För att erhålla en riktig och djup förståelse kring de faktorer som påverkar användningen av familjeplanering i Uganda behövs fortsatt forskning, bland annat för att reda ut det något motsägelsefulla resultatet kring sociokulturella normer. Vidare krävs fler vetenskapliga studier för att förstå de formella och informella ledarnas möjliga roll i sammanhanget. Då litteraturstudiens resultat visar på ett skifte i rådande sociokulturella normer är fortsatt forskning, där en fördjupad förståelse kring aktuella attityder, normer, beteenden och
omständigheter kring modern familjeplanering undersöks, dessutom avgörande i utformandet och implementeringen av relevanta folkhälsointerventioner och därmed en ökad användning av familjeplanering i Uganda.
5.4 Slutsats
Genom att sammanställa och analysera sex kvalitativa studier som var och en undersökt faktorer som påverkar ugandiska mäns involvering i familjeplanering har en fördjupad och nyanserad bild vuxit fram. Resultatet visar att ojämlika könsnormer både leder till och är resultatet av ett manligt motstånd till modern familjeplanering och därmed en bristfällig involvering. Detta då motståndet kan härledas till resultatets två huvudkategorier
Sociokulturella normer samt Misstro till hälso- och sjukvården vars samtliga subkategorier på olika sätt är sammankopplade med ojämlika könsnormer. Det manliga motståndet till
familjeplanering upprätthåller sedermera de ojämlika könsnormerna då följden av låg användning innebär kvinnans fortsatt utsatta situation som mannens egendom med minskad möjlighet till utbildning, egen försörjning, empowerment och således hälsa. Litteraturstudiens resultat har möjlighet att tillsammans med den socioekologiska modellen SEM och till den kopplade kommunikationsstrategin C4D bidra till evidensbaserade folkhälsointerventioner för ökad användning av modern familjeplanering i Uganda och liknande kontexter.
6. Referenser
*Adams, M. K., Salazar, E. and Lundgren, R. (2013), Tell them you are planning for the future: Gender norms and family planning among adolescents in northern Uganda.
International Journal of Gynecology & Obstetrics, 123(1), 7-10.
DOI:10.1016/j.ijgo.2013.07.004
Askheim, O. P., & Starrin, B. (2007). Empowerment : I teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Baker, P., Dworkin, S. L., Tong, S., Banks, I., Shand, T., & Yamey, G. (2014). The men’s health gap: Men must be included in the global health equity agenda. Bulletin of the World
Health Organization, 92(8), 618-620. DOI:10.2471/blt.13.132795
Breitinger, E. (red.). (2001). Uganda: The Cultural Landscape. Bayreuth: Bayreuth African Studies.
Centers for Disease Control and Prevention. (2018). The Social Ecological Model: A Framework for Prevention. Hämtad 180430 från url:
www.cdc.gov/violenceprevention/overview/social-ecologicalmodel.html
Ditekemena, J., Koole, O., Engmann, C., Matende, R., Tshefu, A., Ryder, R., & Colebunders, R. (2012). Determinants of male involvement in maternal and child health services in sub-Saharan Africa: A review. Reproductive Health, 9, 32-39. DOI:10.1186/1742-4755-9-32 Elgán, C., & Fridlund, B. (2014). Vuxet vardagsliv. I Friberg, F. (red.), & Öhlén, J. (red.)
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 127-152). Lund: Studentlitteratur.
Eliason, S., Baiden, F., Quansah-Asare, G., Graham-Hayfron, Y., Bonsu, D., Phillips, J., & Awusabo.Asare, K. (2013). Factors influencing the intention of women in rural Ghana to adopt postpartum family planning. Reproductive Health, 10, 34. DOI:10.1186/1742-4755-10-34
Family Planning 2020. (2016). FP2020: Momentum at the Midpoint 2015-2016. Hämtad 180427 från url:
http://2015-2016progress.familyplanning2020.org/uploads/05/15/FP2020_DIGITAL_Spreads_LoRes.pdf Folkhälsogruppen. (1991). Nr 1-10. Stockholm: Allmänna förlaget.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 180424 från url: www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 180424 från url: www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Goldmann, K. (red.), Pedersen, M. N. (red.), & Østerud, Ø. (red.). (1997). Opinion. I
Statsvetenskapligt lexikon. Stockholm: Universitetsförlaget
Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-12. DOI:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U. H., Lindgren, B., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. DOI:10.1016/j.nedt.2017.06.002
International Fund for Agricultural Development. (2000). IFAD’s Gender Strengthening
Programme in Eastern and Southern Africa. Hämtad 180502 från url: www.ifad.org
International Fund for Agricultural Development. (2012). Enabling poor rural people to
overcome poverty in Uganda. Hämtad 180502 från url: www.ifad.org
*Kabagenyi, A., Reid, A., Ntozi, J., & Atuyambe, L. (2016). Socio-cultural inhibitors to use of modern contraceptive techniques in rural Uganda: a qualitative study.
The Pan African Medical Journal, 25, 78. DOI:10.11604/pamj.2016.25.78.6613
*Kabagenyi, A., Jennings, L., Reid, A., Nalwadda, G., Ntozi, J., & Atuyambe, L. (2014). Barriers to male involvement in contraceptive uptake and reproductive health services: a qualitative study of men and women’s perceptions in two rural districts in Uganda.
Reproductive Health, 11, 21. DOI:10.1186/1742-4755-11-21
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., Graneheim U. H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.
Lutalo, T., Santelli, J., Guwatudde, D., Brahmbhatt, H., Mathur, S., Serwadda, D., … Makumbi, F.(2018). Unfulfilled need for contraception among women with unmet need but with the intention to use contraception in Rakai, Uganda: a longitudinal study. BMC Women's
Health, 18, 60. DOI: 10.1186/s12905-018-0551-y
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McCleary-Sills, J., McGonagle, A.,, & Malhotra, A. (2012). Women’s demand for
reproductive control: Understanding and addressing gender barriers. Washington, DC:
International Center for Research on Women.
Mosha, I., Ruben, R., Kakoko, D. (2013). Family planning decision, perceptions and gender dynamics among couples in Mwanza, Tanzania: a qualitative study. BMC Public Health, 13, 523. DOI:10.1186/1471-2458-13-523
Nanvubya, A., Ssempiira, J., Mpendo, J., Ssetaala, A., Nalutaaya, A., Wambuzi, M., … Kiwanuka, N. (2015). Use of Modern Family Planning Methods in Fishing Communities of Lake Victoria, Uganda. PLoS ONE, 10(10), e0141531.
*Nalwadda, G., Mirembe, F., Byamugisha, J., & Faxelid, E. (2010). Persistent high fertility in Uganda: young people recount obstacles and enabling factors to use of contraceptives. BMC
Public Health, 10, 530. DOI: 10.1186/1471-2458-10-530
Onyango, M. A., Owoko, S., & Oguttu, M. (2010). Factors that influence male involvement in sexual and reproductive health in western Kenya: A qualitative study. African Journal of
Reproductive Health, 14(4 Spec no.), 32-42.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2010). Essentials of Nursing Research– Appraising Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkins.
Reproductive Health Uganda. (2018). Hämtad 180502 från url: http://www.rhu.or.ug/ Shahjahan, M., Mumu, S. J., Afroz, A., Chowdhury, H. A., Kabir, R., & Ahmed, K. (2013). Determinants of male participation in reproductive healthcare services: a cross-sectional study. Reproductive Health, 10, 27. DOI:10.1186/1742-4755-10-27
Sileo, K. M., Wanyenze, R. K., Lule, H., & Kiene, S. M. (2015). Determinants of family planning service uptake and use of contraceptives among postpartum women in rural Uganda.
*Sileo, K. M., Wanyenze, R. K., Lule, H., & Kiene, S. M. (2016). “That would be good but most men are afraid of coming to the clinic”: Men and women’s perspectives on strategies to increase male involvement in women’s reproductive health services in rural Uganda. Journal
of Health Psychology, 22(12), 1552-1562. DOI:10.1177/1359105316630297
Singh, K., Bloom, S., & Brodish, P. (2015). Gender Equality as a Means to Improve Maternal and Child Health in Africa. Health Care for Women International, 36(1), 57-69.
DOI:10.1080/07399332.2013.824971
Singh, S., Darroch, J. E., Ashford, L. S. (2014). Adding it up: the costs and benefits of
investing in sexual and reproductive health 2014. New York: Guttmacher Institute.
Socialstyrelsen. (2017). Statistikdatabasen. Dödsorsaker. Hämtad 180430 från url: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
Starrs, A. M., Ezeh, A. C., Barker, G., Basu, A., Bertrand, J. T., Blum, R., & ... Ashford, L. S. (2018). Accelerate progress-sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission. The Lancet ). DOI:10.1016/S0140-6736(18)30293-9
Statistiska centralbyrån. (2017). Statistikdatabasen. Levande födda, dödfödda och
spädbarnsdödlighet efter kön. År 1749 - 2016. Hämtad 180430 från url:
www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/LevandeFod da/?rxid=21cc587f-0409-4b1e-924c-33df2b2b6a64
Stern, E., Pascoe, L., Shand, T., & Richmond, S. (2015). Lessons learned from engaging men in sexual and reproductive health as clients, partners and advocates of change in the Hoima district of Uganda. Culture, Health & Sexuality, 17, 190-205.
DOI:10.1080/13691058.2015.1027878
Strauhs, D. (2013). African Literary NGOs - Power, Politics, and Participation. New York: Palgrave Macmillan.
*Thummalachetty, N., Mathur, S., Mullinax, M., DeCosta, K., Nakyanjo, N., Lutalo, T., … Santelli, J. S. (2017). Contraceptive knowledge, perceptions, and concerns among men in Uganda. BMC Public Health, 17(1), 1-9. DOI:10.1186/s12889-017-4815-5
Uganda Bureau of Statistics. (2012). Uganda Demographic and Health Survey 2011. Kampala, Uganda: UBOS and Calverton, Maryland: ICF International Inc.
United Nations Development Programme. (2008). Human Development Report 2007/2008; Adult literacy rate (% aged 15 and older). Hämtad 180502 från url:
UNICEF. (2009). Position Paper. Communication for Development – Realizing Strategic
Shifts and Accelerating Results for Children. Policy and Practice. New York: UNICEF.
Hämtad 18042 från url: https://www.unicef.org/cbsc/files/C4D-Position-Paper.doc United Nations. (2015). Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable
Development. A/RES/70/1. Hämtad 180430 från url:
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 180430 från url:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
World Bank. (2005). Uganda - From Periphery to Center. A Strategic Country Gender
Assessment (Report No. 30136-UG). Office of the Sector Director Poverty Reduction and
Economic Management Africa Region, World Bank. Hämtad 180504 från url:
http://siteresources.worldbank.org/INTAFRREGTOPGENDER/Resources/ugandaSCGA.pdf
World Bank. (2012). Poverty headcount ratio at $1,9 a day (2011 PPP) (% of population). Hämtad 180502 från url: https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.DDAY?locations=UG
World Bank. (2014). World Development Indicators: Millennium Development Goals
eradicating poverty. Washington, DC: World Bank
World Bank. (2015). Maternal mortality ratio (modeled estimate, per 100,000 live births). Hämtad 180427 från url: https://data.worldbank.org/indicator/SH.STA.MMRT
World Bank. (2016b). Mortality rate, infant (modeled estimate, per 1,000 live births). Hämtad 180427 från url: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.IMRT.IN
World Bank. (2016a). Fertility rate, total (modeled estimate, births per women). Hämtad 180427 från url: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN
WHO. (2007). Engaging men and boys in changing gender-based inequity in health:
Evidence from programme interventions. Geneva: World Health Organization
WHO. (2018). Family planning/contraception fact sheet no. 351. Hämtad 180430 från url: www.who.int/entity/mediacentre/factsheets/fs351/en/index.html
Yue, K., O’Donnel, C., Sparks, P. L. (2010). The effect of spousal communication on contraceptive use in Central Terai, Nepal. Patient Educ Couns, 81(3), 402–408. DOI:10.1016/j.pec.2010.07.018