7 Diskussion
7.3 Fortsatt forskning
Förhoppningen med denna uppsats är att de vi kommit fram till och sett under studiens gång ska skapa en större förståelse för hur vardagen för ett barn med språksvårigheter kan se ut. Det kan bli vanligare och vanligare att pedagoger i förskolan kommer att möta barn med språksvårigheter, vilket ställer högre krav på pedagogernas kompetens att hantera detta. För att vi ska kunna skapa en förskola för alla kan en lösning vara att tecken användas till alla barn i förskolan oavsett om språksvårigheter finns hos något särskilt barn.
7.3 Fortsatt forskning
Om vi skulle göra om arbetet är det möjligt att använda liknande syfte men även lyfta in föräldrarnas syn på sina barns språkutveckling. Detta för att vidga förståelse för vilken inverkan TSS/TAKK har för barnens språkliga utveckling och kamratsocialisation, samt även att jämföra studien tre år senare för att se vilket utfall detta skulle ge och vad som förändrats under den tiden. Det skulle även vara intressant att studera närmare hur kamratrelationerna i förskoleklasser ser ut. Både ur ett allmänt perspektiv och hur det ser ut för barn med språksvårigheter. Hur påverkar skolans miljö och utformning barnens kamratrelationer? Om det skulle forskas mer kring ämnet TSS/TAKK och kamratsocialisation på en högre nivå tror vi att detta skulle generera en större medvetenhet om hur viktigt detta är i förskolas värld. Detta för att inkludering ska kunna bli normen och inte segregering som vi kan uppleva att det är idag.
Verktyg TSS/TAKK
Språk för att kommunicera
Social kompetens
Kamratsocialisation
gör att barnet får ett
vilket kan leda till ökad
32
Referenslista
Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Lillkvist, A & Sandberg, A (2007). Resultatdialog 2007:
Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan - generellt och specifikt stöd – PEGS (Forskning inom utbildningsvetenskap, 10:2007).
Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2007_10.pdf (2012-11-08)
Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig
förskola. (1 uppl.) Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children: identification and
intervention. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bygdeson-Larsson, K. (2010). "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt ":
utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Dysthe, O. (Red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O & Igland A-M. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I Dialog, samspel och
Lärande s.75-94.Lund: Studentlitteratur.
Ekstam, K. (1977). Integration av barn med behov av särskilt stöd och stimulans. Malmö: Interskol.
Ellström, E. (1993). Integration i institutionaliserad verksamhet: en studie av
gruppintegration av hörselskadade och döva barn i förskolan. Diss. Linköping:
Linköpings Universitet.
Frønes, I. (1995). Among peers: on the meaning of peers in the process of sozialization. Diss. Oslo: Oslo Universitet.
Götberg, H. (2012-10-30). Tecken gör alla tryggare. Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/10/30/tecken-gor-alla-tryggare (2012-12-08)
Hagström, M. (2012-10-23). Mysiga stunder ger träning i språk. Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2012/10/23/mysig-stund-ger-traning-sprak (2012-12-08)
33
uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Heister Trygg, B. (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. (2., rev. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Igland A-M & Dysthe, O. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. Dysthe, O. (Red.)
Dialog, samspel och lärande s.75-94 Lund: Studentlitteratur.
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i
vardagen. Diss. Växjö: Växjö universitet.
Jonsdottir, F. (2012, november, nr 4). Vänskapsband och utanförskap i förskolan.
Pedagogiska magasinet s. 42-46.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lovell, K., Hoyle, H.W. & Siddall, M.Q. (1968). A study of some aspects of the play and language of young children with delayed speech. Journal of child psychology and
psychiatry and allied disciplines: official organ of the Association for Child
Psychology and Psychiatry, 9 (1), 41-50. doi: 10.1111/j.1469-7610.1968.tb02206.x
Løkken, G. & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
McLellan, J. A. & Dewey, J. (1889). Applied psychology. An introduction to the principles
and practice of education. Boston: Educational Publishing Company.
Michélsen, E. (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin. Kommunikation. http://www.ne.se/kommunikation (2012-11-16) Nationalencyklopedin. Social Kompetens. http://www.ne.se/socialkompetens (2012-11-16) Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2007). Kommunikation : / samspel mellan människor. (3.,
[omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ors, M. (2003). Specific language impairment: neurophysiological studies of children and
parents. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds Universitet.
Pape, K. (2001). Social kompetens i förskolan: att bygga broar mellan teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
34
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande
och konsekvenser: delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Göteborg: Univ., Institutionen för specialpedagogik.
Quilliam, S. (1995). Barnets kroppsspråk: hur du tolkar signaler och budskap. Stockholm: B. Wahlström.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rognhaug, B. & Eck, O.R. (red.) (1995). Specialpedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Rydeman, B. (1990. a). Teckenkommunikation i förskolan. Halmstad: Habiliteringen. http://bittech.se/Teckenkommunikation_1990.pdf (2012-11-15)
Rydeman, B. (1990. b). Tala med tecken: kursbok i teckenkommunikation. Del 1 http://www.bittech.se/Tala%20med%20tecken%20del%201.pdf (2012-11-15) Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska institutet (2008). Därför
inkludering [Elektronisk resurs]. Umeå: Specialpedagogiska institutet.
http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/00037.pdf (2012-12-18) Starrin, B & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Kvalitativa studier i teori och
praktik s. 52-78.Lund: Studentlitteratur.
Tisell, A. (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och
språkutveckling. (1. uppl.) Lidingö: Hatten.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vaage, S. (2003). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenheter och kreativa
lärprocesser. I Dialog, samspel och lärande s. 119-142. Lund: Studentlitteratur.
Westerlund, M. (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Vestlin, E. (2010). Inkludering är normen. Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/03/29/inkludering-ar-normen (2012-11-18)
35
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om
människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm: Göteborgs Universitet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.