Winter Jørgenson och Philips (2011) skriver att en variant av diskursanalys är sk
receptionsundersökningar där man fokuserar på att ta reda på hur mottagarna tolkar texterna och påpekar samtidigt att det tyvärr inte är så många diskusanalytiker som gör det. Efter genomförd undersökning anser jag att det hade varit intressant att uppmärksamma hur exempelvis elever, vårdnadshavare, pedagoger eller politiker hade tolkat de aktuella
kvalitetsrapporterna. Eftersom det finns nya direktiv kring det systematiska kvalitetsarbetet hade det också varit mycket intressant att göra en liknande undersökning, fast om några år. Hur kommer det faktum att skolor inte längre behöver skicka in årliga kvalitetsredovisningar påverka innehållet? Vilken inverkan kommer de nya betygskriterierna ha? Kommer den nya skollagen (SF 2010:800) påverka innehållet i skolans interna kvalitetsarbete? Detta är några av de frågor som har väckts hos mig och som jag säkerligen kommer att ha anledning att återkomma till.
37
Litteratur
Andreasson, Ingela. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i
skolans elevdokumentation. (doktorsavhandling) Göteborg: ACTA Universitatis
Gothoburgensis.
Andreasson, Ingela. (2012). Språk och elevidentiteter i skolans elevdokumentation. I S Eklund (Red.), Forskning om undervisning och lärande. Utveckling genom IUP? (s.20-32). Utgiven av SAF i samarbete med Lärarförbundet.
Assarson, Inger. (2010). Subjektivering på tvärs? I B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk
verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa & Andreasson, Ingela. (2009). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (s. 35- 57). Lund: Studentlitteratur.
Bell, Judith. (2011). Introduktion till Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Biesta, Gert (2008). Good education in an age of measurement: on the need to reconnect with
the question of purpose in education. (The Stirling Institute of Education). UK: University of
Stirling.
Burr, Vivien. (1995). An introduction to Social Constructionism. London: Routledge. Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Börjesson, Inger. (2012). Kvalitet och uppföljning. Power point, Malmö högskola. 2012-02- 03.
Börjesson, Mats. (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring ”särskilda behov” – med
38
Börjesson, Mats. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad Eva. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Dean, Mitchell. (1999). Governmentality. Power and Rule in Modern Society. Great Britain: Tyne & Wear.
Ds (2001:19). Elevens framgång – Skolans ansvar. Utbildningsdepartementet.
Fairclough, Norman. (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.
Foucault (2008). Diskursernas kamp. Texter i urval av Thomas Götselius och Ulf Olsson. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Hall, Patrik. (2013). När kartan blir viktigare än verkligheten. Pedagogisk forskning, nr. 1. Lärarförbundet.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger. (2011). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling
om narmalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Hultqvist Kenneth & Petersson Kenneth. (1995). Foucault. Namnet på en modern
vetenskaplig och filosofisk problematik. Stockholm: HLS Förlag. Högskolelagen (2006:173). Stockholm: Utbildningsdepartemetet.
Karlsson Vestman, Ove & Andersson, M Inger. (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia från präster till PISA. Forskning i fokus, nr. 35. Myndigheten för skolutveckling. Lagrosen, Stefan & Lagrosen Yvonne. (2010). Mänsklig kvalitetsutveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket.
Lindgren, Lena. (2008). Utvärderingsmonstret. Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga
sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Lutz, Kristian. (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern. Malmö: Holmbergs. May, Tim. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
39
Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning I Sverige, 10 (2), 124-138.
Nilsson, Roddy. (2008). Foucault – en introduktion. Malmö: Égalité
Sundblad, Bo., Allard, Birgitta. & Rundqvist, Margret. (2001). Nya lusboken. Bonnier: 2001. Scherp, Hans-Åke.(2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Universitetstryckeriet Karlstad: 2005.
Skolinspektionens rapport ”En skola med tilltro lyfter alla elever- Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011.” Stockholm: 2012 Skollagen (1988:1100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolplan för Malmö 2004. Malmö stad: 2004
Skolverket (2006). Kvalitetsredovisning. Skolverket: 2006
Skolverket (2007). 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –naturvetenskap,
matematik och läsförståelse. Sammanfattning av Rapport 306. Skolverket: 2007.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Skolverket: 2008.
Skolverket (2010). Rustad för framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sammanfattning av Rapport 352. Skolverket:
2010.
Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Skolverket: 2012
Skolverket (2013). www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Hämtat 2013-04-10. Skolverket (2013). www.skolvet.se/statistik-och-analys/. Hämtat 2013-04-10.
Skolverket (2013). www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa 2013- 05-06.
SOU 2007:101. Statens offentliga utredningar. Tydlig och öppen. Förslag till en stärkt skolinspektion. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
40
SFS 2005:179. Svensk författningssamling (2005). Förordning om ändring i grunskoleförordningen (1994:1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svenska akademiens ordlista (2013). www.svenskaakademien.se
Vallberg Roth, Ann-Christin och Månsson, Annika. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom. Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige, 13 (2), s.81-102.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Wahlström, Ninni. (2002). Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och
resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Winter Jørgensen Marianne & Phillips Louise. (2011). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
41
Bilaga
42
MALMÖ HÖGSKOLA 2013-01-24
Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling
_____________________________________________________ En fallstudie angående talet om barn i behov av särskilt stöd i kvalitetsrapporter
Mitt namn är Heléne Slivka och jag studerar till specialpedagog vid Malmö Högskola. Jag har påbörjat utbildningens sista termin vilket innebär examensarbete och jag har valt att inrikta mig mot skolors interna kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete har kommit att spela en allt mer central roll i skolors uppföljnings- och utvecklingsarbete och som blivande
specialpedagog ser jag stora utvecklingsmöjligheter då det gäller specialpedagogikens roll i skolans interna kvalitetsarbete.
Den aktuella studien har som syfte att undersöka hur talet om elever i behov av särskilt stöd framträder och skapas i existerande kvalitetsrapporter. I min analys vill jag belysa hur begreppet barn i behov av särskilt stöd har förändrats över tid i. Genom att göra denna tillbakablick hoppas jag kunna bidra till ökad förståelse för hur vi uttrycker oss i dagens kvalitetsarbete och hur vi kan uttrycka oss i framtiden. Jag har valt, i form av en fallstudie, att studera en skolas kvalitetsrapporter snarare än att försöka ge en generell bild över flera skolor. Avsikten med detta är att finna djup snarare än bredd.
Min fråga till Er är om ni kan bistå mig med kvalitetsrapporter från en av skolorna i stadsdelen. Jag vet inte hur länge ni arkiverar dessa dokument men allt är av intresse. Kvalitetsrapporter utgör empirin och grunden i min studie och jag är därför mycket tacksam om ni kan hjälpa mig med detta.
Jag garanterar fullständig konfidentialitet i min studie. Det ska alltså inte bli möjligt att kunna identifiera enskilda individer, grupper eller skola. Efter examination kommer allt använt undersökningsmaterial att förstöras. Undersökningen kommer resultera i en rapport som ni i stadsdelen välkomnas att ta del av.
Önskar du ytterligare information är du varmt välkommen att ringa på 073-80 83 319 eller maila till helene.slivka@gmail.com.
Vänliga Hälsningar! Handledare: Lotta Anderson
Heléne Slivka Universitetslektor
Lärande och samhälle lotta.anderson@mah.se