vägval och växande. Människor i behov av stöd: förhållningssätt, identitet, kunskap och
praktik. Stockholm: Liber
Martinsson, L., & Reimers, E. (Red.) (2008/2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups.
McAllister, K. Sloan, S. (2016). Designed by the pupils, for the pupils: an autism-friendly school. British journal of special education, 43, 330-357. doi: 10.1111/1467-8578.12160
Mesibov, G. B., Shea, V., Schopler, E. (2007). TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna. Studentlitteratur.
Mineur, T. (2013). Skolformers komplexitet. Örebro universitet: Örebro. Mittuniversitetet, (2020). Hämtad den 6 november 2020 från:
https://www.miun.se/kontakt/press/nyhetsarkiv/2020-5/nils-fick-diagnosen-utvecklingsstord--nu-gar-han-mittuniversitets-doktorandutbildning/
Nea Sceientist (2013). Einstein and Newton showed signes of autism. Hämtad den 6 november 2020 från:
https://www.newscientist.com/article/dn3676-einstein-and-newton-showed-signs-of-autism/
Nilholm, C. (2012). Makt, motstånd och normalisering – en kommentar. Utbildning & Demokrati, 21, 107-111. Nilholm, C (2018). Från specialpedagogik till inkluderande pedagogik? Pedagogik som vetenskap. Gleerups: 2018.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?
Specialpedagogiska skolmyndigheten. FoU skriftserie nr 3/2014. Hämtad den 7 oktober 2020 från: www.spsm.se Nordin-Hultman, E. (2010). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber.
Silfver, E. (2017). Vad kan ett norm- och maktkritiskt perspektiv innebära för specialpedagogisk praktik? I Pettersson, C., Wickman, K., & Takala, M. (2017). Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. En
vetenskaplig antologi från Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM Hämtad den 2 oktober från:
www.spsm.se
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A., Reuterswärd, M. (2017) Autism och ADHD i skolan: Handbok i
52
Skolinspektionen (2011). Riktad tillsyn. Mottagandet i särskolan under lupp. Granskning av handläggning,
utredning och information i 58 kommuner. Stockholm.
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningdepartementet. Hämtad den 9 oktober från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan. Hämtad den 9 oktober 2020 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan
Skolverket (2011b). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2020 a). Många elever med autismdiagnos når inte målen. Hämtad den 8 oktober 2020 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/manga-elever-med-autismdiagnos-nar-inte-malen
Skolverket (2020 b). Krav för att få behörighet att undervisa. Hämtad den 6 november 2020 från:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation/regler-och-krav-for-
lararlegitimation/larar--och-forskollararlegitimation-och-krav-for-att-fa-behorighet#h-Behorighetiolikaskolformer
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Utvecklingsstörning. Hämtad den 21 november från:
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/utvecklingsstorning/
Swärd, A-K. och Florin, K. (2016). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Sznöy, K & Tideman, M (2019). Särskola, vanliggörande och kategorisering. I Söderman, L. & Nordlund, M (2019). Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Liber. Söder, M., Hugemark, A. och Grönvik, L. (2008). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och
intersektionalitet. Malmö: Gleerups.
Söderman, L. och Nordlund, M. (2019). Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell
funktionsnedsättning. Stockholm: Liber
Tah, J.K. (2020). Shopping for schools: parents of students with disabilities in the education marketplace in Stockholm. European journal of special needs education. 35, 497-512.
Tutt, R., Powell, S. & Thornton, M. (2006). Educational Approaches in Autism: What we know about what we do. Educational Psychology in Practice, 22, 69-81, doi: 10.1080/02667360500512452
Westman Andersson, G., Miniscalo, C, Gillberg, N. (2017). A 6-year follow-up of children assessed for suspected autism spectrum disorder: parents’ experiences of society’s support. Neuropsychiatric disease and treatment, 13, doi:1783-1796
1177.se (2020). Autismspektrumtillstånd – AST. Hämtad den 2 november 2020 från