Fortsatt forskning

Våra förslag på fortsatt forskning är att göra en jämförande studie mellan hur nyanlända familjer och svenska familjer upplever introduktionen i förskolan. I vår diskussion kom vi in på generella skillnader utifrån våra egna erfarenheter hur introduktionen upplevs och det hade varit intressant att göra en mer omfattande studie kring ämnet. En annan studie som går att göra är att jämföra förskolor i olika områden med högre och lägre antal nyanlända med fokus på föräldrarnas upplevelse av introduktionen. Detta var vår ambition från början men eftersom en jämförande studie är väldigt omfattande valde vi att begränsa oss till endast ett område. En större studie som går att göra är att studera hur introduktionen ser ut i olika länder och jämföra föräldrars olika upplevelser.

6.5 Sammanfattning

Eftersom vårt syfte var att få reda på människors upplevelser var den kvalitativa intervjun bra att använda. Om vi däremot valt enkäter som metodval tror vi att resultatet hade blivit annorlunda och inte lika pålitligt. Genom att vi har använt oss av livsvärldsfenomenologin har vi varit medvetna om att intervjupersonens svar är den andres livsvärld och något som vi aldrig fullt ut kan förstå, vi kan bara göra tolkningar av svaren. Urvalet gjordes via nyckelpersoner vilket tog mer tid än vad vi räknat med och kan också ha påverkat resultatet. Vi anser att ljudinspelning fungerade bättre än vad minnesanteckningar och videokamera skulle ha gjort då vi vill ha en anonymitet i vår studie.

Efter att ha arbetat med det här området har vi insett att det inte är mängden information som avgör om en introduktion är god och att varje introduktion är individuell och likvärdig utifrån de förutsättningar som finns. Att berätta att förskolan arbetar utifrån ett uppdrag och en läroplan är inte prioriterat eftersom en nyanländ familj dels behöver information om det svenska samhället och dels hur förskolan fungerar. Det är en utmaning för förskollärarna att avgöra hur introduktionen ska se ut och hur mycket, samt vilken slags information som familjen behöver.

Vi anser att pedagogerna bör ta det största ansvaret vid de första mötena eftersom de är på

’hemmaplan’ och förskolan kan kännas främmande för nyanlända familjer. Vi anser att olikheter kan stärka varandra och är en bra sak att arbeta med längre in på terminen när familjen har börjat känna sig trygg. Under introduktionstiden däremot anser vi att det stärker familjen att hitta det som de har gemensamt med andra. Vi anser att den första veckans introduktion kan

26

bidra med stor förståelse för hur personalen arbetar utan att personalen uttrycker det verbalt till föräldrarna.

7. Referenser

Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter: kunskapsutveckling i en forskningscirkel.

Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007. Stockholm.

Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm:

HLS förlag.

Bengtsson, J. (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bodens kommun (2014). Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun. Hämtad från

http://www.boden.se/db/web/filelib.nsf/0/CBCD1553E3710206C1257449004A9AFA/$FILE/

Beskrivning%20Bodens%20Befolkning%20och%20Befolkningsutveckling%202013.pdf 2014-11-04

Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: [Elektronisk resurs] en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Böhm, T. (1993). Inte som vi!: psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism.

Stockholm: Natur och kultur.

Chen, X. (2010). Identity Construction and Negotiation Within and Across School Communities: The Case of One English-as-a-New-Language (ENL) Student. Journal of Language, Identity & Education, 9(3), s.163-179. Från

http://dx.doi.org/10.1080/15348458.2010.486274

Ellneby, Y. (2007). Pedagoger mitt i mångfalden: att möta barn från andra kulturer i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Erikson, L. (2009). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Örebro universitet.

Goldstein-Kyaga, K. & Borgström, M. (2009). Den tredje identiteten ungdomar och deras familjer i det mångkulturella, globala rummet. Johanneshov: TPB.

Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet: om ledarskap och lärprocesser i barnfotbollen. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund:

Studentlitteratur

Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jepson Wigg, U. (2008). Bryta upp och börja om: berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv: forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), s.42-57. Från

http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johansson_e.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2004a). Goda interkulturella miljöer för elevers språk och

kunskapsutveckling. I Olofsson, M. (Red.), Symposium 2003: arena andraspråk (s.27-41).

Stockholm: HLS förlag.

Lahdenperä, P. (red.) (2004b). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundin, R. & Karlsson, G. (2006). Identitetsfenomenet och dess kännetecken. I Goldstein-Kyaga, K. & Borgström, M. (Red.), Gränsöverskridande identiteter i globaliseringens tid:

ungdomar, migration och kampen för fred (s. 31-43). Stockholm: Södertörns högskola.

Lunneblad, J. (2009). En målsättning för de Andra - Förskolepedagogers tal om barn och föräldrar under planering och utvärdering på en förskola med en kulturellt blandad barngrupp.

Nordisk Barnehageforskning, 2(3), s.115-125.

Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordisk barnehageforskning, 6(8), s.1-14.

Migrationsverket (2014a). Historik. Hämtad från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-och-statistik/Fakta-om-migration/Historik.html 2014-11-15

Migrationsverket (2014b). Skydd och asyl i Sverige. Hämtad från

http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige.html 2014-11-15 Migrationsverket (2014c). Statistik. Hämtad från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-och-statistik/Statistik.html 2014-11-15

Niss, G. (1988). Att börja i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Socialstyrelsen utbildningsförlaget

Nyberg, R. & Tidström, A. (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rao, N. & Yuen, M. (2001). Accommodations for assimilation: supporting newly arrived children from the Chinese mainland to Hong Kong. Childhood education, 77(5), s.313-318.

SFS 2008:567 Diskrimineringslag Arbetsmarknadsdepartementet DISK.

SFS 2010:800 Skollagen Utbildningsdepartementet.

Simonsson, M. & Markström A-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordisk barnehageforskning, 6(12), s.1-18.

Skolverket (2008) Allmänna råd och kommentarer 2008: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013) Skolverkets allmänna råd och kommentarer: Förskolan. Stockholm:

Skolverket.

Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P. & Starrin, B.

(Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 52-78). Lund: Studentlitteratur.

Szklarski, A. (2013). Empirisk fenomenologi. Nordisk psykologi, 56 (4), 274-288.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tyrer, R-A. & Fazel, M. (2014). School and communtiy – based interventions for refugee and asylum seeking children: a systematic review. PLoS ONE 9(2), s. 1-12.

Valdés, G. (1998). The world outside and inside schools: language and immigrant children.

Educational researcher, 27(6), s. 4-18.

Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning ISBN:91-7307-008-4 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

8. Bilaga 1 Frågor till förskollärare

Vad innebär en god introduktion för dig?

Hur ser planeringen ut när ni väntar en nyanländ familj?

Hur gör ni för att nyanlända barn och familjer ska få en god introduktion?

Använder ni särskilda strategier och material, vilka?

Har ni tillgång till tolk när ni vill? Hur går det till?

9. Bilaga 2 Frågor till föräldrar

När kom ni till Sverige och vilket land kommer du ifrån?

When did you arrive to Sweden and from which country did you come?

När började ert barn i förskolan?

When did your child start preschool?

Hur välkomnade personalen er den första tiden i förskolan?

How did the teachers welcome you during the first time in preschool?

Kände du att du fick vara med och påverka ditt barns introduktion i förskolan? Om ja, på vilket sätt?

Did you feel as if you got to influence your child’s introduction to preschool? If yes, in what way?

Saknade du någon information under introduktionen? Vilken?

Did you feel that any information was missing during the introduction? If yes, what?

Hur tycker du att introduktionen skulle gått till?

How did you think that the introduction should have been?

Hur tycker du att kommunikationen mellan dig och förskollärarna ska se ut?

How did you think the communication between you and the preschool teachers should look like?

Förskollärarna som vi har pratat med anser att en introduktion ska kännetecknas av trygghet och förtroende. Upplevde du att ni fick den introduktionen?

The preschool teachers who we have spoken with feel that an introduction should be characterized by safety and confidence. Do you feel as if you received that kind of introduction?