FORTSATT FORSKNING

Vår uppsats har belyst problematiken med förmedling av specialpedagogiska kunskaper vid MAH. Vi är medvetna om att det finns flera bakomliggande faktorer. Även MAH har genom sin reform av lärarutbildningen uppmärksammat denna problematik. En problematisk faktor är att vi fokuserat för mycket på den enskilde studentens uppfattning om utbildningen istället för utbildningens utformning i stort. Först efter att nya lärarprogrammet har antagits kan utvärdering påbörjas om kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik uppfyller förmedlingsmålen för en allmänpedagogisk kompetens. Utifrån vår frågeställning och den litteratur vi tillgodogjort oss har vi uppmärksammat att denna reform är en lång process. För att kunna förändra samt förnya bör man vara öppen för all kunskap och forskning som finns tillgänglig inom området. I och med den nya utformningen blir gränserna mellan den

specialpedagogiska verksamheten och den allmänna utbildningen mindre. Vi ser det som ett första led i en nödvändig förändringsprocess. Vi har i vår undersökning uppmärksammat att kunskapsförmedlingen inte når ända fram, fortsatt forskning skulle kunna utröna vart denna kunskap försvinner. Kan det rimligtvis vara så att kunskapen finns hos studenterna, men att de

57

i sin tur inte har uppmärksammat den. Det vore därmed intressant att senare utvärdera vad denna nya kurs tillför från teori till praktik.

Som sista förslag till fortsatt forskning har vi som tanke att låta lärarstudenter utvärdera den nya revisionen av lärarutbildningen när den blivit godkänd av Högskoleverket, men innan den sätts i praktisk verksamhet av MAH. Utifrån vår enkätundersökning har vi

uppmärksammat en förvirring kring begreppet kompensatoriska hjälpmedel. Det skulle enligt oss vara en grund för fortsatt forskning kring både begrepp medvetenhet från lärarstudenter. Från enkätstudiens resultat samt intervjuer har vi funnit att intervjuerna har gett en större bredd och tydligare inblick i våra valda frågor. Därför skulle vi i en fortsatt forskning vilja arbeta vidare med studenterna från SvM och BUV i intervjuform.

59

Referenser

Bronäs, Agneta & Selander, Staffan (2006). Verklighet, Verklighet – Teori och praktik

i lärarutbildning. Finland: WS Bookwell.

Carlbeck-kommittén (2006). För den jag är. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Collberg, Dan (2006). På spaning efter en själ. I Ridersporre, Bim (red.)

Utbildningsledarskap – Nu och i framtiden. (ss. 33-52). Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, Ingemar (1977). Utbildning för anpassade - Skolan i ett långtidsperspektiv. Ystad: Tryckeri AB Aurora.

Eriksson, Anita (2009). Om teori och praktik i lärarutbildning – En etnografisk och diskursanalytisk studie. Göteborg: Geson Hylte Tryck.

Fransson, Göran & Morberg, Åsa (2001). De första ljuva åren – Lärares första tid i

yrket. Lund: Studentlitteratur.

Gustavsson, Bernt (1996). Bildning i vår tid – Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Borås: Centraltryckeriet.

Gustavsson, Christina & Selander, Staffan (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande –

Pedagogiska perspektiv. Uppsala: Reprocentralen HSC.

Haug, Peder (1995). Spesialpedagogiske utfordringar. Gjøvik: Gjøvik Trykkeri A.s. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Spånga: Spånga

Tryckeri AB.

Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogisk forskning - En kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv. Kalmar: Lenanders Tryckeri AB.

Helldin, Rolf (2002).Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Skolöverstyrelsen. Stockholm:

60

Lindhart, Lars & Lund, Birthe (2006). Det problematiska med lärarutbildningen. I Bronäs, Agneta & Selander, Staffan (red.) Verklighet, Verklighet – Teori och

praktik i lärarutbildning. (ss.149 - 170). Finland: WS Bookwell.

Lipsky, Michael (1980). Street-Level Bureaucracy – Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.

Maltén, Arne (1995). Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, Sharan B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Ogden, Terje (1991). Specialpedagogik – att förstå och hjälpa beteendestörda elever.

Lund: Studentlitteratur.

Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Falköping: Elanders.

Persson, Bengt (1998). Specialundervisning och differentiering - En studie av specialpedagogiska resurser. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB. Tideman, Magnus, Rosenqvist, Jerry, Lansheim, Birgitta, Ranagården, Lisbeth,

Jacobsson, Katharina (2004). Den stora utmaningen - Om att se olikhet som en

resurs i skolan. Halmstad: Halmstad Tryckeri AB.

Regeringens proposition (2000). 1999/2000:135: En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Riddersporre, Bim (2006). Utbildningsledarskap – Nu och i framtiden. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2004). Lpo94. Ödeshög: Danagårds grafiska AB.

SOU (1999). 1999:63: Att lära och leda. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Tetler, Susan (2009). Speciælpedagogikken i et uddannelsesperspektiv. Dansk Pædagogisk Tidskrift 2/2009.

Utbildnings och forskningsavdelningen, Lärarhögskolan i Stockholm (2006).

61

Westerberg, Ulrika (2001). Gymnasielärare – Om att vara lärare, kompis, kollega och anställd. I Fransson, Göran & Morberg, Åsa (red.) De första ljuva åren – lärarens

första tid i yrket. (ss.111-129). Lund: Studentlitteratur.

Internetkällor

MAH, Att bli lärare – kursplan

http://www.edu.mah.se/LL110G/syllabus/ Hämtad 2010-04-22.

MAH, Huvudämnesmanschett Bild och visuellt lärande

http://mah.se/upload/LUT/Enheter/KSM/manschetter/BVL.pdf?epslanguage=sv Hämtad 2010-05-04.

MAH, Specialpedagogik

http://www.mah.se/PageFiles/6275/Specialpedagogik,%203.doc?epslanguage=sv Hämtad 2010-05-04.

MAH, Huvudämnesmanschett Svenska i ett mångkulturellt samhälle

http://www.mah.se/pages/63930/Svenska%20i%20ett%20m%C3%A5ngkulturellt%20sam h%C3%A4lle.pdf

Hämtad 2010-05-04

Skolverket (2008). Skollag och författningar - Barn i behov av särskilt stöd http://www.skolverket.se/sb/d/472/a/1042

62 Bilaga 1

Undersökning av syn på pedagogisk verksamhet – MAH

Kön: _____________ Huvudämne: _____________ Ålder: _____________ Åldersspår: _____________

Termin: _____________

1. Jag har stött på begreppet Barn i behov av särskilt stöd. Svara med minst ett alternativ. Inledande termin [ ]

Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

2. Skolan ska respektera olika individers erfarenheter och sätt att uttrycka sig, men också våga utmana deras föreställningar. Var har du tagit del av denna kunskap? Minst ett alternativ. Inledande termin [ ]

Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

3. Jag har under min utbildning fått kunskaper om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Svara med minst ett alternativ.

Inledande termin [ ] Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ] forts. →

63

4. Jag har varit i kontakt med begreppet åtgärdsprogram. Svara med minst ett alternativ. Inledande termin [ ]

Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

5. Jag arbetar utifrån individnivå, gruppnivå samt organisationsnivå. Svara med minst ett alternativ. Inledande termin [ ] Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

6. Jag har varit i kontakt med kompensatoriska hjälpmedel? Svara med minst ett alternativ. Inledande termin [ ]

Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

7. Jag har varit i kontakt med särskolans verksamhet. Svara med minst ett alternativ. Inledande termin [ ] Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ] forts. →

64

8. Jag har deltagit i diskussioner om barn & ungdomars livsvillkor samt En skola för alla? Svara med minst ett alternativ.

Inledande termin [ ] Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

9. Jag har under min utbildning fått verktyg för att möta elever med olika förutsättningar för sitt lärande. Svara med minst ett alternativ.

Inledande termin [ ] Inom huvudämnet [ ] VFT och mentorsgrupp [ ] Inom sidoämne [ ] Ingen av ovanstående [ ]

10. Begreppet En skola för alla upplever jag som ett centralt begrepp i min utbildning. Instämmer helt [ ]

Instämmer nog [ ] Instämmer nog inte [ ] Instämmer inte alls [ ]

11. Jag kan använda relevanta teoretiska begrepp rörande utveckling och lärande, samt kunna gestalta lärandets villkor.

Instämmer helt [ ] Instämmer nog [ ] Instämmer nog inte [ ] Instämmer inte alls [ ]

65

12. Läraruppdraget ställer krav på kompetens att fungera tillsammans med människor, samt på kunskap om människor. Jag som student har fått sådan kompetens.

Instämmer helt [ ] Instämmer nog [ ] Instämmer nog inte [ ] Instämmer inte alls [ ]

13. Jag anser att det ligger i mitt framtida läraruppdrag att kunna möta Barn i behov av

särskilt stöd.

Instämmer helt [ ] Instämmer nog [ ] Instämmer nog inte [ ] Instämmer inte alls [ ]

14. Vilka av dessa alternativ kopplar du till begreppet specialpedagogik? Kryssa i valfritt antal alternativ.

Särskola [ ] Läs & skrivsvårigheter [ ] Fysiska funktionsnedsättningar [ ] Psykiska funktionsnedsättningar [ ] Åtgärdsprogram [ ] Socioemotionella svårigheter [ ] Alla fall där eleven har en diagnos [ ]

66 Bilaga 2